FRANKRIKE trafiken med kolonierna i Nordafrika och Asien. Hamnen anlöptes 1926 av fartyg med ett sammanlagt tontal av 11,6 mill. med en varuomsättning av 6,7 mill. ton. Motsvarande siffror för Cherbourg voro 10,6 och 0,2, för Le Havre 7,8 och 4,7, för Rouen 3,3 och 6,i och för Bordeaux 3,3 och 3,7. 1928 ägde F. en handelsflotta om 1,651 fartyg, mätande tillsammans 3,5 mill. registerton. — Utrikeshandeln uppvisade 1929 en omsättning av 108,358 mill. frcs (15,82 milliarder sv. kr.), varav 58,285 mill. frcs (8,51 milliarder kr.) kommo på importen och 50,073 mill. frcs (7,31 milliarder kr.) på exporten. Se tab. Import 1929. Mill. frcs. Ull .................................. 5,156 Bomull ............................... 4,484 Kol, koks ............................ 4,289 Spannmål, mjöl ....................... 3,015 Vegetabiliskt fett ................... 2,543 Vin .................................. 2,192 Brännoljor ........................... 1,986 Silke ................................ 1,681 Kaffe ................................ 1,645 Trävaror ............................. 1,545 Hudar ................................ 1,160 Export 1929. Mill. frcs. Yllevaror ............................. 5,341 Sidentyger ............................ 3,028 Bomullstyger .......................... 2,702 Järn och stål ......................... 2,387 Metallvaror ........................... 1,851 Kläder ................................ 1.843 Aut omobiler .......................... 1,566 Trävaror .............................. 1,360 Motorer ............................... 1,185 Vin ................................... 1,174 Importen utgöres i allm. av råvaror och halvfabrikat, exporten av hel- och halvfabrikat. Handeln är intensivast med Storbritannien, Tyskland, Belgien-Luxemburg, U. S. A., Schweiz och Italien. Av importen kommer Vio el. 5,7 mill. frcs från kolonierna, medan Ve av exporten (8,4 milliarder) går dit. J.F. Kommunikationer. F. äger ett mycket väl utbyggt järnvägsnät med en sammanlagd längd av 63,551 km. (1929). Av dessa äger staten 9,059 km., de övriga tillhöra bolag, av vilka de största äro Nord med 3,827 km., östbanan med 4,923, Paris—Orléans med 7,485, Paris—Lyon—Méditerrannée med 9,803, Midi med 4,267 och Elsass-Lothringens järnvägar med 2,293. På de här nämnda 7 huvudlinjerna transporterades 1927 730 mill. passagerare och 305 mill. ton gods. 5 av dessa 7 huvudnät utgå solfjäderformigt från Paris. Av hela järnvägs nätet äro c:a 1,400 km. elektrifierade. Lands-vägsnätet är även väl utvecklat. De av det allmänna underhållna vägarna uppgå till c:a 650,000 km., därav 39,300 km. statsvägar, routes nationales. De inre vattenvägarna äro många och betydelsefulla. Kanalerna och de segelbara floderna hade 1926 en längd av 12,033 km. Den förnämsta segelleden är Seine, som trafikeras på en sträcka av 537 km. Paris är F:s förnämsta flodhamn med 8,4 mill. ton ankommande och avgående gods. Dessutom finnas i Seine-dep. ytterligare 10 hamnar med en omsättning av mera än 500,000 ton gods. Den viktigaste kanalen är den, som förenar Seines biflod Oise med Schelde och därmed förmedlar trafiken mellan Paris och det stora koldistriktet i n. En annan av stor betydelse är Rhen— Marne-kanalen. 1926 har Marseille förenats med Rhönemynningen genom en 90 km. lång kanal, som går genom en 7,2 km. lång tunnel. Kanaler förena vidare Garonne med Rhöne, den senare med Rhen och Seine samt den sistn. med Loire. 1928 transporterades 48 mill. ton gods på F:s kanaler. — Telegraflinjernas längd uppgick 1928 till 895,581 km. (inkl. Algeriets) och telefonlinjernas till 3,626,930 km. — Trafikflygningen om-besörjes av statsunderstödda bolag. Trafiklinjerna äro indelade i 3 nät, det ö., kontinentala och v. Ö. nätet (1931 statsunderstött med 74 mill. frcs) tiafikeras av bolagen Air union, Air union lignes d’Orient samt av vissa järnvägsbolag, rederier m. m. Jan. 1931 var hela sträckan Marseille—Saigon (11,880 km.), som flyges på 11 dagar i 16 etapper, öppnad för trafik. Kontinentala nätet (inom Europa) trafikeras av Farmanbolaget och staten. V. nätet indelas i det sydamerikanska, trafikerat av Compagnie genérale aéropostale, och det afrikanska, trafikerat av Compagnie transafricaine. J.F.;F.Az. Religiösa förhållanden (jfr även Historia). Sedan Cæsar erövrat Gallien (50 f. Kr.), vann den romerska religionen insteg i landet, och dess gudar blandades med de förut dyrkade druidiska gudarna. Kring mitten av 2:a årh. e. Kr. började kristen mission (till de tidigare martyrerna hör den hel. Blandina, som 177 led martyrdöden i Lyon), och trots folk-vandringstidens oroligheter fick den allt större omfattning. 496 döptes frankernas konung Klodvig i Reims, arianismen (se d. o.) besegrades, och den frankiska kyrken blev statskyrka. Enstaka biskopar, ss. Gregorius av Tours, kunde väl öva ett tillfälligt inflytande, men i stort sett blev fursten kyrkans herre el., ss. Karl den store, en slags präst-konung. Under medeltiden fick kyrkan en enorm betydelse. Feodalväldets kaotiska förhållanden mild — 105 — — 106 —