FRANKLIN mellan Tyskland och Polen. Den äldsta stadsdelen, Altstadt, anlades på Oders v. sida. Senare har på den h. uppstått den modernare Dammvorstadt. Tidigare en betydande handels- Kollegienhaus i Frankfurt a. d. Oder, från 1500-talet. stad, lever F. nu huvudsaki. på industri (masugnar, maskin- och verkstadsindustri). Affärslivet gynnas av 6 järnvägslinjer samt av att Oder är segelbar och genom kanaler står i förbindelse med omgivande flodsystem. — F., urspr. en frankisk koloni vid den viktigaste Oderövergången för salttransporten från Halle till Polen, blev stad 1253. Staden, som 1368— o. 1405 var medl. av Hansan, blev myntort 1369. 1506 erhöll F. univ., vilket dock 1811 flyttades till Breslau. Under 30-åriga kriget, då Elisabethstrasse i Frankfurt a. d. Oder. F. hölls besatt av svenskarna 1631—33 och 1640—44, gick dess tidigare livliga handel tillbaka. J.F.;[P.N-m.] Frankfurterkorv, små, lätt rökta korvar, stoppade i fårfjälster; vanl. använda som frukostmat. I-N-y. Frankfurter Zeitung [-fortär tsalTop], tysk borgerligt-demokratisk tidn., utkommande i Frankfurt a/M., grundades 1856 under namnet ”Frankfurter Handelszeitung” av L. Son- nemann och utvecklade sig snart till ledande demokratiskt organ. — Litt.: ”Geschichte der F. Z. 1856—1906” (1906). St. A. Frank HeRer, pseud. för förf. Gunnar Ser-ner (se denne). Frankiska Jura, Fränkischer Jura, Fränk-ische Alb, platåartad höjdsträckning i Bayern, Tyskland. F. J. utgör en direkt forts, på Schwäbische Alb och går i en mot n. v. öppen båge fram till Lichtenfels vid Main. Högsta punkt är det ö. om Dinkelsbühl liggande Hes-selberg, 688 m. ö. h. F. J. är huvudsaki. uppbyggd av mesozoiska kalkstenar och uppvisar de för dessa bergarter karakteristiska formerna med branta klippväggar, karstfenomen och grottbildningar; särsk. är detta förhållandet med dess nordligaste parti, Fränkische Schweiz. F. J:s sydligaste del, Eichstätter Alb, lämnar de världsberömda litografiska stenarna (Soln-hofen). S. Frankiska kejsarna benämnas efter stamlandet Franken de tysk-romerska kejsarna Konrad II, Henrik III, Henrik IV och Henrik V. De kallas även de saliska kejsarna. B. Frankiska kretsen, se Tyska kretsförfattningen. Franki'ster, judisk sekt, se J. Frank. Frankl, Ludvig August, österrikisk-judisk förf. (1810—94), f. i Böhmen, gav redan 1832 ut en balladcykel ”Habsburgslied” men slog först 1848 igenom med revolutionsdikten ”Die Universität”. F. skrev sedermera såväl episka som lyriska dikter och var även verksam som kritiker. Mest känd är han dock genom sina insatser för judisk fostran. Sålunda grundade han den första judiska skolan i Jerusalem. F. blev 1851 prof, i estetik vid musik-konservatoriet i Wien. F:s ”Gesammelte poe-tische Werke” utkommo i 3 bd 1880, hans ”Briefwechsel” utgavs av B. Frankl 1907, ”Er-innerungen” av St. Hock 1910. A.Bd. Frankland [frä'pkland], Sir (från 1897) Edward, engelsk kemist (1825—99), 1851 prof, i Manchester, 1865 i London, gjorde tillsamman med Kolbi undersökningar över fettsyrorna, nitriler m. m., över alkoholradikalernas metallföreningar, fosforhaltiga organiska föreningar o. s. v. 1853 offentliggjorde han epokgörande undersökningar ang. tryckets inflytande på lyskraften hos en låga. [Wk.] Franklin [frä'r)klin], distrikt i Nordvästterritorierna, Canada (se d. o., sp. 779). Franklin [frä'gklin], amerikanskt bilmärke, som tillverkas av H. H. Franklin manufactu-ring co., Syracuse, N. Y. Vagnen är i högre prisklass och karakteriseras särsk. av att motorn är luftkyld. v.S. Franklin [frä'pklin], Benjamin, nord — 13 — — 14 —