Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freja, Fröja - Freja, Bergverksaktiebolaget - Freja, Försäkringsaktiebolaget - Freja (tidning) - Frejd - Frejdebetyg - Frejse - Fréjus - Fréjus, Col de - Frekvens, svängningstal, periodtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREJA
börd. I Eddadikten Lokasenna smädar henne
Loke för förbindelser med asar och alfer;
hennes egen broder uppges ha varit hennes älskare,
en reflex av det gamla syskonäktenskapet (se
N e r t h u s och N j o r d). Hon var berömd för
sin skönhet och begärdes av jätten Trym till
maka (se Trymskvida;) dessutom rik på
smycken; hon ägde det frejdade smycket
Bri-singamen, och hennes döttrar voro Hnoss och
Gersimi, d. v. s. ”smycke”, ”klenod”. Hennes
vagn drogs av kattor. Av hennes många
tillnamn märkas Vanadis, vanernas gudinna,
Gefn, den givande, Horn- även Syr, so(n) (se
Fre j). F. ö. tillskrives henne ett och annat,
som även tillkommer Frigg; de ha haft vissa
funktioner gemensamma och synas icke alltid
ha hållits strängt isär. — F. uppfattas stundom
som en sen poetisk skapelse i den
fornväst-nordiska mytologien. Emellertid visa sv.
ortnamn, ss. Frövi, Frölunda, Frötuna, samtliga
från Mellansverige, att hon åtm. i Sverige varit
föremål för dyrkan. Utan tvivel hör hon
liksom Frej till samma krets av
fruktbarhets-gudomligheter som den forngermanska
gudinnan Nerthus (se d. o.) och bör väl snarast
betraktas som en hypostas av el. arvtagerska till
denna. Samma el. en motsvarande gudom
uppträder i Sverige ss. Lodhkona i ortnamnet
Locknevi (fsv. Lodkonuvi) i Tjust och möjl.
ss Hörn (jfr Hprn ovan) i fsv. Härnavi o. s. v.
E.H.
Freja, Bergverksaktiebolaget,
stiftat 1897, idkar gruvdrift vid Koskullskulle,
Norrbottens län. Huvudkontor i Stockholm.
Omslutning 7 mill. kr., därav aktiekapital 3,75
mill. (31/i2 1930). Arbetareantal 250. Lth.
Freja, Försäkringsaktiebolaget,
grundat 1906, dotterbolag till Försäkrings-a.-b.
Skandia. Huvudkontor i Stockholm.
Branscher: ansvarighets-, automobil-, (indirekt)
brand-, glas-, inbrotts-, luftfärds-,
olycksfalls-och sjuk-, resgods-, trafik- och
vattenlednings-skadeförsäkring. Premieintäkt 1930 5,5 mill.
kr. Omslutning 31/i2 1930 11,9 mill. kr., varav
aktiekapital 2,25 mill. kr. Th.Dn.
Freja, litterär veckotidn., från 1837
halv-veckotidn., som grundades 1836 i Stockholm av
K A. af Kullberg och blev ett frispråkigt organ
för de yngre förf., K. A. Nicander, G. H.
Mel-lin, J. A. Kiellman-Göranson m. fl. Då Joh.
Johansson efter ”Argus’ ” upphörande 1837
inträdde i redaktionen, ägnade sig F. även åt
politiken och intog därvid en moderat-liberal,
mot ”Aftonbladet” fientlig hållning. Under
Aug. Blanches (se denne) red.-skap (1838—42)
stod F. i sitt flor; dess förnämste medarbetare
var då för någon tid J. W. Snellman. Efter en
förbittrad polemik med C. J. L. Almquist
lämnade Blanche tidn., som kort därefter (1844)
upphörde. A.W-n.
Frejd, god frejd el. medborgerligt
förtroende, jur., betecknar ett visst mått av
medborgerlig aktning i avseende å en persons moraliska
egenskaper, erforderlig för att erhålla ämbete
el. tjänst samt för möjlighet att utöva vissa
medborgerliga rättigheter, bl. a. politisk och
kommunal rösträtt. Nämnda moraliska egenskaper skola
vara ådagalagda därigenom, att vederbörande
icke begått och blivit dömd för vissa brott.
Statsnyttan anses näml, för ovan berörda
statsämbe-tens utövning kräva en viss personlig
oförvitlighet i form av visad laglydnad, vilken man
kan förvänta i fortsättningen bliva iakttagen.
Samma betraktelsesätt äger tillämpning ifråga
om utövandet av sådan medborgerliga
rättigheter som politisk och kommunal rösträtt m. m.
Den, som i handling ådagalagt en mot
statsviljan stridande vilja bör icke tillåtas deltaga i
statsviljans fortsatta konkreta utgestaltning. Det
är i huvudsak dessa och liknande synpunkter
som uppbära ifrågavarande rättsinstitut. — Mot
de numera historiska begreppen god frejd och
medborgerligt förtroende svarar i gällande
lagstiftning frihet från påföljd enl. strafflagen
kap. 2, § 19, införd genom lag 24/s 1918,
varigenom termen ”förlust av medborgerligt
förtroende” ss. stötande för rättskänslan och
hin-derlig för de straffades förbättring avfördes
ur lagstiftningen och ersattes med nyssnämnda
påföljd. Jfr Medborgerligt f ö r t r o
en-d e och Påföljd. ögd.
Frejdbetyg, jur., kallas ett av
vederbörande pastor utfärdat betyg ang. en persons frejd
el. medborgerliga förtroende, vilket
erfordrades bl. a. vid sökandet av ämbete el. tjänst.
Då straffpåföljden ”förlust av medborgerligt
förtroende” genom lag 24/s 1918 avskaffades
och ersattes med påföljd enl. Strafflagen kap.
2, § 19, avskaffades jämväl f., och i dess ställe
trädde åldersbetyget, vilket icke innehåller
uppgift om ådömd straffpåföljd. Man åsyftade med
nämnda reform att främja straffad persons
upprättelse genom att underlätta hans
anställnings- och försörjningsmöjligheter. ögd.
Frejse, norskt gods, se F r i t s ö.
Fréjus [frezy’s], stad i dep. Var, s.
Frankrike, 2 km. från Medelhavet, s. v. om Cannes;
9,090 inv. (1926); antikens Forum Julii. O.P.
Fréjus, Col de, se Col de Fréjus.
Frekve’ns (lat. freque’ntia, till lat. fre’quens,
eg.: packad full), svängningstal,
peri o d t a 1, ett i fysiken inom växelströmsläran
använt uttryck, som vanl. betecknar antalet
perioder pr sek. Ibland menas med f. antalet
— 287 —
— 288 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
