Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredspipa - Fredspriset - Fredsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSPIPA
Fredspipa, på normandisk franska calumet
(chalumet), något oegentlig benämning på en
långskaftad pipa med huvud av röd kalksten
(catlinit), som i ceremoniellt syfte brukades av
Fredspipa i form av en yxa. Etnologiska
institutet vid universitetet i Göttingen.
vissa nordamerikanska indianstammar. Rökning
beledsagade indianernas flesta riter, speciellt
rådslag för krig el. fred. Pipan hölls helig och
förvarades av en betrodd stammedl., som
inledde förhandlingarna med att blåsa
rökring-ar i de fyra väderstrecken, varpå den ofta
med fjädrar och tagelflätor smyckade pipan
gick laget runt. Urspr. röktes röd videbark,
tillsatt med pulvriserad buffelgödsel; senare
kom vanlig tobak i bruk. E-rM.
Fredspriset, se Nobelstiftelsen.
Fredsrörelsen. Fredstanken torde vara lika
gammal som den mänskliga staten. Den
organiserade f. åter är föga mer än 100 år
gammal. Den väcktes till liv i Europa genom
Na-poleonskrigen, i U. S. A. dels genom dessa krig,
som även indirekt berörde Amerika, dels
genom den krigsoro, som i slutet av 1700- och
början av 1800-talet behärskade staternas
historia.
Fredstankens historia före denna tid
kännetecknas dels av profeters, tänkares o. a.
kulturpersonligheters yrkande på och även
utkast till en fredlig organisation av det
mel-lanfolkliga samlivet, dels av furstars och
statsmäns bemödanden att skapa världsfred ant.
medelst en universalstat el. medelst en
freds-organisation av självständiga stater. Dante
utvecklar i ”De monarchia” universalstatens idé.
Erasmus av Rotterdam uttalar i ”Querela
pa-cis” klart pacifistiska tänkesätt och sätter i
fråga, om det över huvud kan givas några
rättfärdiga krig. Abbé de S:t Pierre
framlägger i början av 1700-talet en i detalj utarbetad
plan för en fredsorganisation av alla
Europas stater. Kant betonar i sin skrift "Zum
ewigen Frieden” det omoraliska i kriget och
framhåller dess bekämpande som en sedlig
plikt. Ss. ett medel härför tänker han sig en
försvarsfederation med fri anslutningsrätt för
de enskilda staterna. Jeremy Bentham
för
ordar ett slags mellanfolklig riksdag, vars
beslut skola bringas till förverkligande genom
trycket av den allmänna opinionen el. i
nödfall genom politisk och ekonomisk bojkott.
Herder vänder sig med styrka mot kriget,
”människosläktets fördärvbringande demon”.
Fichte utvecklar tanken på en federation av
fria stater, med domstol och exekutivarmé.
Bland staters och furstars försök att
skapa fred genom maktpolitik intager väl Roms
världsvälde främsta rummet. Medeltidens
mäktiga kyrka har tidvis, ss. en högsta instans
över de olika staterna, främjat fred, särsk.
genom påbjudandet av ”gudsfred” (se d. o.)
samt genom att fungera ss. skiljedomare. Ä
andra sidan har kyrkan genom sin maktpolitik
skärpt motsatser och eggat till krig (bl. a.
korståg, jämväl mot kättare). Heliga alliansen (se
d. o.) syftade utan tvivel enl. sin
upphovsmans intentioner till åstadkommande av en på
rättsordning grundad fred. Den hälsades
också av den unga f. med entusiasm. Denna
vändes dock snart i bitter besvikelse, när det
visade sig, att alliansen blev ett redskap till
befästande av status quo i fråga om de
europeiska maktförhållandena och ett medel till
frihetens undertryckande. Under 1800-talet
arbetade sig skiljedomstanken långsamt fram.
Ett betydelsefullt steg på denna väg togs
genom den internationella fredskonferensen i
Haag 1899, vilken sammanträdde på
inbjudan av tsar Nikolaj II. Denna konferens
upprättade en permanent Internationell
skiljedomstol i Haag, vilken ännu
består. Den utgöres eg. av en förteckning på
personer, ur vilkas krets en domstol vid
behov kan upprättas enl. vissa överenskomna
regler. (Icke att förväxla med Fasta
mellan-folkliga domstolen i Haag, vilken upprättats
enl. art. 14 i Nat. förb:s akt).
Den mognaste frukten av den århundraden
gamla tanken på en internationell rättsordning
är utan tvivel Nationernas förbund
(se d. o.). Visserligen kan frestelsen ligga nära
att göra jämförelser mellan denna av
världskriget framtvingade politiska organisation för
freden och den ur Napoleonskrigen
framgångna Heliga alliansen, men förutsättningarna äro
dock nu helt andra. I samma mån som Nat.
förb. kommer att stödjas och inspireras av
den allmänna opinionen inom fria folk, skall
säkerligen dess förmåga att befordra och
befästa freden växa sig allt starkare. Det är utan
tvivel en av den folkliga f:s främsta
uppgifter att medverka till utvecklingen och
stärkandet av den internationella rättsordning, vartill
grunden lagts genom bildande av Nat. förb.
Uteslutande i detta syfte ha i de till
förbun
— 263 —
— 264 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
