Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franson, Fredrik - Fransos - Frans Stefan - Fransysk - Fransäs - Františkovy Lázně - Franz, Robert (Knauth) - Franz-Dreber, H. - Franzén, Frans Michael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSOS
Franciscus-typ”. — Litt.: A. Thomander, ”F.
F.” (1924); E. Linderholm, ”Pingströrelsen i
Sverige” (1925). S.N.
Franso’s (ty. Franzose), äldre beteckning för
fransman, något nedsättande. — Fr an s o se r,
förr och i dial.: syfilis, eg.: den franska sjukan.
Frans Stefan, hertig av Lothringen, storher
tig av Toscana (1708—65), tysk-romersk kej
sare under namnet Frans I, se Frans,
Tyska riket 1).
Fransy’sk, fransk; nu vanl. blott i subst.
fransyska, fransk kvinna, och i uttrycket
fransysk visit, kort besök.
Fransä’s [frarj-], eg. contredanse el. quadrille
frangaise, figurdans av mycket sällskaplig och
underhållande karaktär och ganska invecklad
figuration. F. dansades av 4 par (quadrille)
el. multiplar därav, uppställda i fyrkant (carrée)
el. i 2 led vända mot varandra (colonne). Den
torde ha uppkommit o. 1745 ur en balett av
Rameau, undergick ständiga förändringar och
fick slutgiltig form först i början av 1800-talet.
Som sådan beslår den vanl. av följ. 6 avd. el.
figurer (oeg. kallade ”turer”): pantalon. été,
poule, trenis, pastourelle och finale med el. utan
coda; varje fig. i 24 el. 32 takter med 3 å 4
omtagningar och i 6/s el. 2/t takt om 44, resp.
41 takter i min. Lokala varianter äro mycket
vanliga, likaså korsningar med den
närbesläktade kolonndansen a n g 1 ä s el. kadriljen 1 a
n-siär (se d. o.). V.F-i.
Frantiskovy Låznè, se Franzensbad.
Franz [-ts] (ty.), som namn på furstar, se
Frans.
Franz [-ts], Robert (urspr. R. Knauth),
tysk tonsättare (1815—92), dirigent för
Sing-akademie och
univ.-musikdirektör i Halle.
F. är en av
stormästarna på
romanskompositionens område.
Hans stil förenar på
ett egenartat sätt en
förnäm, om
Schu-mann påminnande
romantik med en
kontrapunktisk konst i
Bachs anda. Utom
o. 350 romanser
har han
kompone
rat blandade körer och manskörer. Hans
bearbetningar av Bachs och Händeis verk
voro förtjänstfulla för sin tid men måste nu
anses som föråldrade. — Litt.: F. Liszt, ”R.
F.” (1872); R. Prochåzka, ”R. F.” (1894); H.
v. d. Pfordten, ”R. F.” (1923). [F.S-/.]
Franz-Dreber [-ts-], H., tysk målare, se
D r e b e r.
Franzén, Frans M i c h a e 1, biskop, skald
(1772—1847). F., som var köpmansson från
Uleåborg i Finland, studerade i Äbo, där han
kom under Porthans inflytande, och
promoverades till mag. 1789. Efter studier i Uppsal?
F. Westin: Frans Michael Franzén. 1834.
Klara kyrka, Stockholm.
läsåret 1790/91, varunder han umgicks med
den några år äldre Höijer och mottog viktiga
litterära och filosofiska impulser, utnämndes
han 1792 till docent i latinsk vältalighet i Åbo.
Följ, år, då han åter besökte Sverige, skedde
hans egentliga debut som skald med några
poem i ”Stockholmsposten”, bland vilka voro
”Menniskans anlete”, ’Den gamle knekten” och
”Till en ung flicka”. De motlogos med
entusiasm av Kellgren och förskaffade F. pris av
Svenska akad., trots att de i vissa fall både
rytmiskt och språkligt bröto med den
akademiska stilen. Framgången stimulerade till
fortsatt produktion, och 1794—95 publicerade F.
en mängd dikter dels i ”Stockholmsposten”,
dels i ”Åbo tidningar”, vars red. han blev 1794
Märkligast är ”Det nya Eden”, hans mest
romantiska dikt. F., som tidigt vänt sig från de
gängse franska mönstren till tyska och
engelska (Klopstock, Milton och Thomson), mottog
ytterligare betydelsefulla intryck av germansk
förromantik under en europeisk bildningsresa,
som han 1795—96 företog som guvernör för en
ung Bremer (sedan Fredrika Bremers far).
Efter hemkomsten skrev han sin mest berömda
dikt, ”Sång öfver grefve Gustaf Philip Creutz”
— 187 —
— 188 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
