Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Handel - Kommunikationer - Religiösa förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
trafiken med kolonierna i Nordafrika och
Asien. Hamnen anlöptes 1926 av fartyg med ett
sammanlagt tontal av 11,6 mill. med en
varuomsättning av 6,7 mill. ton. Motsvarande
siffror för Cherbourg voro 10,6 och 0,2, för Le
Havre 7,8 och 4,7, för Rouen 3,3 och 6,i och
för Bordeaux 3,3 och 3,7. 1928 ägde F. en
handelsflotta om 1,651 fartyg, mätande
tillsammans 3,5 mill. registerton. — Utrikeshandeln
uppvisade 1929 en omsättning av 108,358 mill.
frcs (15,82 milliarder sv. kr.), varav 58,285 mill.
frcs (8,51 milliarder kr.) kommo på importen
och 50,073 mill. frcs (7,31 milliarder kr.) på
exporten. Se tab.
Import 1929. Mill. frcs.
Ull .................................. 5,156
Bomull ............................... 4,484
Kol, koks ............................ 4,289
Spannmål, mjöl ....................... 3,015
Vegetabiliskt fett ................... 2,543
Vin .................................. 2,192
Brännoljor ........................... 1,986
Silke ................................ 1,681
Kaffe ................................ 1,645
Trävaror ............................. 1,545
Hudar ................................ 1,160
Export 1929. Mill. frcs.
Yllevaror ............................. 5,341
Sidentyger ............................ 3,028
Bomullstyger .......................... 2,702
Järn och stål ......................... 2,387
Metallvaror ........................... 1,851
Kläder ................................ 1.843
Aut omobiler .......................... 1,566
Trävaror .............................. 1,360
Motorer ............................... 1,185
Vin ................................... 1,174
Importen utgöres i allm. av råvaror och
halvfabrikat, exporten av hel- och
halvfabrikat. Handeln är intensivast med
Storbritannien, Tyskland, Belgien-Luxemburg, U. S. A.,
Schweiz och Italien. Av importen kommer
Vio el. 5,7 mill. frcs från kolonierna, medan
Ve av exporten (8,4 milliarder) går dit. J.F.
Kommunikationer. F. äger ett mycket väl
utbyggt järnvägsnät med en sammanlagd
längd av 63,551 km. (1929). Av dessa äger
staten 9,059 km., de övriga tillhöra bolag, av
vilka de största äro Nord med 3,827 km.,
östbanan med 4,923, Paris—Orléans med 7,485,
Paris—Lyon—Méditerrannée med 9,803, Midi
med 4,267 och Elsass-Lothringens järnvägar
med 2,293. På de här nämnda 7 huvudlinjerna
transporterades 1927 730 mill. passagerare och
305 mill. ton gods. 5 av dessa 7 huvudnät utgå
solfjäderformigt från Paris. Av hela
järnvägs
nätet äro c:a 1,400 km. elektrifierade.
Lands-vägsnätet är även väl utvecklat. De av det
allmänna underhållna vägarna uppgå till c:a
650,000 km., därav 39,300 km. statsvägar, routes
nationales. De inre vattenvägarna äro
många och betydelsefulla. Kanalerna och de
segelbara floderna hade 1926 en längd av 12,033
km. Den förnämsta segelleden är Seine, som
trafikeras på en sträcka av 537 km. Paris är
F:s förnämsta flodhamn med 8,4 mill. ton
ankommande och avgående gods. Dessutom
finnas i Seine-dep. ytterligare 10 hamnar med en
omsättning av mera än 500,000 ton gods. Den
viktigaste kanalen är den, som förenar Seines
biflod Oise med Schelde och därmed förmedlar
trafiken mellan Paris och det stora
koldistriktet i n. En annan av stor betydelse är Rhen—
Marne-kanalen. 1926 har Marseille förenats
med Rhönemynningen genom en 90 km. lång
kanal, som går genom en 7,2 km. lång tunnel.
Kanaler förena vidare Garonne med Rhöne, den
senare med Rhen och Seine samt den sistn.
med Loire. 1928 transporterades 48 mill. ton
gods på F:s kanaler. —
Telegraflinjernas längd uppgick 1928 till 895,581 km. (inkl.
Algeriets) och telefonlinjernas till
3,626,930 km. — Trafikflygningen
om-besörjes av statsunderstödda bolag.
Trafiklinjerna äro indelade i 3 nät, det ö., kontinentala
och v. Ö. nätet (1931 statsunderstött med 74 mill.
frcs) tiafikeras av bolagen Air union, Air union
lignes d’Orient samt av vissa järnvägsbolag,
rederier m. m. Jan. 1931 var hela sträckan
Marseille—Saigon (11,880 km.), som flyges på 11
dagar i 16 etapper, öppnad för trafik.
Kontinentala nätet (inom Europa) trafikeras av
Farmanbolaget och staten. V. nätet indelas i
det sydamerikanska, trafikerat av Compagnie
genérale aéropostale, och det afrikanska,
trafikerat av Compagnie transafricaine. J.F.;F.Az.
Religiösa förhållanden (jfr även Historia).
Sedan Cæsar erövrat Gallien (50 f. Kr.),
vann den romerska religionen insteg i
landet, och dess gudar blandades med de förut
dyrkade druidiska gudarna. Kring mitten av
2:a årh. e. Kr. började kristen mission (till de
tidigare martyrerna hör den hel. Blandina, som
177 led martyrdöden i Lyon), och trots
folk-vandringstidens oroligheter fick den allt större
omfattning. 496 döptes frankernas konung
Klodvig i Reims, arianismen (se d. o.)
besegrades, och den frankiska kyrken blev
statskyrka. Enstaka biskopar, ss. Gregorius av
Tours, kunde väl öva ett tillfälligt inflytande,
men i stort sett blev fursten kyrkans herre el.,
ss. Karl den store, en slags präst-konung.
Under medeltiden fick kyrkan en enorm
betydelse. Feodalväldets kaotiska förhållanden
mild
— 105 —
— 106 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
