Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Förvaltning - Administrativ indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
att den kommunala självstyrelsen i dess olika
instanser genomgående kontrolleras av statliga
myndigheter, i sista hand inrikesministern. På
gr. av detta förvaltningssystem är
vederbörande fackminister utrustad med mycket stor makt.
Den gamla oseden, att folkrepresentanterna
gärna vilja spela komissionärer för sina
väljare genom att direkt hos ministrarna söka
utverka vissa förmåner åt medborgare i
hemorten, bottnar i viss mån i tron på ministerns
förmåga att allestädes kunna ingripa.
Här bör även nämnas, att den franska
regeringen utövar en vidsträckt självständig
lagstiftningsrätt. De av det franska parlamentet
antagna lagarna pläga endast innehålla de
allmänna principerna; åt regeringen i dess helhet
el. vederbörande minister överlämnas att
utarbeta lagens detaljer. Dylika förordningar utgöra
en betydande del av den franska rätten.
Regeringens samarbete med ”statsrådet”, conseil
d’é-tat (se d. o.), är i detta avseende av betydelse.
För lokalförvaltningen är F. indelat i 89
departement, ”territoriet” Belfort och de 3
departementen i Algeriet ej medräknade. I
spetsen för varje dep. står en prefekt, utnämnd av
republikens president på förslag av
inrikesministern. Vidare finnes ett folkvalt generalråd
(conseil général), valt för 6 år sålunda, att U2
förnyas vart tredje år. Tidigare fanns
dessutom ett av regei ingen tillsatt prefekturråd i
varje dep., men 1926 upphävdes dessa, utom i
Seine-dep., och ersattes med 22 interdepartementala
råd, vartdera med 5 led. och omfattande 2—7
dep. alltefter dessas folkmängd samt med
företrädesvis administrativa dömande uppgifter. —
Dep. indelas i arrondissement med en av
regeringen utnämnd underprefekt i spetsen och ett
folkvalt arrondissementsråd. Arrondissementen
indelas i kantoner och dessa i sin ordning i
kommuner. — I varje kommun finnes ett
folkvalt municipalråd med beslutande myndighet
och en av rådet för 4 år bland dess medl. vald
mär (maire) jämte en el. flera medhjälpare till
denne (adjoints). Samtliga ovannämnda
folkvalda råd (conseils, se d. o.) äro utsedda enl.
allmän rösträtt.
Genom en förvaltningsreform 1926 har
cen-tralisationen, i vad den berör den lokala
självstyrelsens organ, något mildrats.
Departementens generalråd ha sålunda fått en mera
oberoende ställning, vilket även gäller den s. k.
departementalkommissionen (se d. o.). Även
municipalrådens ställning har blivit
självständigare. Slutl. må nämnas, att man 1926
sammanslog en mängd arrondissement, varigenom
åtskilliga underprefekturer indrogos. De
återstående underprefekterna fingo sina
befogenheter ökade på prefekternas bekostnad. J.E.N.
Administrativ indelning. F. indelas i 89 dep.
jämte territoriet Belfort:
1926
Departement Areal kvkm. inv.-antal
Ain ....................... 5,826 317,195
Aisne ..................... 7,428 488,999
Allier .................... 7,382 370,562
Alpes, Basses- ............ 6,988 88,347
Alpes, Hautes- ............ 5,643 87,963
Alpes-Maritimes ........... 3,736 435,253
Ardèche ................... 5,556 289,263
Ardennes .................. 5,253 297,448
Ariège .................... 4,903 167,498
Aube ...................... 6,026 238,253
Aude ...................... 6,342 291,951
Aveyron ................... 8,771 328,886
Belfort (terr.) ............. 608 96,594
Bouches-du-Rhöne .... 5,248 929,549
Calvados .................. 5,693 390,492
Cantal .................... 5,779 196,999
Charente .................. 5,972 312,790
Charente-Inférieure .... 7,232 417,789
Cher ...................... 7,304 298,398
Corrèze ................... 5,888 269,289
Corse (Korsika) ........... 8,722 289.890
Cöte-d’Or ................. 8,787 328,881
Cötes-du-Nord ............. 7,218 552,788
Creuse .................... 5,606 219,148
Dordogne .................. 9,224 392,489
Doubs ..................... 5,260 296,591
Dröme ..................... 6,561 263,750
Eure ...................... 6,037 308,445
Eure-et-Loir .............. 5,940 255,213
Finistère ................. 7,029 753,702
Gard ...................... 5,881 402,601
Garonne- Haute-.......... 6,367 431,505
Gers ...................... 6,291 196,419
Gironde .................. 10,726 827,973
Hérault ................... 6,224 500,575
Ille-et-Vilaine ........... 6,992 561,688
Indre ..................... 6,906 255,095
Indre-et-Loire ............ 6,158 334,486
Isère ..................... 8,237 558,079
Jura ...................... 5,055 230,685
Ländes .................... 9,364 263,111
Loir-et-Cher .............. 6,422 248,099
Loire ..................... 4,799 669,216
Loire, Haute- ............. 5,001 260,610
Loire-Inférieure .......... 6,980 651,487
Loiret .................... 6,812 341,225
Lot ....................... 5,226 171,776
Lot-et-Garonne ............ 5,385 246,609
Lozère .................... 5,180 104,733
Maine-et-Loire ............ 7,218 477,741
Manche..................... 6,412 431,367
Marne ..................... 8,205 397,773
Marne, Haute- ............. 6,257 195,370
Mayenne ................... 5,212 259,934
— 85 —
— 86 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
