Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franska Oceanien - Franska reformerta församlingen i Stockholm - Franska revolutionen - Franska revolutionskalendern - Franska sjukan - Franska skolan i Aten - Franska Somaliland - Franska språket - Franska stenarna - Franska Sudan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSKA SUDAN
gais de 1’Océanie, är en fransk koloni, bestående
av de franska ögrupperna i ö. delen av Stilla
oceanen; tillsammans 4,004 kvkm., 36,862 inv.
(1926). Längst i s. ligga Tubuai- el.
Austral-öarne med en längdaxel om 1,600 km. De äro
höga och vulkaniska och vanl. omgivna av
korallrev. N. v. om dessa ligga Sällskapsöarna,
som sträcka sig över 750 km. De delas i
Lovart-öarna med Tahiti och Morea samt Läöarna.
Även dessa äro vulkaniska bildningar. Längre
mot ö. utbreda sig över en sträcka av 800 km.
Taumotu (Paumotu) el. Låga öarna, som
utgöras av c:a 80 stycken korallrev. I deras s. ö.
fortsättning ligger den vulkaniska
Gambiergrup-pen. Slutl. utbreder sig längst i n. ö. de
vulkaniska Marquesas-öarna med en längdaxel om
400 km. F O. styres av en guvernör med säte i
Papeete; vid hans sida ett råd (conseil
d’admi-nistration). J.F.
Franska reformerta församlingen i
Stockholm leder sitt ursprung från franska
kalvinister, som efter nantesiska ediktets upphävande
(1685) slogo sig ned i Sverige. Deras antal i
Stockholm uppskattades 1688 till 2,000. De
hade sin gudstjänstlokal på Riddarholmen och
från 1696 i engelske ministerns hus vid
Götgatan. I avsikt att omvända dem grundade
Karl XI en fransk-lutersk kyrka med den
nitiske N. Bergius som predikant. Denna
upphörde emellertid efter en föga framgångsrik
verksamhet, sedan en k. f. 27/s 1741 tillförsäkrat
de reformerta fri religionsutövning. F.
konstituerades 1715. En kyrka, vid Stora
Nygatan, vartill byggnadsmedel samlats bland
trosfränder utomlands, invigdes Vi 1752
och användes till på 1870-talet. Den nuv.
kyrkan, Humlegårdsgatan 13, invigdes 1881. F.
har alltid varit fåtalig; den räknade 1851 28
medl. Bland pastorer märkas V. C. d’Artis 1715
—48 och P. Catteau-Calleville 1781—1809,
bland ryktbara medl.: A. af Botin, J. F. Beylon,
Fr. Mallet, R. Martin, släkten Dardels
stamfar. — Litt: F. Puaux, ”Histoire de
l’établisse-ment des protestants fran^ais en Suède” (1891);
Ch. Serfass, ”L’église réformée fran^aise et
1’église luthérienne fran^aise de Stockholm”
(1924). C.V.J.
Franska revolutionen, se Frankrike,
historia. Jfr Revolutionskrigen.
Franska revolutionskalendern begagnades i
Frankrike från 5/io 1793 till Vi 1806 men
räknades officiellt från 22/# 1792, dagen för den
franska republikens utropande, då år I började.
Året i denna kalender innehöll 12 mån., alla
med 30 dagar, varjämte, för att utfylla året,
5, under skottår 6, tilläggsdagar (jours
complé-mentaires) tillfogades. Varje mån. uppdelades
i 3 10-dagars veckor (décades). Dagarna i varje
dekad hade namnen: primidi, duodi, tridi,
quar-tidi, quantidi, sextidi, septidi, octidi, nonidi,
décadi. De 12 mån. hette: vendémiaire,
bru-maire, primaire; nivöse, pluviöse, ventöse;
ger-minal, floréal, prairial; messidor, thermidor
(först kallad fervidor), fructidor. Varje år
började, då solen ingick i Vågens tecken (således
vid höstdagjämningen). Åren betecknades med
romerska siffror, I, II, III etc. —
Olägenheterna med f. r. voro, bortsett från dess avvikelse
från den i andra länder brukliga gregorianska
kalendern, framförallt dess 10-dagars veckor,
som förlängde arbetsveckan, omändrade tiden
för torgdagar etc. Härtill kom, att dagen
samtidigt indelades i 10 tim. i st. f. 24, tim. i 100
min. och min. i 100 sek. Denna
decimalindelning stötte på en del praktiska olägenheter och
bidrog i hög grad att påskynda den nya
kalenderns avskaffande. Den gregorianska kalendern
infördes ånyo 11 nivöse XIV = 1 jan. 1806. —
Under pariskommunen 1871 infördes f. r. under
mån. g er minal och floréal LXXIX. Ch.
Franska sjukan, äldre benämning på syfilis.
Franska skolan i Aten, fra. École frangaise
d’Athènes, Atens första utländska arkeologskola,
belägen på n. v. sluttningen av Lykabettos,
grundad 1846, sorterar under franska
undervisningsministeriet och ledes av en direktör, som
tillsättes på 6 år. Förutom kurser och examina
anställer skolan arkeologiska utgrävningar, av
vilka de mest betydelsefulla utförts på Delos
(från 1877) och i Delfi (från 1880).
Vetenskapliga arbeten publiceras i tidskr. ”Bulletin de
correspondance hellénique” och i serien
”Bib-liothèque des Écoles fran^aises d’Athènes et de
Rome”. S.Ss.
Franska Soma’liland, se S o m ali 1 and.
Franska språket, se Frankrike, sp. 31.
Franska stenarna, agafyr utanför
Malmölan-det, i n. delen av Nämndöfjärden, Stockholms
skärgård.
Franska Suda’n, fra. Soudan fran^ais, koloni
i Franska Västafrika; 1,453,775 kvkm.; 2,781,394
inv. (1930). F. omfattar landet omkr. övre
Senegal och övre Niger och en del av mellersta
Niger. Om naturförhållandena se Sudan och
Franska Västafrika (karta vid d. o.).
Inom savannområdena odlas hirs, majs,
maniok, batater, jordnötter och bomull, i Nigers
översvämningsområde även ris. Befolkningen
består av negrer, ss. mossi i s. ö., songhai
nedanför Nigers knä och fulbe. I n. v. och n. ö.
bo de hamitiska tuaregerna. I öknen och
sahel-zonen äro nomaderna förhärskande,
endast i de sparsamma oaserna finnas här
åkerbrukare. Dessa dominera däremot i s. F. S.
står ännu endast i begynnelsen av sin
utveckling. För en rik sådan finnas dock alla
förutsätt
— 177 —
— 178 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
