FREDERICKSBURG stadsplanen, som saknar motsvarighet i någon annan dansk stad. Ull-, bomull- och maskinindustri, superfosfat-, margarin- och tobaksfab-riker. Det mesta av trafiken mellan Jylland och öarna går över F.; ångfärja till Strib på Fyn. En järnvägsbro, den största i Danmark, håller på att byggas över Lilla Bält vid F. W.P-n. Fredericksburg [frä'driksbäg], stad i Virginia, U. S. A., vid Rappahannock river, ung. mitt emellan Washington och Richmond; 6,819 inv. (1930). — Vid F. blevo nordstatstrupperna under Burnside 13/i2 1862 slagna av de konfedere-rade under Lee. J.C. [B.] Fredericq [-ri'k], Paul, belgisk historiker och politiker (1850—1920), prof. 1883 i Gent. F., som tog livlig del i den flamländsk-liberala rörelsen, utgav bl. a. ”Essai sur le röle politique et social des ducs de Bourgogne dans les Pays-Bas” (1875), ”De Nederlanden onder keiser Karel V” (1885), ”Geschiedenis der inquisitie in de Nederlanden 1025—1520” (2 bd, 1892— 97), ”Corpus documentorum inquisitionis hære-tica pravitatis neerlandicæ” (6 bd, 1889—1906). [B-] Fredericton [frä'driktan], huvudstad i prov. New Brunswick, Canada; 8,114 inv. (1921). Järnvägsknut vid den till F. segelbara S:t John river. Univ. J.C. Frederik, se Fredrik. Frederik d’or [-dår], numism., se Christian d’o r. Frederiksberg, självständig kommun i Köpenhamn (se d. o.); 8,71 kvkm.; 105,828 inv. (1930). W.P-n. Frederiksberg, slott vid Köpenhamn. På Valby Bakke började Fredrik IV som kronprins uppföra ett slott, vartill N. Tessin d. y. urspr. gjort ritningar, men som efter reducerad plan utfördes av E. Brandenbrug och blev färdigt 1703. Det utvidgades några år senare så, att grundplanen blev ett H, samt fick slutl. under Kristian VI :s tid sina sidoflyglar och båg-gångar. Det inre smyckades under 1700-talets lopp med stuckdekorationer samt målerier av Krock, Mandelberg m. fl. 1859 uppläts F. till officersskola. — Den vackra parken Frederiksberg Have, urspr. anlagd i sträng fransk stil, omlades i en fri engelsk stil under Fredrik VI, som gärna vistades på F. och vars slaty (av Bissen d. ä.) pryder den vackra ingångsplatsen från Frederiksberg Allé. E.W. Frederiksborg, danskt slott vid Hilleröd i Nordsjälland, började uppföras i st. f. ett tidigare adelsslott, Hillerödsholm, strax efter 1560 ss. jaktslott för konung Fredrik II, som gav det sitt namn; på tre holmar i den lilla sjön anlades en mängd byggnader, och på ömse sidor om den långa infarten till den S-formiga Mittpartiet av fasaden till Frederiksbergs slott vid Köpenhamn. Omkr. 1700. stora stenbryggan uppfördes stall- och dome-stikbyggnader, på båda sidor avslutade av runda torn. Själva huvudbyggnaden uppfördes av Kristian IV under 1600-talets första år efter ritningar av nederländska mästare (Hans Sten-winckel nämnes särsk. 1614 ff.) i tre sammanbyggda höga flyglar av tegel med sandsten till omfattningar och ornament. Den prydes av smäckra torn — det högsta till v. i borggården (vid kyrkoflygeln, 92 m.) försett med klockspel — som ha genombrutna spiror, vidare av kar-napper och utsprång samt höga, dekorerade gavlar. Framför mellersta, högsta huset (”kungsflygeln”) löper ett dubbelt öppet galleri av svart marmor med vita figurer; ett yttre, fristående galleri avgränsar borggården å ingångssidan. Ett brett porttorn med hög spira, reser sig vid den S-formiga bryggan. På v. sidan för en ”lönngång” på bågställningar över graven till det s. k. audienshuset. Å borggården reser sig en skulptursmyckad springbrunn, ”Neptunsbrunnen”, urspr. utförd av A. de Vries 1623 (figurerna bortförda av svenskarna 1659 och uppställda vid Drottningholm, nu ersatta å F. med avgjutningar). Det präktigaste rummet var kyrkan (i v. flygeln), som ännu har sin prägel kvar: å blankpolerade kolonner stödes det med förgyllda ribbor indelade taket samt ”omgången” (läktaren) över de nedre si- — 203 — — 204 —