FRANKRIKE Frankrikes vinproduktion 1927. av den odlade jorden. Här erhållas dock inga finare märken, utan allt går ut på en massproduktion av medelmåttig kvalitet (vin ordi-naire). Även i Garonnebäckenet är klimatet gynnsamt, och här är flerstädes vinkulturen förhärskande. Här nar man också sedan gammalt i vissa distrikt framställt över hela världen kända utmärkta sorter av rödvin (Médoc, S:t Julien, S:t Émilion), liksom även av vita (Sauternes), gemensamt kallade Bordeaux-vi-ner. I Armagnac och kring Charente destilleras vinet sedan gammalt till konjak. Utom från Bordeaux-distriktet komma F:s ädlaste viner från två andra. Det ena är Burgund, vars kalkhaltiga leror på de soliga branterna mot Saöne-sänkan givit upphov till de berömda Bourgogne-vinerna (Cöte-d’Or). Det mest berömda vindistriktet är dock v. Champagne. Parisbäckenets tertiära lager sluta här med en markerad kant mot ö., och på denna odlas F:s ädlaste druvor. Centrum för den högt uppdrivna industri, där de förädlas, äro Reims, Ay och Épernay. S:a 4/s av detta vin exporteras till ett värde av hälften (150 mill. kr.) av hela vinexporten. Hela vinskörden uppgick 1929 till 62,9 mill. hl. Denna täcker dock ej den inhemska konsumtionen, utan ytterligare införes från Nordafrika c:a 10 mill. hl., medan endast 1,8 mill. hl. exporteras. Detta innebär, att varje fransman i medeltal förtär V2 1. vin dagligen. Exporten utgöres av de dyrare märkena med ett medelvärde av 2 kr. pr 1. F:s produktion och konsumtion av vin överträffa varje annat lands. — Utom vin odlas i s. F. oliver i n. till Viviers i Rhönedalen. Den producerade olivoljan är god men kvantitativt långt underlägsen övriga sydeuropeiska länders. Vidare odlas mullbärsträd, särsk. på de nedre sluttningarna av Cevennerna och på Rhöne-dalens motsatta sida. Produktionen av råsilke uppgår dock ej till mera än V20 av behovet. Resten måste importeras för sidenindustriens räkning. Av sydfrukter odlas persikor, aprikoser, mandel, valnötter och kastanjer. Boskapsskötseln är bäst utvecklad, där nederbörden är störst och ger upphov till yppig gräsvegetation, särsk. i Bretagne och Nor-mandie. Mejerihanleringen står här högt och förser både Paris och London med ost och smör. Huvudområden för boskapsskötsel äro vidare Vogeserna, Jurabergen, n. Alperna och Pyrenéerna, i de tre förstn. med väl utvecklad mejerihantering. Slaktdjur produceras i de båda sistn. Får- och getavel be-drives i de torra och till åkerbruk otjänliga trakterna, bl. a. på Centralmassivets s. v. sluttning, särsk. på kalkplatåerna Les Causses, där den berömda fårmjölksosten, som uppkallats efter staden Roquefort, från början framställdes. Nu produceras den huvudsakligen på Korsika. Svina vein är koncentrerad till Bre tagne och Auvergne (potatis) och till Garonnebäckenet med dess majsodling. Husdjursstoc-ken uppgick Vi 1929 till 15 mill. nötkreatur, 10,5 mill. svin och 2,9 mill. hästar. J.F. Skogsbruk. 19 °/o av F:s yta är täckt av skog, medan urspr. hela arealen torde ha varit skogbevuxen. Skogen har fått vika ej enbart för kulturmarken, utan den har, särsk. i bergländerna, förstörts genom överavverkning och extensiv boskapsskötsel. I senare tider har genom statens försorg skog nyplan--terats på många kalmarker, särsk. i Les Ländes och på mellersta Champagnes kalkterräng. F:s största skogsreserver finnas nu i Les Ländes, i Jurabergen, av vilkas yta Vs är skog-täckt, i franska Alperna med V4 av arealen skogklädd och i mellersta och v. Pyrenéerna. Avkastningen täcker dock långt ifrån behovet. 1929 importerades trävaror för 200 mill. sv. kr J.F. — 101 — — 102 —