FRANKRIKE att den kommunala självstyrelsen i dess olika instanser genomgående kontrolleras av statliga myndigheter, i sista hand inrikesministern. På gr. av detta förvaltningssystem är vederbörande fackminister utrustad med mycket stor makt. Den gamla oseden, att folkrepresentanterna gärna vilja spela komissionärer för sina väljare genom att direkt hos ministrarna söka utverka vissa förmåner åt medborgare i hemorten, bottnar i viss mån i tron på ministerns förmåga att allestädes kunna ingripa. Här bör även nämnas, att den franska regeringen utövar en vidsträckt självständig lagstiftningsrätt. De av det franska parlamentet antagna lagarna pläga endast innehålla de allmänna principerna; åt regeringen i dess helhet el. vederbörande minister överlämnas att utarbeta lagens detaljer. Dylika förordningar utgöra en betydande del av den franska rätten. Regeringens samarbete med ”statsrådet”, conseil d’é-tat (se d. o.), är i detta avseende av betydelse. För lokalförvaltningen är F. indelat i 89 departement, ”territoriet” Belfort och de 3 departementen i Algeriet ej medräknade. I spetsen för varje dep. står en prefekt, utnämnd av republikens president på förslag av inrikesministern. Vidare finnes ett folkvalt generalråd (conseil général), valt för 6 år sålunda, att U2 förnyas vart tredje år. Tidigare fanns dessutom ett av regei ingen tillsatt prefekturråd i varje dep., men 1926 upphävdes dessa, utom i Seine-dep., och ersattes med 22 interdepartementala råd, vartdera med 5 led. och omfattande 2—7 dep. alltefter dessas folkmängd samt med företrädesvis administrativa dömande uppgifter. — Dep. indelas i arrondissement med en av regeringen utnämnd underprefekt i spetsen och ett folkvalt arrondissementsråd. Arrondissementen indelas i kantoner och dessa i sin ordning i kommuner. — I varje kommun finnes ett folkvalt municipalråd med beslutande myndighet och en av rådet för 4 år bland dess medl. vald mär (maire) jämte en el. flera medhjälpare till denne (adjoints). Samtliga ovannämnda folkvalda råd (conseils, se d. o.) äro utsedda enl. allmän rösträtt. Genom en förvaltningsreform 1926 har cen-tralisationen, i vad den berör den lokala självstyrelsens organ, något mildrats. Departementens generalråd ha sålunda fått en mera oberoende ställning, vilket även gäller den s. k. departementalkommissionen (se d. o.). Även municipalrådens ställning har blivit självständigare. Slutl. må nämnas, att man 1926 sammanslog en mängd arrondissement, varigenom åtskilliga underprefekturer indrogos. De återstående underprefekterna fingo sina befogenheter ökade på prefekternas bekostnad. J.E.N. Administrativ indelning. F. indelas i 89 dep. jämte territoriet Belfort: 1926 Departement Areal kvkm. inv.-antal Ain ....................... 5,826 317,195 Aisne ..................... 7,428 488,999 Allier .................... 7,382 370,562 Alpes, Basses- ............ 6,988 88,347 Alpes, Hautes- ............ 5,643 87,963 Alpes-Maritimes ........... 3,736 435,253 Ardèche ................... 5,556 289,263 Ardennes .................. 5,253 297,448 Ariège .................... 4,903 167,498 Aube ...................... 6,026 238,253 Aude ...................... 6,342 291,951 Aveyron ................... 8,771 328,886 Belfort (terr.) ............. 608 96,594 Bouches-du-Rhöne .... 5,248 929,549 Calvados .................. 5,693 390,492 Cantal .................... 5,779 196,999 Charente .................. 5,972 312,790 Charente-Inférieure .... 7,232 417,789 Cher ...................... 7,304 298,398 Corrèze ................... 5,888 269,289 Corse (Korsika) ........... 8,722 289.890 Cöte-d’Or ................. 8,787 328,881 Cötes-du-Nord ............. 7,218 552,788 Creuse .................... 5,606 219,148 Dordogne .................. 9,224 392,489 Doubs ..................... 5,260 296,591 Dröme ..................... 6,561 263,750 Eure ...................... 6,037 308,445 Eure-et-Loir .............. 5,940 255,213 Finistère ................. 7,029 753,702 Gard ...................... 5,881 402,601 Garonne- Haute-.......... 6,367 431,505 Gers ...................... 6,291 196,419 Gironde .................. 10,726 827,973 Hérault ................... 6,224 500,575 Ille-et-Vilaine ........... 6,992 561,688 Indre ..................... 6,906 255,095 Indre-et-Loire ............ 6,158 334,486 Isère ..................... 8,237 558,079 Jura ...................... 5,055 230,685 Ländes .................... 9,364 263,111 Loir-et-Cher .............. 6,422 248,099 Loire ..................... 4,799 669,216 Loire, Haute- ............. 5,001 260,610 Loire-Inférieure .......... 6,980 651,487 Loiret .................... 6,812 341,225 Lot ....................... 5,226 171,776 Lot-et-Garonne ............ 5,385 246,609 Lozère .................... 5,180 104,733 Maine-et-Loire ............ 7,218 477,741 Manche..................... 6,412 431,367 Marne ..................... 8,205 397,773 Marne, Haute- ............. 6,257 195,370 Mayenne ................... 5,212 259,934 — 85 — — 86 —