Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredericia (Frederiksodde) - Fredericksburg - Fredericq, Paul - Fredericton - Frederik - Frederik d’or - Frederiksberg (kommun) - Frederiksberg (slott) - Frederiksborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDERICKSBURG
stadsplanen, som saknar motsvarighet i någon
annan dansk stad. Ull-, bomull- och
maskinindustri, superfosfat-, margarin- och
tobaksfab-riker. Det mesta av trafiken mellan Jylland och
öarna går över F.; ångfärja till Strib på Fyn.
En järnvägsbro, den största i Danmark, håller
på att byggas över Lilla Bält vid F. W.P-n.
Fredericksburg [frä’driksbäg], stad i
Virginia, U. S. A., vid Rappahannock river, ung. mitt
emellan Washington och Richmond; 6,819 inv.
(1930). — Vid F. blevo nordstatstrupperna
under Burnside 13/i2 1862 slagna av de
konfedere-rade under Lee. J.C. [B.]
Fredericq [-ri’k], Paul, belgisk historiker
och politiker (1850—1920), prof. 1883 i Gent.
F., som tog livlig del i den flamländsk-liberala
rörelsen, utgav bl. a. ”Essai sur le röle politique
et social des ducs de Bourgogne dans les
Pays-Bas” (1875), ”De Nederlanden onder keiser
Karel V” (1885), ”Geschiedenis der inquisitie
in de Nederlanden 1025—1520” (2 bd, 1892—
97), ”Corpus documentorum inquisitionis
hære-tica pravitatis neerlandicæ” (6 bd, 1889—1906).
[B-]
Fredericton [frä’driktan], huvudstad i prov.
New Brunswick, Canada; 8,114 inv. (1921).
Järnvägsknut vid den till F. segelbara S:t John
river. Univ. J.C.
Frederik, se Fredrik.
Frederik d’or [-dår], numism., se
Christian d’o r.
Frederiksberg, självständig kommun i
Köpenhamn (se d. o.); 8,71 kvkm.; 105,828 inv.
(1930). W.P-n.
Frederiksberg, slott vid Köpenhamn. På
Valby Bakke började Fredrik IV som kronprins
uppföra ett slott, vartill N. Tessin d. y. urspr.
gjort ritningar, men som efter reducerad plan
utfördes av E. Brandenbrug och blev färdigt
1703. Det utvidgades några år senare så, att
grundplanen blev ett H, samt fick slutl. under
Kristian VI :s tid sina sidoflyglar och
båg-gångar. Det inre smyckades under 1700-talets
lopp med stuckdekorationer samt målerier av
Krock, Mandelberg m. fl. 1859 uppläts F. till
officersskola. — Den vackra parken
Frederiksberg Have, urspr. anlagd i sträng fransk stil,
omlades i en fri engelsk stil under Fredrik VI,
som gärna vistades på F. och vars slaty (av
Bissen d. ä.) pryder den vackra ingångsplatsen
från Frederiksberg Allé. E.W.
Frederiksborg, danskt slott vid Hilleröd i
Nordsjälland, började uppföras i st. f. ett
tidigare adelsslott, Hillerödsholm, strax efter 1560
ss. jaktslott för konung Fredrik II, som gav
det sitt namn; på tre holmar i den lilla sjön
anlades en mängd byggnader, och på ömse
sidor om den långa infarten till den S-formiga
Mittpartiet av fasaden till Frederiksbergs slott
vid Köpenhamn. Omkr. 1700.
stora stenbryggan uppfördes stall- och
dome-stikbyggnader, på båda sidor avslutade av
runda torn. Själva huvudbyggnaden uppfördes av
Kristian IV under 1600-talets första år efter
ritningar av nederländska mästare (Hans
Sten-winckel nämnes särsk. 1614 ff.) i tre
sammanbyggda höga flyglar av tegel med sandsten till
omfattningar och ornament. Den prydes av
smäckra torn — det högsta till v. i borggården
(vid kyrkoflygeln, 92 m.) försett med klockspel
— som ha genombrutna spiror, vidare av
kar-napper och utsprång samt höga, dekorerade
gavlar. Framför mellersta, högsta huset
(”kungsflygeln”) löper ett dubbelt öppet galleri
av svart marmor med vita figurer; ett yttre,
fristående galleri avgränsar borggården å
ingångssidan. Ett brett porttorn med hög spira,
reser sig vid den S-formiga bryggan. På v.
sidan för en ”lönngång” på bågställningar över
graven till det s. k. audienshuset. Å
borggården reser sig en skulptursmyckad springbrunn,
”Neptunsbrunnen”, urspr. utförd av A. de Vries
1623 (figurerna bortförda av svenskarna 1659
och uppställda vid Drottningholm, nu ersatta
å F. med avgjutningar). Det präktigaste
rummet var kyrkan (i v. flygeln), som ännu har
sin prägel kvar: å blankpolerade kolonner
stödes det med förgyllda ribbor indelade taket
samt ”omgången” (läktaren) över de nedre si-
— 203 —
— 204 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
