FRANS FERDINAND Frans Ferdinand, ärkehertig av österrike-Este (1863—1914), se Frans, Österrike 4). Frans Josef. 1) F. II J., tysk-romersk kejsare (1768—1835), ss. kejsare av Österrike Frans I, se Frans, Tyska riket 2). 2) F. J. I, kejsare av Österrike, konung av Ungern (1830—1916), se Frans, Österrike 2). Frans Josefs fjord, se Franz Joseph F i o r d. Frans Josefs land, ögrupp i n. Ishavet ö. om n. Spetsbergen, mellan 79°45' och 81°50' n. br. samt 42°10' och 65°5' ö. Igd. F. består av 20— 25 större öar och ett stort antal mindre samt anses omfatta en areal av 20,000 kvkm. De största äro Alexanderön, Prins Georgs land, Wilczekland och Graham Bells land, öarna bestå av fossilförande leror, skiffrar och kalkstenar från jura- och äldre krittiderna till en höjd av 120—180 m. ö. h. Ovanpå dessa ligger ett basalttäcke med en mäktighet upp till 165 m. F. är resterna av ett större platåland, som sönderbrutits och sänkts längs ett flertal spricklinjer, varigenom de lägre områdena förlagts under havets nivå. De kvarstående platåresterna äro täckta av firn- och glaciärkalot-ter, från vilka dalglaciärer nå ned till havet. Högsta uppmätta punkten torde ligga på Wilczekland (734 m.). Ärsmedeltemp. är beräknad till —14,3°. Vegetationen består av ett 20 tal blomväxter jämte mossor och lavar. De svåra isförhållandena omöjliggöra vissa år landning på ögruppen. — F. uptäcktes 1873 av en österrikisk exp. under Payer. Sedan dess har F. besökts av ett flertal exp. Det tillhör sedan 1914 Ryssland. J.F. Franska akademien, se Institut de France. Franska centralmassivet, det högland, som uppfyller s. Frankrike mellan det nordfranska bäckenet och Garonnes lågland samt mellan Saöne-Rhöne-sänkan och Languedocs kustland. Det intar en areal av något mera än 80,000 kvkm., d. v. s. nästan Ve av Frankrikes yta. F. utgjorde en del av det s. k. hercyniska bergs-kedjesystemet. Denna bergskedja förvandlades under permtiden och de mesozoiska perioderna till en denudationsplatå, som under tertiärtiden sönderstyckades genom förkastningar. Genom sprickorna skedde vulkaniska utbrott, och ett stort antal vulkaner bildades. F. utgör nu en horstplatå, vars 1,700 m. höga s. ö. kant, Cevennerna, bildar en halvcirkelformig båge och markerar horstens förkastningsbrant mot Rhönes gravsänka och Languedoc. Platåytan består mestadels av paleozoiska gnejser och glimmerskiffrar. I s. v. ligger ett karstområde, Les Causses, uppbyggt av jurakalksten. Platån sänker sig mot n. v., så att dess kant här landskapet Limousin ligger på c:a 1,000 m. Den mellersta delen av platån präglas av de vulkaniska bildningarna: ö. om översta Loire resa sig Vivarais’ vulkaner med Mont Mézenc (1,754 m.). V. om Allier vidtager Auvergne, vars s. del uppfylles av ruinerna av den en gång 3,000 m. höga jättevulkanen Cantal (nu 1,858 m.). Dess radialt anordnade dalar äro omformade av istidens glaciärer. N. därom reser sig Mont Doregruppen med F. c:s högsta topp, Puy-de-Sancy (1,886 m.), även detta område starkt glacialt påverkat och med talrika explosionskratrar och kratersjöar. Längst i n. höja sig Dömekedjans två rader av 80 vulkaner, ett helt månlandskap av ringkratrar, av vilka åtskilliga haft utbrott i senkvartär tid och där den högsta toppen är Puy-de-Döme (1,465 m.). I platån äro Loires och Alliers dalar djupt nedskurna. Klimatet är hårt. I halva området ligger snön 6 mån. Den årliga regnmängden uppgår till c:a 1,000 mm. Växttäcket består på Cevennernas s. sida av kastanjeskogar och sydeuropeisk vegetation (garrigue), på platåns högre delar av gräs- och ljunghedar, omväxlande med barrskogar (A'bies pectina'ta), och nedanför dessa bokskogar. Tack vare de vidsträckta gräsmarkerna är F. c. ett av Frankrikes förnämsta centra för boskapsskötsel. Upp till 1,100 m. odlas råg, bovete och potatis. I de djupare, varma dalarna i randområdena förekommer majsodling. Bebyggelsen är tydligen mycket gammal. Stora städer äro sällsynta. I n. ö. finnes i en gravsänka, som förenar Rhöne-och Loire-dalarne, produktiv stenkolsformation. Här har en av Frankrikes förnämsta fabriksstäder, S:t Étienne, vuxit upp. En annan, något nordligare sänka innehåller även stenkol; här ligger Le Creuzot. Auvergnes huvudstad Cler-mont-Ferrand, uppbyggd av svart lava, ligger vid kanten av Alliers djupa fruktbara sänka, Limagne. I vulkanområdel finnas talrika heta källor, vid vilka badorter vuxit upp, t. ex. det berömda Vichy. — Litt.: Ph. Arbos, ”Le massif du Cézalier” (i ”Revue de géographie alpine”, 1926); A. Luquet, ”Essai sur la géographie bo-tanique de 1’Auvergne” (s. å.); J. Frödin, ”Sambandet mellan klimat, vegetation och kultur i s. Frankrike” (i ”Ymer”, 1927); H. Baulig, ”Le plateau central de la France” (1928). J.F. Franska Ekvatoria'lafrika, fra. Afrique équa-toriale frangaise, generalguvernement i Central-afrika. Se kartorna vid Afrika. Längs kusten utbreder sig ett 100 km. brett lågland. Den övriga delen av F. E. har en medelhöjd av mera än 300 m. och består av terassformigt ordnade platåer, sönderskurna av floderna, över platåerna resa sig isolerade massiv: Du Chaillus berg (1,000 m.) innanför kusten, Yadémassivet (1,425 m.) på gränsen till n. Kamerun, Fertit- el. — 171 — — 172 —