FRANSKA SUDAN gais de 1’Océanie, är en fransk koloni, bestående av de franska ögrupperna i ö. delen av Stilla oceanen; tillsammans 4,004 kvkm., 36,862 inv. (1926). Längst i s. ligga Tubuai- el. Austral-öarne med en längdaxel om 1,600 km. De äro höga och vulkaniska och vanl. omgivna av korallrev. N. v. om dessa ligga Sällskapsöarna, som sträcka sig över 750 km. De delas i Lovart-öarna med Tahiti och Morea samt Läöarna. Även dessa äro vulkaniska bildningar. Längre mot ö. utbreda sig över en sträcka av 800 km. Taumotu (Paumotu) el. Låga öarna, som utgöras av c:a 80 stycken korallrev. I deras s. ö. fortsättning ligger den vulkaniska Gambiergrup-pen. Slutl. utbreder sig längst i n. ö. de vulkaniska Marquesas-öarna med en längdaxel om 400 km. F O. styres av en guvernör med säte i Papeete; vid hans sida ett råd (conseil d’admi-nistration). J.F. Franska reformerta församlingen i Stockholm leder sitt ursprung från franska kalvinister, som efter nantesiska ediktets upphävande (1685) slogo sig ned i Sverige. Deras antal i Stockholm uppskattades 1688 till 2,000. De hade sin gudstjänstlokal på Riddarholmen och från 1696 i engelske ministerns hus vid Götgatan. I avsikt att omvända dem grundade Karl XI en fransk-lutersk kyrka med den nitiske N. Bergius som predikant. Denna upphörde emellertid efter en föga framgångsrik verksamhet, sedan en k. f. 27/s 1741 tillförsäkrat de reformerta fri religionsutövning. F. konstituerades 1715. En kyrka, vid Stora Nygatan, vartill byggnadsmedel samlats bland trosfränder utomlands, invigdes Vi 1752 och användes till på 1870-talet. Den nuv. kyrkan, Humlegårdsgatan 13, invigdes 1881. F. har alltid varit fåtalig; den räknade 1851 28 medl. Bland pastorer märkas V. C. d’Artis 1715 —48 och P. Catteau-Calleville 1781—1809, bland ryktbara medl.: A. af Botin, J. F. Beylon, Fr. Mallet, R. Martin, släkten Dardels stamfar. — Litt: F. Puaux, ”Histoire de l’établisse-ment des protestants fran^ais en Suède” (1891); Ch. Serfass, ”L’église réformée fran^aise et 1’église luthérienne fran^aise de Stockholm” (1924). C.V.J. Franska revolutionen, se Frankrike, historia. Jfr Revolutionskrigen. Franska revolutionskalendern begagnades i Frankrike från 5/io 1793 till Vi 1806 men räknades officiellt från 22/# 1792, dagen för den franska republikens utropande, då år I började. Året i denna kalender innehöll 12 mån., alla med 30 dagar, varjämte, för att utfylla året, 5, under skottår 6, tilläggsdagar (jours complé-mentaires) tillfogades. Varje mån. uppdelades i 3 10-dagars veckor (décades). Dagarna i varje dekad hade namnen: primidi, duodi, tridi, quar-tidi, quantidi, sextidi, septidi, octidi, nonidi, décadi. De 12 mån. hette: vendémiaire, bru-maire, primaire; nivöse, pluviöse, ventöse; ger-minal, floréal, prairial; messidor, thermidor (först kallad fervidor), fructidor. Varje år började, då solen ingick i Vågens tecken (således vid höstdagjämningen). Åren betecknades med romerska siffror, I, II, III etc. — Olägenheterna med f. r. voro, bortsett från dess avvikelse från den i andra länder brukliga gregorianska kalendern, framförallt dess 10-dagars veckor, som förlängde arbetsveckan, omändrade tiden för torgdagar etc. Härtill kom, att dagen samtidigt indelades i 10 tim. i st. f. 24, tim. i 100 min. och min. i 100 sek. Denna decimalindelning stötte på en del praktiska olägenheter och bidrog i hög grad att påskynda den nya kalenderns avskaffande. Den gregorianska kalendern infördes ånyo 11 nivöse XIV = 1 jan. 1806. — Under pariskommunen 1871 infördes f. r. under mån. g er minal och floréal LXXIX. Ch. Franska sjukan, äldre benämning på syfilis. Franska skolan i Aten, fra. École frangaise d’Athènes, Atens första utländska arkeologskola, belägen på n. v. sluttningen av Lykabettos, grundad 1846, sorterar under franska undervisningsministeriet och ledes av en direktör, som tillsättes på 6 år. Förutom kurser och examina anställer skolan arkeologiska utgrävningar, av vilka de mest betydelsefulla utförts på Delos (från 1877) och i Delfi (från 1880). Vetenskapliga arbeten publiceras i tidskr. ”Bulletin de correspondance hellénique” och i serien ”Bib-liothèque des Écoles fran^aises d’Athènes et de Rome”. S.Ss. Franska Soma'liland, se S o m ali 1 and. Franska språket, se Frankrike, sp. 31. Franska stenarna, agafyr utanför Malmölan-det, i n. delen av Nämndöfjärden, Stockholms skärgård. Franska Suda'n, fra. Soudan fran^ais, koloni i Franska Västafrika; 1,453,775 kvkm.; 2,781,394 inv. (1930). F. omfattar landet omkr. övre Senegal och övre Niger och en del av mellersta Niger. Om naturförhållandena se Sudan och Franska Västafrika (karta vid d. o.). Inom savannområdena odlas hirs, majs, maniok, batater, jordnötter och bomull, i Nigers översvämningsområde även ris. Befolkningen består av negrer, ss. mossi i s. ö., songhai nedanför Nigers knä och fulbe. I n. v. och n. ö. bo de hamitiska tuaregerna. I öknen och sahel-zonen äro nomaderna förhärskande, endast i de sparsamma oaserna finnas här åkerbrukare. Dessa dominera däremot i s. F. S. står ännu endast i begynnelsen av sin utveckling. För en rik sådan finnas dock alla förutsätt — 177 — — 178 —