Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Jordbruk - Skogsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
Frankrikes vinproduktion 1927.
av den odlade jorden. Här erhållas dock inga
finare märken, utan allt går ut på en
massproduktion av medelmåttig kvalitet (vin
ordi-naire). Även i Garonnebäckenet är klimatet
gynnsamt, och här är flerstädes vinkulturen
förhärskande. Här nar man också sedan
gammalt i vissa distrikt framställt över hela
världen kända utmärkta sorter av rödvin (Médoc,
S:t Julien, S:t Émilion), liksom även av vita
(Sauternes), gemensamt kallade
Bordeaux-vi-ner. I Armagnac och kring Charente
destilleras vinet sedan gammalt till konjak. Utom från
Bordeaux-distriktet komma F:s ädlaste viner
från två andra. Det ena är Burgund, vars
kalkhaltiga leror på de soliga branterna mot
Saöne-sänkan givit upphov till de berömda
Bourgogne-vinerna (Cöte-d’Or). Det mest
berömda vindistriktet är dock v. Champagne.
Parisbäckenets tertiära lager sluta här med
en markerad kant mot ö., och på denna odlas
F:s ädlaste druvor. Centrum för den högt
uppdrivna industri, där de förädlas, äro Reims,
Ay och Épernay. S:a 4/s av detta vin
exporteras till ett värde av hälften (150 mill. kr.)
av hela vinexporten. Hela vinskörden uppgick
1929 till 62,9 mill. hl. Denna täcker dock ej
den inhemska konsumtionen, utan ytterligare
införes från Nordafrika c:a 10 mill. hl.,
medan endast 1,8 mill. hl. exporteras. Detta
innebär, att varje fransman i medeltal förtär
V2 1. vin dagligen. Exporten utgöres av de
dyrare märkena med ett medelvärde av 2 kr.
pr 1. F:s produktion och konsumtion av vin
överträffa varje annat lands.
— Utom vin odlas i s. F.
oliver i n. till Viviers i
Rhönedalen. Den
producerade olivoljan är god men
kvantitativt långt
underlägsen övriga sydeuropeiska
länders. Vidare odlas
mullbärsträd, särsk. på de nedre
sluttningarna av Cevennerna
och på Rhöne-dalens
motsatta sida. Produktionen av
råsilke uppgår dock ej till
mera än V20 av behovet.
Resten måste importeras för
sidenindustriens räkning. Av
sydfrukter odlas persikor,
aprikoser, mandel, valnötter
och kastanjer.
Boskapsskötseln är
bäst utvecklad, där
nederbörden är störst och ger
upphov till yppig gräsvegetation,
särsk. i Bretagne och
Nor-mandie. Mejerihanleringen
står här högt och förser både Paris och London
med ost och smör. Huvudområden för
boskapsskötsel äro vidare Vogeserna, Jurabergen, n.
Alperna och Pyrenéerna, i de tre förstn. med
väl utvecklad mejerihantering. Slaktdjur
produceras i de båda sistn. Får- och getavel
be-drives i de torra och till åkerbruk otjänliga
trakterna, bl. a. på Centralmassivets s. v.
sluttning, särsk. på kalkplatåerna Les Causses, där
den berömda fårmjölksosten, som uppkallats
efter staden Roquefort, från början
framställdes. Nu produceras den huvudsakligen på
Korsika. Svina vein är koncentrerad till Bre
tagne och Auvergne (potatis) och till
Garonnebäckenet med dess majsodling.
Husdjursstoc-ken uppgick Vi 1929 till 15 mill. nötkreatur,
10,5 mill. svin och 2,9 mill. hästar. J.F.
Skogsbruk. 19 °/o av F:s yta är täckt av
skog, medan urspr. hela arealen torde ha
varit skogbevuxen. Skogen har fått vika ej
enbart för kulturmarken, utan den har, särsk.
i bergländerna, förstörts genom
överavverkning och extensiv boskapsskötsel. I senare
tider har genom statens försorg skog
nyplan–terats på många kalmarker, särsk. i Les
Ländes och på mellersta Champagnes kalkterräng.
F:s största skogsreserver finnas nu i Les
Ländes, i Jurabergen, av vilkas yta Vs är
skog-täckt, i franska Alperna med V4 av arealen
skogklädd och i mellersta och v. Pyrenéerna.
Avkastningen täcker dock långt ifrån behovet.
1929 importerades trävaror för 200 mill. sv.
kr J.F.
— 101 —
— 102 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
