Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freisinnige Vereinigung, Freisinnige Volkspartei - Freitag, A. - Freital - Frej - Freja, Fröja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREJA
Freising. Domberget med prästseminarium och teknisk högskola.
Freisinnige Vereinigung, Freisinnige
Volks-partei [fraFzinigo färaTnigop, — fåTkspartai],
se Deutsche Freisinnige Parte i.
Freitag, A., se F r e i j t ag.
Freital [fra!’-], stad i Sachsen, Tyskland, s.
v. om Dresden, bildad 1921 genom
sammanslagning av Deuben, Döhlen och Potschappel;
36,558 inv. (1925). Järn-, läder-, porslins- och
glasindustri. Stenkolsgruvor. S.
Frej (isl.-fno. Freyr, Fröyr, fsv. Frö,
motsvarande got. f ratt ja, fhty. frö, angelsax. fréa,
herre, alltså med samma betydelse som t. ex.
Balder, Adonis el. det kristna Herren),
fornnordisk gud. I den isländsk-fornnordiska
mytologien tillhör han vanernas krets (se V
a-ner), är son av Njord och dennes syster el.
jättemön Skade samt broder till Freja. Han
bor i Alvhem, och faller i Ragnarök i strid mot
Surt. F. råder över regn och solsken, årsväxt
och fruktbarhet. Hans heliga djur var särsk.
svinet, galten Gullinbursti (”med gyllene
borst”), varmed kan sammanställas, att systern
Freja hade binamnet Syr, so(n). Ännu i senare
folktro är svinet representant för skördens
ande, som i Småland kallats gloson o. d.
Minnen härav kvarleva i julskinkan och i vissa
slags vid julen använda bakverk. F :s vapen
var svärdet, liksom spjutet Odens och yxan
Tors. Hans skepp kallades Skiöblaönir (se
d. o.). I den äldre Eddan skildras hans
trånande kärlek till jättemön Gerd (se S k i r n i
s-m a 1). På Island nämndes F. vid eder och
löften jämte bl. a. Njord, och i Tröndelagen
druckos skålar till åkallan av dessa båda för
fred och äring. Till dessa nejder hade kanske
på 600—700-talen F:s och Njords kult
invandrat från Sverige över Jämtland, varom namnen
på öarna Frösön och
Norderön (förr
Närdr-ö) ännu vittna. Frö
är näml, tidigare en
svensk gud; han kallas
också i isländskan
svia-goö, svearnas gud. Av
ortnamnen att döma
har han huvudsaki.
dyrkats i Mellansverige
(Frösvi, Fröslunda,
Fröstuna, nu Frustuna,
Frösåker m. fl.). Här
företer hans kult stora
likheter med den, som
enl. Tacitus ägnats den
forngermanska
frukt-barhetsgudinnan Ner-thus (se d. o. och
Njord), och bakom
hans namn döljer sig
väl också dennas make, vare sig han hetat
Njord, Ull el., enl. somliga, ehuru föga troligt,
Ty. Möjl. föreligger här då ett s. k. noanamn
i st. f. det ursprungliga, som blivit tabu. Gamla
F.-processioner avspeglas i sagan om Gunnar
Helming. Kulten har f. ö. haft en starkt
erotisk, ofta obscen prägel. Minnen härav
kvar-levde ännu i sv. folktraditioner från 1700-talet.
I Uppsala tempel stod hans bild (jämte Odens
och Tors), försedd med en stor fallos, som
symbcliserar alstringskraften; enl. Adam av
Bremen kallades han där Fricco (besl. med
Frigg-, f. ö. något dunkelt). Om F. (Yngvefrej)
ss. stamfader för ynglingakonungarna se Y n
g-lingasagan. — Litt.: E. Wessén, ”Studier
till Sveriges hedna mytologi” (1924),
”Schwe-dische Ortsnamen und altnordische Mytologie”
(i ”Acta philologica scandinavica”, 4, 1929—
30); N. ödeen, ”Studier över den nordiska
gudavärldens uppkomst” (därst. s. å.). E.H.
Freja, F r ö j a (isl. Freyja, motsvarande ett
fsv. Frö(i)a, kan betraktas som en
femininbildning till isl. Freyr, se Frej, el. som utgående
från det i alla händelser etymologiskt identiska
isl. freyja, härskarinna o. d. = vårt lånord fru),
fornnordisk gudinna. Inom den fornvästnordiska
mytologien tillhör F. vanernas krets (se V
a-n e r), är dotter till Njord och syster till Frej, bor
i Folkvang med salen Sessrymnir, där hon
mottager hälften av de döda hjältarna, liksom hon
också har uppfattats som kvinnornas
dödsgudinna. Som hennes make nämnes stundom Od,
som far bort till fjärran land; hon sökte
honom fåfängt och grät i sin sorg tårar av guld,
på gr. varav skalderna kallade guldet ”Frejas
tårar”. Hon var kärleks- och
fruktbarhets-gudinna. Kvinnor anropade henne vid
barns
— 285 —
— 286 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
