Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mått - Mynt - Finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
niernas flygstridskrafter äro stationerade i
Alger, Marocko, Syrien och Levanten. Av
marinens escadrilles äro 11 avsedda för
kustförsvar och 4 att medföras å hangarfartyg. — Med
hänsyn till förbandens uppgifter finnas: 32
jakt-escadrilles å 15 flygplan = 480 plan, 18
dagbomb-escadnVZes å 10 plan = 120, 75
spa-nings-escadrilles (därav 31 i kolonierna) å 10
plan = 750 och 15 escadrilles tilldelade
marinen = 180 plan; tillsammans 152 escadrilles om
1,710 flygplan. Häri ingå icke skol- och
öv-ningsplan. — Två betydelsefulla framsteg äro
inrättandet av Högre nationella flygskolan
(École nationale supérieure de 1’aéronautique)
och Högsta flygrådet (Conseil supérieur de
l’air). Den förstn. öppnades Vn 1930, har att
utbilda dels ingenjörer för flygvapnet, dels
civilingenjörer för flygindustrien och det civila
flygväsendet. Flygrådet (beräknas börja sin
verksamhet under 1931) har att utnyttja
erfarenheter på flygningens olika områden. Dess
ordf, är flygministern, och som medl. inkallas
representanter för flygstridskrafterna, civila
flygväsendet, flygindustrien m. fl. —
Flygbudgeten, i vilken ingår stora anslag till trafik-,
sport- och turistflygningen, uppgick 1930/31 till
o. 2,018 mill. frcs och är för 1931/32 föreslagen
till o. 2,660 mill. F.Az.
Vapen och flagga. F:s vapen är i blått fält
ett liktorsknippe, å vars sidor en eke- och en
olivgren; däröver ett
språkband ”Liberté,
Egali-té, Fraternité”, allt i guld.
Det hela är omgivet
av Hederslegionens
insig-nier. Före revolutionen
och under restaurationen
därefter var vapnet: till
h. en sköld, blå med
tre liljor, guld
(Frankrike) , och till v. en
sköld, röd, med en kedja, guld (Navarra).
Sköldhållare: två änglar. Språkband:
”Mon-tjoye et Saint Denys”. Under Napoleon
I och III var F:s vapen i blått fält en
romersk örn med en åskvigg, guld (nu i
hjärt-skölden i Sveriges riksvapen). Vapenfältet var
bestrött med bin. Ludvig Filip införde som
F :s vapen i blått fält silvertavlor med de 4
första artiklarna av Chartan 1831. — F:s
flagga utgöres av en rektangelformad duk,
blått, vitt och rött i stående, lika breda fält.
Under medeltiden var F:s flagga efter
vartannat rött kors, vitt kors och en blå duk med
gyllene liljor. Under nyare tiden fram till
revolutionen, då den nuv. trikoloren (se d. o.)
infördes, och under restaurationsperioden 1815
—30 var den vit. N.L.R.
Mått. Metersystemet (se d. o.) infördes i F.,
föregångslandet vid det decimala metrologiska
systemets införande, 1795. 1812—40, då
metersystemet blev obligatoriskt, användes jäm
sides de s. k. mesures usuelles, d. v. s. de
gamla måtten, avrundade och anpassade efter det
nya systemet, t. ex. 1 pied = 0,333 m., 1 aune —
1,2 m., 1 lieu = 4 km., 1 pinte = 1 1., 1 livre =
500 gr. Av de gamla, lokalt starkt varierande
måtten kunna nämnas: pied de roi = 0,s248 m.,
aune de Paris = l,i885 m., toise = 1,949 m.,
lieu = 4444,44 m., boisseau, sädesmått, = 13,009
1., pinte, våtvarumått, = 0,9313 1., livre å 2
marcs = 489,50585 gr., once = 30,59 gr. N.L.R.
Mynt. F:s nuv. myntsystem har sin
upprinnelse i förordningar av 1793 och 1795,
varigenom decimalräkningen infördes.
Myntenhet blev 1 franc, ung. motsvarande 1 livre (se
d. o.), motsvarande en finvikt av 0,29032 gr.
guld och 4,50 gr. silver = 0,72 kr. och indelad
i 10 decimes = 100 centimes. 1866 blev detta
system med dubbelmyntfot lagt till grund för
den latinska myntunionens (se d. o.)
bestämmelser. 1928 stabiliserades francen vid
0,i46 kr., motsvarande en guldmängd av O,o5895
gr. Numera myntas i guld 100, i silver 20 och
10 frcs samt av aluminiumbrons 2 och 1
frcs och 50 centimes. N.L.R.
Finanser. Några slutsiffror för den franska
budgetens utfall under de sista tio åren
föreligga icke. För 1929 godkändes en budget om
45,4 miljarder frcs och för budgetåret 1930/31
om 50,4 miljarder (budgetåret omlades 1929 till
att omfatta tiden V4—31/s i st. f. tidigare
kalenderår). För 1931/32 skedde en mindre
sänkning, men beloppet stannade dock över 50
miljarder. — Av utgifterna belöper sig nära hälften
på finansdep., d. v. s. på statsskulden och på
pensioner (krigspensioner). Beloppet har
något sänkts d$ sista åren beroende på minskad
skuldamortering. Militärutgifterna upptaga
ung. 11 miljarder el. mellan 20 och 25 °/o. För
undervisning och kultur användes något över
3 miljarder, för offentliga arbeten över 2 o. s. v.
Arbetslösheten kräver för nästkommande
budgetår (1932/33) ett anslag av förslagsvis 3
miljarder. — Motsvarande inkomster härflyta ur
ett mycket stort antal skatter, i allt o. 120 olika.
Därav ge direkta skatter o. 10 miljarder,
kapi-talränteskatter o. 4 miljarder, register- och
stämpelskatter 7, omsättningsskatter 9, tullar
5,5, alkoholskatter något över 2 och
transportskatter något under 2, sockerskatt 0,8, monopol
(tobak, tändstickor, krut) 0,7, domäner 0,5,
skadestånd hittills ung. 2 och postverket 0,4
miljarder. Man har beräknat, att o. V4 av
nationalinkomsten erlägges i skatt. Omkr. hälften
användes för statsskulden och pensioner, och
— 95 —
— 96 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
