Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredenheim, Carl Fredrik - Fredensborg - Fredenstierna, Adam (Schütz) - Frédéric, Léon - Fredericia (Frederiksodde)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDERICIA
naren Martellis konstsamlingar, vilka vid
framkomsten (efter F :s död) befunnos i det
närmaste värdelösa. — Litt.: ”F:s och Mennanders
brefväxling” utg. av H. Schück (1901); ”F:s
dagboksanteckningar under en resa till Åbo”
utg. av K. E. Leinberg (1902). G. V.
Fredensborg, danskt slott beläget i n.
Själl-land nära Esrom Sö, anlades av konung
Fred
Fredensborgs slott.
rik IV och fick namn efter freden med Sverige
1720. För planen av en fyrkantig byggnad med
kupol över mitten har N. Tessins utkast,
vidare utfört av J. C. Ernst, legat till grund; det
utfördes av Marcantonio Pelli och stod med
sina flyglar, bland dem kyrkan, färdigt 1726.
Flygarna innesluta, jämte huvudbyggnaden,
den 8-sidiga borggården. Efter 1700-talets mitt
tillkommo nya flyglar (av Thurah och
Eigt-ved) samt en stor del av den inre dekoreringen,
med målningar av Mandelberg, Abildgaard m.
fl. Jämte den mindre, nu s. k. Marmorhaven,
tillkom en stor park i fransk stil, sträckande
sig nedåt sjön, med skulpturverk av
Wiede-welt m. fl. Den förändrades sedan till en mera
fri ”engelsk” park. Här är den s. k.
Nord-mandsdalen, prydd av talrika statyer av J. G.
Grund (se denne) särsk. berömd. F. har ofta
varit sommarresidens för den danska
kungafamiljen. — Litt.: Monografier om F. och dess
park av V. Seeger (1915, 1917). E.W.
Fredenstierna, Adam, politiker och
ämbetsman (1685—1772), hette urspr. S c h ü t z,
anställdes 1706 i Svea hovrätt och deltog, enl.
egen långt senare uppgift, i P. Ribbings och
Gyllencreulz’ utarbetande av förslag till en ny
fri grundlag för Sverige. 1721 blev han assessor
i Äbo hovrätt, 1736 hovrättsråd, 1755 justitie
kansler, 1758 president i Åbo hovrätt, 1768 i
Svea hovrätt. Adlad 1726, tog F. livlig del i
partilivet på
mössornas sida och inlät sig
1749 på stämplingar
med Elisabet av
Ryssland om ett ryskt
anfall mot Sverige
för att störta
hattväldet. Han publicerade
1767 ett memorial om
frihetstidens
författning, som — ehuru
bevisligen felaktigt på
vissa punkter — är
av betydelse för vår
kännedom om författningens tillkomst. F. har
även förf, andliga sånger. B.
Frédéric [-ri’k], L é o n, belgisk målare (f.
1856). En egendomlig förening av socialt
litterär symbolik och naturalistisk formgivning
utmärker F :s fantasifulla konst. Hans
män-niskoframställning är medvetet agitatorisk.
Landskapet intar en framstående plats i hans
berättande målningar, liksom hos Pieter
Brue-ghel d. ä., vars bondelivsskildringar inspirerat
F. Även Brueghel var symbolist; dennes
skrämmande bild av ”De blinda” (se pl. vid art.
Brueghel) är en av inspirationskällorna till
F:s märkliga triptyk ”Krilhandlarna” i Bryssels
museum. B.B.
Frederi’cia, stad i Jylland, på Bersodde vid
den smalaste delen av Lilla Bält; 19,437 inv.
Jonals C :o foto.
Fredericia.
(1930). F., från grundläggningen 1650 till 1664
benämnt Frederiksodde, är beläget vid
en strategiskt viktig punkt och var 1657—1909
en av Danmarks starkaste fästningar; åtskilliga
strider ha utkämpats där såväl under
1650-talets krig med Sverige som i 1800-talets
dansktyska krig. De gamla fästningsvallarna äro ännu
bevarade, likaså den ursprungliga, rektangulära
— 201 —
— 202 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
