Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fredrik III (tysk kejsare) - 1. Fredrik (Friedrich) I (konung av Württemberg) - 1. Fredrik (Friedrich) (hertig av Teschen) - Fredrika (socken) - Fredrika Dorotea Vilhelmina (svensk drottning) - Fredrika-Bremer-förbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIKA
Poschinger 1901, Meisner 1906 och 1929 samt
Engel 1919. — Litt: G. Freytag, ”Der
Kron-prinz und die deutsche Kaiserkrone” (10 Aufl.
1889); Marg. v. Poschinger, ”Kaiser F. III”
(3 bd, 1898—1900); M. Philippson, ”Das
Le-ben Kaiser F :s III” (2 Aufl. 1908); F. Ponsonby,
”Letters of the Empress Frederick” (1929).
Gg.A.
Württemberg. 1) F. (ty. Friedrich) I,
konung (1754—1816), generalguvernör i ryska
delen av Finland 1783—87, efterträdde 1797
sin fader Fredrik Eugen av Württemberg som
hertig Fredrik II. På Napoleons sida mot 3:e
koalitionen erhöll han jämte nya områden
konungatiteln genom freden i Pressburg 1805.
Han upphävde ständerförfattningen; de
ständiga krigen under hans despotiska, men
reformvänliga styrelse utarmade landet. Ehuru nära
förbunden med Napoleon, bl. a. genom giftermål
mellan hans dotter Katarina och Jéröme
Bona-parte, lämnade han honom i okt. 1813. — Litt.:
A. Pfister, ”König Friedrich von Württemberg
und seine Zeit” (1888). P.N-m.
Österrike. 1) F. (ty. Friedrich) Maria
Albrecht, ärkehertig, hertig av Teschen, militär
(f. 1856), överste 1880, fälttygmästare 1894 och
fältmarskalk 1914. 1889 blev F. chef för 5:e
armékåren och var 1905—10
generaltruppin-spektör och 1910—14 arméinspektör. Vid
världskrigets utbrott erhöll han högsta befälet
över de österrikisk-ungerska stridskrafterna
med Conrad von Hötzendorff ss.
generalstabs-chef. Något egentligt inflytande på ledningen
av operationerna torde han knappast ha utövat,
och strax efter kejsar Karls tillträde till
regeringen entledigades F. i febr. 1917 från sin
befattning. Sedan hans stora jordegendomar
in-dragits av Tjeckoslovakien 1919, har F. varit
bosatt i Schweiz. E.Bz.
Fredrika, s:n i Äsele tingslag, Västerbottens
län, sydöstligaste Lappland; l,221,oi kvkm.,
därav 1,161,51 land; 1,631 inv. (1931; 1,4 inv. pr
kvkm.); 4,63 kvkm. åker (1927; 0,4% av
land-arealen), 10,04 kvkm. slåtteräng, 800,82 kvkm.
skogsmark. — Pastorat i Lappmarkens första
kontrakt, Luleå stift. J.C.
Fredrika Dorotea Vilhelmina,
svensk drottning (1781—1826), dotter till
arvprinsen av Baden Karl Ludvig och Amalia
Fredrika av Hessen-Darmstadt. Sedan Gustav
IV Adolfs ryska förlovningsplaner misslyckats,
inleddes förhandlingar mellan sv. och
baden-siska hoven om giftermål mellan konungen och
F.; förlovningen ägde rum i Leipzig 1797,
vigseln i Stockholm 31/io s. å. Drottningen skall
ha varit vacker, livlig och glad; hon kom till
Sverige blott 16 år gammal, hade i början svårt
att finna sig tillrätta i de nya förhållandena.
J. T. Sergel: Drottning Fredrika Dorotea
Vilhelmina. 1800. Stafsund.
Inte heller syntes förhållandet mellan henne
och hennes stele, inbundne make bli
synnerligen hjärtligt, men det förbättrades efter
kronprins Gustavs födelse 1799. Drottningen
spelade ingen politisk roll. F. följde maken i
fängelse och landsflykt. 1812 upplöstes
äktenskapet genom skilsmässa. F. dog i Lausanne. —
Litt.: ”Drottning F. af Sverige, f. prinsessa
af Baden. Memo’rer från hennes lefnad och
hennes tid, antecknade af en hofdame [fröken
von dem Knesebeck]” (1856); S. Clason, ”Den
kungl. fången på Gripsholm” (1911); ”Hedvig
Elisabeth Charlottas dagbok”, 6 (1927). P.N-m.
Fredrika-Bremer-förbundet stiftades 3/i2 1884
av Sophie Adlersparre jämte Ellen
Anckar-svärd, Fredrika Limnell, Ellen Fries, Hans
Hil-debrand och Gustaf Sjöberg i syfte att
”under samverkan av erfarna kvinnor och män
såväl intellektuellt som praktiskt arbeta för
kvinnans höjande”. Förbundets förste ordf,
blev Hans Hildebrand. — 1885 öppnade F. en
byrå i Stockholm som centrum för arbetet. S.
å. startades en arbetsförmedling, som
sedermera efterträtts av en upplysningsbyrå för
rådgivning vid yrkesval. — 1905 bildades de
första kretsarna i landsorten, vilka också
ta
— 251 —
— 252 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
