Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franklin, Benjamin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKLIN
amerikansk förf., naturforskare och statsman
(1706—90). F. var f. i Boston, där hans fader,
inflyttad engelsman, var hantverkare. 1718
sattes F. i lära hos en halvbror, som var bok-
Benjamin Franklin.
tryckare och tidningsutg., 1723 flyttade han till
Philadelphia och besökte för att utbilda sig i
sitt yrke London 1724—26. Äter i Philadelphia,
verkade F. här med stor framgång, icke minst
i ekonomiskt avseende, som boktryckare 1728—
48. Han övertog 1728 en liten tidn.,
”Pennsylvania gazette”, vars prenumerantantal hastigt
ökades. Utom nyheter innehöll bladet art. och
essayer av F. 1732—57 utgav han även en
populär folkkalender ”Poor Richard’s almanach”,
full av goda råd och lustiga historier. Ett urval
härur, ”The way to wealth”, fick en kolossal
spridning på båda sidor av Atlanten (sv. övers.
1792, senaste sv. övers. 1911, ”Vägen till
rikedom”). F:s syfte med tidn. och kalender var
att uppfostra sina landsmän. För samma
ändamål bildade han 1727 en diskussionsförening,
”The Junto”, 1743 förvandlad till American
philosophical society, upprättade 1732 ett
offentligt bibi, i Philadelphia, det första i Amerika,
och gjorde 1743 utkast till en (1749) upprättad
högskola, vari stor plats var ägnad
modersmålet och naturvetenskaperna. F. hade tidigt
börjat naturvetenskapliga studier, varvid han
särsk. intresserade sig för elektriciteten. 1747
hävdade han, att blixten var en elektrisk gnista,
vilket han fem år senare visade med sitt
berömda experiment med pappersdraken. Om
hans betydelse för elektricitetslärans
utveckling se i övrigt Elektricitet, sp. 274. Sina
åsikter om dessa ämnen framställde han i flera
uppsatser, utan hans vetskap utg. i London
1751: ”Experiments and observations on
elec-tricity, made by Mr. B. Franklin”. Vid samma
tid konstruerade F. åskledaren. Genom sina
forskningar och skrifter vann F. världsrykte
som naturforskare.
Genom sin framgångsrika verksamhet på
skilda områden ryckte F. tidigt upp i främsta ledet
bland sin hemstads medborgare. Frimurare
1731, valdes han 1732 till stormästare i
storlogen i Philadelphia, 1736—51 var han vald
sekreterare hos Pennsylvanias lagstiftande
församling, 1737 blev han postmästare i
Philadelphia. I stadens och provinsens politiska liv
ingrep han också, hävdade Pennsylvanias
ekonomiska krav på familjen Penn och motarbetade
kväkarnas pacifistiska inställning under krigen
mot indianer och fransmän 1744—48 och 1756
—63. F. dokumenterade sig under dessa inre
och yttre strider som en trogen engelsk
undersåte. 1753 utnämndes han också till chef för
det amerikanska postv,äsendet, som efter att
tidigare ha gått med förlust under hans ledning
blev ekonomiskt givande. — 1757 sändes F. som
ombud för Pennsylvania till England för att
åstadkomma en överenskommelse med familjen
Penn, som nu förmåddes till ekonomiska
eftergifter. F. mottogs med stor heder av
moderlandets politiker och lärde. Regeringen
lyssnade till hans råd. Han lämnade England först
1762 men fick omedelbart återvända för att
verka för Pennsylvanias förvandling till kungl.
provins. Hans ställning i London blev
emellertid nu mycket svår. Den engelska regeringens
krav på ekonomisk medverkan från de
nordamerikanska kolonierna efter det stora
kolonialkrigets slut mötte starkt motstånd i
kolonierna. F. strävade i det längsta att
upprätthålla bandet mellan moderlandet och
kolonierna, samtidigt som han ivrigt hävdade sina
landsmäns synpunkter på den engelska
beskattningen av kolonierna. Hans verksamhet avbröts
emellertid hastigt. Då han påvisade, att
planerna mot kolonierna utgingo från Amerika,
framför allt Massachusetts guvernör
Hutchin-son, inkallades han till förhör inför Privy
coun-cil i jan. 1774 och avsattes strax därefter från
generalpostmästarsysslan. Han återvände nu
till Philadelphia, blev medl. av kongressen,
valdes till generalpostmästare, deltog i
utarbetan
— 16 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
