Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredsberg, Olof - Fredsdomare - Fredsfot - Fredsfördrag, fredstraktat - Fredsföreningar - Fredshäll - Fredskongress - Fredsmarsch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSMARSCH
F. lärare i figurteckning vid konstakad. och
1791 medl. av akad. G.V.
Fredsdomare, eng. justice of the peace, fra.
juge de paix, ämbetsman, urspr. i England,
med uppgift att handha rättskipningen i lägsta
instans, huvudsaki. på landet. I England
infördes f. 1360 av Edvard III för skapande av
ordning i landet i st. f. tidigare av jordägarna
utsedda förtroendemän. F. kommo med tiden
att uppbära hela den berömda engelska
självstyrelsen i förvaltning och rättskipning.
Genom Local government act 1888 avlyftes dock
de administrativa arbetsuppgifterna och
överflyttades till grevskapsrådet, county council, el.
andra organ. I de större städerna har även
rättsväsendet numera anförtrotts åt
fackutbil-dade och avlönade juridiska ämbetsmän. F.
utnämnas av konungen genom lordkanslern på
förslag av lordlöjtnanten el. resp,
stadsfullmäktige, toivn council, bland ansedda personer i
orterna. Ämbetet är ett oavlönat
hedersuppdrag, och ehuru i regel icke utbildade jurister,
fullgöra f. sitt mångskiftande värv med
hedrande opartiskhet och gott omdöme. Under
många årh. utsågos f. enl. oskriven lag bland
den besuttna lantadeln (gentry), men i våra
dagar äro alla samhällsklasser, oavsett politisk
uppfattning, representerade. Även kvinnor äro
sedan några år valbara. F.-uppdraget kan på
sina håll vara ganska betungande och är högt
ansett. Jfr England, Rättsväsen.
Från England har f.-inst. införts på de flesta
håll i U. S. A. Även Frankrike (se d. o., avd.
Rättsväsen) har efter engelskt mönster
upptagit f. 1890. De tagas här bland lägre,
pensionerade tjänstemän och ha icke nått samma
ansedda, oberoende ställning som i England. E.K.
Fredsfot, i motsats till krigsfot (se d. o.) det
tillstånd, varunder en armé är organiserad enl.
för fredstid gällande grunder. E.O.B.
Fredsfördrag, fredstraktat,
internatio-nellträttslig överenskommelse om
fredstill-stånds återinträdande och bibehållande. — F.
kan komma till stånd på gr. av ömsesidig
utmattning el. vanligare på gr. av att endera
parten besegrats el. bibringats övertygelsen, att
den intet har att vinna på fortsatt krig. Sådan
part plägar då söka underhandlingar, ant.
direkt el. genom medling av tredje part. Vanl.
ställer motparten villkor för medgivande av
förhandlingar, el. gör den förhandlingssökande
själv vissa erbjudanden av politisk art ss.
basis för förhandlingarna. Exempel på det sistn.
är Tysklands begäran i okt. 1918 om
underhandlingar på grundval av Wilsons ”fjorton
punkter”. — Fredsförhandlingar kunna inledas och
fullföljas under pågående krigsrörelser, t. ex.
de förhandlingar, som ledde till westfaliska
fre
den 1648, el. ock föregås av ingående av
vapenstillestånd. En stilleståndssökande part får
vanl. underkasta sig villkor av militär art
(utrymning av områden, överlämnande av
fästningar etc.), ägnade att betaga honom
möjligheten att utnyttja stilleståndet till rustningar.
— Fredsförhandlingar pläga föras mellan
be-fullmäktigade ombud för parternas regeringar.
Ett undantag utgjorde fredskongressen i
Versailles 1918, till vilken den besegrade parten,
som gjorts maktlös genom stilleståndsvillkoren,
icke inbjöds. — F. pläga undertecknas av
ombuden och ratificeras (bekräftas) av
vederbörande statsöverhuvud. F :s innehåll gäller i
första hand fastställandet av att fredstillstånd
skall råda mellan parterna, vanl. utan fastställd
tidsbegränsning, understundom för ”evärdelig”
tid. F. ha dock förekommit, som stipulerat
fredstillstånd endast för visst antal år framåt el.
som i övrigt mera haft karaktär av
stillestånds-fördrag, t. ex. i tidigare sv.-rysk och sv.-polsk
krigshistoria. Knappast hänförliga till f. äro
däremot fördrag av mera tillfällig natur, som
ingåtts mellan gränsområdens befolkningar, t.
ex. de i äldre sv.-dansk krigshistoria icke
ovanliga ”bondefrederna”. — F. pläga vidare
innehålla fredsvillkor, vanl. liktydiga med
förpliktelser som den besegrade måste underkasta
sig. Dessa förpliktelser äro vanl. av politisk
art (landavträdelser etc.) och av ekonomisk
(krigsskadeersättningar etc.), ibland även av
militär (rasering av fästningar etc.). Avträdelser
kunna vara av temporär art, gällande ss.
säkerhet för övriga fredsvillkors uppfyllande.
Djupare ingrepp i den besegrades suveräna
rättigheter ha ock förekommit, t. ex. i
Versailles-freden 1918, vars framtida giltighet
segrarmakterna sökte säkerställa bl. a. genom att
hålla de besegrade makterna i ett permanent
tillstånd av maktlöshet. Det har ock
förekommit, att förpliktelser av moralisk art inryckts
i f., så i Versaillestraktaten 1918, varigenom
Tyskland förpliktades att påtaga sig skulden
till kriget. — F. kunna upprättas att gälla
mellan två eller mellan flera i ett krig deltagande
parter (makter); de kunna vara av universell
el. separat natur. T.H-m.
Fredsföreningar, se Fredsrörelsen.
Fredshäll, stadsplanerat område på s. v.
Kungsholmen, Stockholm (se d. o.); började
1930 bebyggas med moderna bostadshus.
Fredskongress, se Fredsfördrag och
Fredsrörelsen.
Fredsmarsch, marschförflyttning, vilken
ut-föres under sådana förhållanden, att
sammanstötning med fiendens stridskrafter icke
ifrå-gakommer; kallas i sv. reglementen
tågmarsch. Jfr Marsch. E.O.B.
— 261 —
— 262 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
