Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk-tyska kriget 1870—71 - Fransk violinklav - Franson, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSON
leon följ, dag måste giva sig fången med hela
armén (o. 80,000 man).
Motgångarna framkallade en politisk
om-störtning i Frankrike, där republiken
utropades 4/ø. Den nya regeringen, med Gambetta
som försvarets själ, uppbådade nya
stridskrafter, talrika till numerären, men
undermåliga till sin kvalitet. 400,000 man ställdes
under general T r o c h u s befäl till försvar av
huvudstaden, mot vilken Moltke dirigerade de
genom kapitulationen vid Sedan frigjorda 3:e
och 4:e arméerna. 19/2 var ringen kring Paris
sluten. Den franska regeringen, som flyttat
till Toul, gjorde sedermera upprepade
ansträngningar att undsätta Paris medelst i
andra delar av landet sammandragna stridskrafter.
En Loirearmé (Chanzy och B o r b a k i,
tillsammans o. 250,000 man) koncentrerades
till Orléans, där fransmännen 8/ii
undanträngde ett dit framsänt tyskt detachement; andra
grupper uppsattes vid A r r a s-L i 11 e (F a i
d-h e r b e 50,000 man) och vid R o u e n (B r
i-a n d, 40,000 man).
Sedan Metz och den däri inneslutna armén
kapitulerat 27/io, kunde Moltke åter förfoga
över därvarande krafter för operationer i fria
fältet. 2:a armén dirigerades mot Orléans,
undanträngde efter flera strider, bl. a. vid B e a
u-ne-la-Rolande (se d. o.), Chanzys och
Bourbakis stridskrafter samt besegrade
ytterligare Chanzy vid Le Mans 12/i 1871. l:a
armén (Manteuffel) opererade mot de i
n. v. Frankrike samlade stridskrafterna, intog
Amiens 28/u och Rouen 6/i2 samt
omintetgjorde tre undsättningsförsök, som av Faidherbe
gjordes mot Paris (slagen vid H a 11 u e 23/i2,
Bapaume 2/i—3/i, S:t Quentin 19/i). — I
s. ö. Frankrike anföll 15/i armén Bourbaki utan
framgång den vid B e 1 f o r t (se d. o.)
sammandragna gruppen Werder (60,000 man).
Sedan Moltke ansatt 1 :a armén över Chatillon
mot Bourbakis flank och rygg, måste den
senare efter slaget vid L i s a i n e 15/i—17/i söka
sin räddning över schweiziska gränsen.
Dessa motgångar samt den stigande
hungersnöden i det inneslutna Paris ledde till
ingående av vapenstillestånd 28/i i samband med
huvudstadens (i vissa avseenden begränsade)
kapitulation. En nationalförsamling inkallades,
och fredsunderhandlingar inleddes, vilka ledde
till preliminärfreden i Versailles, bekräftad av
nationalförsamlingen Vs samt freden i
Frankfurt a. M. 10/5. Frankrike avträdde till det
nybildade Tyska riket Elsass-Lothringen med
Strasbourg och Metz samt betalade en
krigs-kostnadsersättning av 5 milliarder frcs. — Litt.:
Tyska generalstabsverket ”Der
deutsch-fran-zösische Krieg” (1872—81); franska general-
stabsverket ”La guerre de 1870—71” (1901—
11); H. v. Moltke, ”Geschichte des
deutsch-französischen Kriegs” (1891, sv. övers. 1892);
H. Jungstedt, ”Kriget mellan Frankrike och
Tyskland 1870—71” (1898—1900); Moser,
”Kur-zer strategischer Überblick über den Krieg
1870—71” (1900). T.H-m.
Fransk violinklav, mus., namn för G-klav (se
d. o.), anbragt på första linjen.
Franson, Fredrik, svensk-amerikansk
väckelsepredikant (1852—1908). F. i Nora och
påverkad av religiösa väckelser i hemtrakten,
utvandrade F. 1869
till Nebraska (U.S.A.),
där han anslöt sig till
ett baptistsamfund.
1875 kom han under
påverkan av D. L.
Moody (se denne),
ingick i dennes
församling i Chicago och
började i sin
predikoverksamhet tillämpa
väckelsemetoder med
botbänk, predikan
inriktad på hastiga
om
vändelser o. d. Sedan F. en tid verkat
bland mormonerna i Utah och i skilda
delar av U. S. A. grundat s. k. fria
församlingar, vilkas enda samfundsordning skulle
utgöras av N. T., återvände han till
Sverige 1881. Här samlade han stora skaror
till sina väckelsemöten, ofta under stort
motstånd såväl från statskyrkan som från de
frikyrkliga. Särsk. efter ett misslyckat
utsändande av sv. missionärer till Kina på
1890-ta-let fick han röna stor ovilja i hemlandet. Sin
predikoverksamhet utsträckte han efter hand
under ständiga resor till hela världen.
(”Reseskildringar öfver . . . resa genom Italien,
Egypten, Palestina, Syrien, Mindre Asien, europeiska
Turkiet och Ryssland”, 1889). Han dog i U. S.
A. — Det utmärkande för F :s förkunnelse var
den apokalyptiska inställningen i väntan på
Jesu snara återkomst (i ”Himlauret”, 1897,
sökte han bestämma tiden för densamma). Vid
av F. anordnade bibelkurser utbildades
väckelsepredikanter, och även kvinnor fingo verka
som sådana (ang. kvinnopredikans tillåtlighet
utgav F. ”Profeterande döttrar”, 1897). I
samband med F:s verksamhet på hednamissionen
togos initiativen till Skandinaviska
alliansmissionen och nuv. Svenska alliansmissionen (se
d. o.). F. har även haft inflytande på det s. k.
Helgelseförbundet (se d. o.) i Sverige. Han har
på gr. av sin omedelbara, av läro- och
sam-fundsskiljaktligheter oberörda fromhet och
asketiska oegennytta blivit kallad ”en svensk
— 185 —
— 186 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
