- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 10. Françon - Gaugamela /
59-60

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRANKRIKE

särsk. betydelsefullt var, att Bonaparte 15/t
1801 avslöt ett i gallikansk anda gående
kon-kordat med påven Pius VII, vilket försonade
revolutionens F. med den katolska kyrkan och
befäste det inre lugnet. Glänsande segrar över
fienderna (Marengo, Hohenlinden) avlägsnade
den sista faran för F. och resulterade i
fredsslut, med Österrike 1801, med England 1802.
Bonapartes maktställning befästes, och s. å.
lät han sig av senaten utnämnas till konsul
på livstid. En ny författning upphöjde honom
18/5 1804 ss. Napoleon I till fransmännens
ärftlige kejsare, varpå han 2/i2 i Pius VII:s
närvaro själv krönte sig. Cisalpinska republiken
förvandlades till ett konungarike Italien.
Redan 1803 hade emellertid krig åter utbrutit
med England, närmast på gr. av koloniala
angelägenheter. Till Frankrikes motståndare
sällade sig Ryssland, Österrike och Sverige
(tredje koalitionen). Napoleons seger
vid Austerlitz 2/i2 1805 tvang Österrike till
freden i Pressburg, där Venetien och Dalmatien
avträddes till Italien och områden i Tyskland
till med F. förbundna tyska stater. Av sådana
bildade Napoleon 12/t 1806 Rhenförbundet (se
d. o.), vilket erkände honom ss. sin
skyddsherre; en följd blev det gamla Tyska rikets
upplösning. Fjärde koalitionen
(Preussen, England, Ryssland och Sverige) sprängdes
genom Napoleons segrar vid Jena och
Auer-städt 1806, Preussisch Eylau och Tilsit 1807;
av de områden Preussen avträdde i freden i
Tilsit 9/t 1807 bildade Napoleon bl. a.
konungariket Westfalen (se d. o.), som han lämnade
åt sin bror Jéröme, under det att Ryssland slöt

förbund med F. och för egen
del anslöt sig till och lovade
tvinga även Sverige att gå
med på kontinentalsystemet.
Detta hade Napoleon 21/u
1806 proklamerat för att
bringa sin förnämste och
efter frederna i Tilsit ende
mera betydelsefulle fiende på
knä: fastlandet skulle spärras
för Englands handel. När
Österrike 1809 för fjärde
gången reste sig mot F.,
måste det efter nederlaget vid
Wagram gå med på de hårda
bestämmelserna i freden i
Wien 14/io 1809 och avträda v.
Galizien, Salzburg och
Illyri-en. Napoleon stod nu på
höjden av makt: Holland samt
Tysklands nordsjökust
indrogos direkt under F., som
jämväl omfattade Illyrien. Själv
styrde Napoleon n. Italien; lydstater till honom
voro bl. a. Spanien, Portugal, Neapel,
Westfalen, Polen. En folkresning i Spanien hade
dock från 1808 förorsakat honom åtskilliga
vanskligheter, icke minst på gr. av det under
stöd, som F :s ende fiende England
framgångsrikt lämnade. Men faran för Napoleon blev
allvarlig först sedan Ryssland ånyo sällade sig
till hans fiender. Väl framträngde han med
”la grande armée” ända till Moskva, men
Moskvas av ryssarna anlagda brand tvingade
honom till återtåg (okt. 1812), varvid hären i
stor utsträckning dukade under. Runt om reste
sig nu Napoleons många fiender bland
Tysklands furstar, understödda av mäktiga
nationella rörelser. I folkslaget vid Leipzig (16/io
—18/io 1813) ledo fransmännen nederlag mot
de allierade, vilkas härar förföljde honom in
i det inre av F. Avsatt av senaten abdikerade
Napoleon n/4 1814 och erhöll ön Elba ss.
furstendöme, under det att på de allierades
initiativ Ludvig XVI:s broder Ludvig
XVIII upphöjdes på F :s tron och F. i första
freden i Paris (s% 1814) erhöll sina gamla
gränser med vissa förbättringar. En oktrojerad
karta av detta år gav F. en rätt liberal
författning men kunde ej hindra, att av inre- och
utrikespolitiska skäl missnöje utbredde sig i
landet, och när Napoleon Vs 1815 landsteg i
s. F., anslöt sig med stor hastighet hela
landet åter till kejsardömet. Bourbonerna måste
fly, de h u n d r a d a g a r n a s (se d. o.)
herravälde började men erhöll ett brått slut genom
Napoleons nederlag 18/« 1815 vid Waterloo.
Förgäves sökte Napoleon rädda kejsardömet ge-

— 59 —

— 60 —

NAPOLEONS VÄLDE

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 31 13:27:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-10/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free