FREJA börd. I Eddadikten Lokasenna smädar henne Loke för förbindelser med asar och alfer; hennes egen broder uppges ha varit hennes älskare, en reflex av det gamla syskonäktenskapet (se N e r t h u s och N j o r d). Hon var berömd för sin skönhet och begärdes av jätten Trym till maka (se Trymskvida;) dessutom rik på smycken; hon ägde det frejdade smycket Bri-singamen, och hennes döttrar voro Hnoss och Gersimi, d. v. s. ”smycke”, ”klenod”. Hennes vagn drogs av kattor. Av hennes många tillnamn märkas Vanadis, vanernas gudinna, Gefn, den givande, Horn- även Syr, so(n) (se Fre j). F. ö. tillskrives henne ett och annat, som även tillkommer Frigg; de ha haft vissa funktioner gemensamma och synas icke alltid ha hållits strängt isär. — F. uppfattas stundom som en sen poetisk skapelse i den fornväst-nordiska mytologien. Emellertid visa sv. ortnamn, ss. Frövi, Frölunda, Frötuna, samtliga från Mellansverige, att hon åtm. i Sverige varit föremål för dyrkan. Utan tvivel hör hon liksom Frej till samma krets av fruktbarhets-gudomligheter som den forngermanska gudinnan Nerthus (se d. o.) och bör väl snarast betraktas som en hypostas av el. arvtagerska till denna. Samma el. en motsvarande gudom uppträder i Sverige ss. Lodhkona i ortnamnet Locknevi (fsv. Lodkonuvi) i Tjust och möjl. ss Hörn (jfr Hprn ovan) i fsv. Härnavi o. s. v. E.H. Freja, Bergverksaktiebolaget, stiftat 1897, idkar gruvdrift vid Koskullskulle, Norrbottens län. Huvudkontor i Stockholm. Omslutning 7 mill. kr., därav aktiekapital 3,75 mill. (31/i2 1930). Arbetareantal 250. Lth. Freja, Försäkringsaktiebolaget, grundat 1906, dotterbolag till Försäkrings-a.-b. Skandia. Huvudkontor i Stockholm. Branscher: ansvarighets-, automobil-, (indirekt) brand-, glas-, inbrotts-, luftfärds-, olycksfalls-och sjuk-, resgods-, trafik- och vattenlednings-skadeförsäkring. Premieintäkt 1930 5,5 mill. kr. Omslutning 31/i2 1930 11,9 mill. kr., varav aktiekapital 2,25 mill. kr. Th.Dn. Freja, litterär veckotidn., från 1837 halv-veckotidn., som grundades 1836 i Stockholm av K A. af Kullberg och blev ett frispråkigt organ för de yngre förf., K. A. Nicander, G. H. Mel-lin, J. A. Kiellman-Göranson m. fl. Då Joh. Johansson efter ”Argus’ ” upphörande 1837 inträdde i redaktionen, ägnade sig F. även åt politiken och intog därvid en moderat-liberal, mot ”Aftonbladet” fientlig hållning. Under Aug. Blanches (se denne) red.-skap (1838—42) stod F. i sitt flor; dess förnämste medarbetare var då för någon tid J. W. Snellman. Efter en förbittrad polemik med C. J. L. Almquist lämnade Blanche tidn., som kort därefter (1844) upphörde. A.W-n. Frejd, god frejd el. medborgerligt förtroende, jur., betecknar ett visst mått av medborgerlig aktning i avseende å en persons moraliska egenskaper, erforderlig för att erhålla ämbete el. tjänst samt för möjlighet att utöva vissa medborgerliga rättigheter, bl. a. politisk och kommunal rösträtt. Nämnda moraliska egenskaper skola vara ådagalagda därigenom, att vederbörande icke begått och blivit dömd för vissa brott. Statsnyttan anses näml, för ovan berörda statsämbe-tens utövning kräva en viss personlig oförvitlighet i form av visad laglydnad, vilken man kan förvänta i fortsättningen bliva iakttagen. Samma betraktelsesätt äger tillämpning ifråga om utövandet av sådan medborgerliga rättigheter som politisk och kommunal rösträtt m. m. Den, som i handling ådagalagt en mot statsviljan stridande vilja bör icke tillåtas deltaga i statsviljans fortsatta konkreta utgestaltning. Det är i huvudsak dessa och liknande synpunkter som uppbära ifrågavarande rättsinstitut. — Mot de numera historiska begreppen god frejd och medborgerligt förtroende svarar i gällande lagstiftning frihet från påföljd enl. strafflagen kap. 2, § 19, införd genom lag 24/s 1918, varigenom termen ”förlust av medborgerligt förtroende” ss. stötande för rättskänslan och hin-derlig för de straffades förbättring avfördes ur lagstiftningen och ersattes med nyssnämnda påföljd. Jfr Medborgerligt f ö r t r o en-d e och Påföljd. ögd. Frejdbetyg, jur., kallas ett av vederbörande pastor utfärdat betyg ang. en persons frejd el. medborgerliga förtroende, vilket erfordrades bl. a. vid sökandet av ämbete el. tjänst. Då straffpåföljden ”förlust av medborgerligt förtroende” genom lag 24/s 1918 avskaffades och ersattes med påföljd enl. Strafflagen kap. 2, § 19, avskaffades jämväl f., och i dess ställe trädde åldersbetyget, vilket icke innehåller uppgift om ådömd straffpåföljd. Man åsyftade med nämnda reform att främja straffad persons upprättelse genom att underlätta hans anställnings- och försörjningsmöjligheter. ögd. Frejse, norskt gods, se F r i t s ö. Fréjus [frezy's], stad i dep. Var, s. Frankrike, 2 km. från Medelhavet, s. v. om Cannes; 9,090 inv. (1926); antikens Forum Julii. O.P. Fréjus, Col de, se Col de Fréjus. Frekve'ns (lat. freque'ntia, till lat. fre'quens, eg.: packad full), svängningstal, peri o d t a 1, ett i fysiken inom växelströmsläran använt uttryck, som vanl. betecknar antalet perioder pr sek. Ibland menas med f. antalet — 287 — — 288 —