Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Fredrik (Friedrich, lantgreve av Hessen-Kassel) - 2. Fredrik (prins av Hessen-Kassel) - 3. Fredrik Karl (huvudman för lantgrevliga huset Hessen) - Fredrik (lantgreve av Hessen-Homburg) - 1. Fredrik (Friedrich) III (furste av Holstein-Gottorp) - 2. Fredrik IV (hertig av Holstein-Gottorp) - 1. Fredrik (Friedrich) Frans I (storhertig av Mecklenburg-Schwerin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK
lantgreve (1676—1751), konung av Sverige
under namnet F. I, se ovan Sverige 1).
2) F., prins (1771—1845), son till
lantgreven Karl och en dansk prinsessa, blev tidigt
dansk officer, 1809 kommenderande general i
Sydnorge och 1810 v. ståthållare i Norge.
Synnerligen dugande både som politiker och som
militär organisatör, beordrades han 1813 till
Holstein som chef för den danska hjälpkåren
till Napoleon, höll tappert fienden stången och
vann under tillbakatåget segern vid Sehested.
1814—15 anförde han den danska
ockupations-styrkan i Frankrike; 1815 kommenderande
general i hertigdömena, efterträdde han 1836 sin
fader som ståthållare där, men nedlade 1842
sitt dubbla ämbete. Fl.D.
3) F. Karl, sedan 1925 huvudman för
lantgrevliga huset Hessen (f. 1868), g. m.
ex-kejsar Vilhelm H:s syster Margarete
Beatrice Feodora, prinsessa av Preussen (f. 1872).
Till stor del på gr. av svågerskapet med kejsar
Vilhelm och trots motstånd från bl. a. det
finska Agrarpartiet (se d. o.) valdes dåv. prins
F. K. till Finlands konung 9/io 1918, men avsade
sig värdigheten definitivt 20/i2 s. å. Th.
H e s s e n—H o m b u r g. F. (ty.
Friedrich), lantgreve (1633—1708), fick av Karl X
Gustav i uppdrag att värva ett kav.-reg., med
vilket han 1655 infann sig vid Danzig. Snart
generalmajor, blev han 1659 vid Köpenhamn
svårt sårad. Efter Karl Gustavs död lämnade
F. Sverige, sedan han 1661 äktat Margareta
Brahe (se denna). Efter hennes död gifte F.
om sig med en släkting till den store kurfursten,
blev 1670 brandenburgsk general och 1672
överbefälhavare. Som befälhavare för
avantgardet hade F. stor del i segern vid Fehrbellin.
1681 blev F. vid sin broders död regerande
lantgreve och gynnade som sådan bl. a.
invandringen av de flyktande hugenotterna. P.S.
H o 1 s t e i n—G o 11 o r p. 1) F. (ty. Friedrich)
III, hertig (1597—1659), efterträdde 1616 sin
fader Johan Adolf.
F. var en lärd man,
som hyste stort
intresse framförallt för
matematik och
astronomi och visade en
för tiden ovanlig
tolerans genom att låta
både arminianer och
katoliker slå sig ned
i landet.
Furstemakten styrkte han bl.
a. genom att få sin
arvsrätt erkänd av
ständerna. Med Danmark råkade F. snart
i strid ang. Bremens ärkebiskopsstol, och
ehuru tvisten bilades, intog F. under
Kristian IV:s tyska krig en rätt tvetydig hållning.
Vid Torstensons infall 1643 trädde han i
förbindelse med denne. Efter att ha fått sin
dotter Hedvig Eleonora gift med Karl X Gustav
arbetade F. alltmer direkt på att befria sitt
land från Danmarks suveränitet och slöt 1657
ett formligt förbund med Sverige. I maj 1658
erkändes också i ett tillägg till
Roskilde-fre-den hertigens suveränitet. P.S.
2) F. IV, den föregåendes sonson, hertig
(1671—1702), genom sin moder kusin med bå-
D. von Krafft: Fredrik IV av Holstein-Gottorp
och hans gemål, Hedvig Sofia av Sverige.
de Fredrik IV av Danmark och Karl XII,
efterträdde 1694 sin fader Kristian Albrekt och
sökte liksom denne med Sveriges hjälp hävda
sin självständighet mot Danmark, till vilket
han hyste ett bittert hat. Litande på Karl XI :s
hjälp, sökte han framförallt — f. ö. i enlighet
med 1658 års bestämmelser — få samregeringen
i hertigdömena upphävd. Det var huvudsaki.
dessa tvister, som framkallade Danmarks
deltagande i det stora nordiska kriget (se d. o.). F.,
som 1698 äktat Karl XH:s syster Hedvig Sofia
och var väl sedd av konungen, deltog efter
freden i Travental i sin svågers polska
fälttåg och stupade här i slaget vid Klissov •/?
1702. P.S.
Mecklenbur g-S c h w e r i n. 1) F. (ty.
— 229 —
— 230 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>