FRIBREV ligger mellan Rhöne och Gemmipasset; uppdelas i Wildhornkedjan med Wildhorn (3,264 m.) och Simmegruppen med Albristhorn (2,764 m.). Fribrev (ty. Freibrief), i äldre tid ett dokument, vari någon tillförsäkrades viss förmån el. befrielse från pålaga; privilegium; lejdebrev; Kommerskollegium utfärdade till 1892 f. åt sv. fartyg, nu ersatta av nationalitetscertifikat. Förr (i Finland ännu): brev, för vilket ej erlägges befordringsavgift (se Fribrevsrätt). Inom försäkringsrätten betyder f. ett försäkringsbrev, för vilket premierna för all framtid erlagts. E.K. Fribrevsrätt, (förr) rätt för myndigheter och ämbetsmän att i tjänsten avsända brev utan erläggande av befordringsavgift. F. förekom i Sverige 1643—1873 för åtskilliga fall men föranledde missbruk, och postverket gick miste om avsevärda inkomster, så att f. 1873 ersattes med tjänstebrevsrätt (se d. o.). Endast postens egna försändelser (s. k. postsak) samt kungl. familjens åtnjuta nu f. E.K Fribyggarne, litterärt sällskap i Stockholm, stiftat 1787, en härd för det slutande 1700-talets sentimentala dygde- och vänskapskult. Det verkade utåt genom ”Journal för allmänna upplysningen och sederna” (1796—98) och ”Skrifter upläste i Sällskapet F.” (1799). På undervisningens område uppträdde det för en mera medborgerlig-realistisk skola genom ett 1796 i Stockholm inrättat ”Lyceum”, som dock snart upphörde. H.E. Fribytare (mlty. vributer el. holl. vrijbuiter, varav även fra. flibustier), kapare; sjörövare, pirat; även om krigsfolk, som på egen hand plundrar i fiendeland. E.H. Frie (von Fritsch), Anton, tjeckisk zoolog och paleontolog (1832—1913), prof, vid tjeckiska univ. i Prag. Inom zoologien har F. behandlat fågelfaunan (”Naturgeschichte der Vögel Europas”, 1853—72) samt sysslat med praktiska fiskerispörsmål. Som paleontolog har F. bearbetat ryggradsdjuren i Böhmens perm-formation, övervägande amfibier, och bömiska kritformationens fiskar och kräldjur. K.A.G. Fricandeau [frikädå'] (fra.), späckad kalvstek. Benfri kalvstek späckas, brynes och får steka färdig jämte lök, morötter och kryddor samt spädes rikligt med buljong. I-N-y. Fri cellbildning, biol., se Celldelning, sp. 1076. Frick, Ferdinand, svensk-brasiliansk bildhuggare (f. 1878), har utbildats dels i hemlandet (för J. Börjesson och Chr. Eriksson), dels under flerårig vistelse i Frankrike och Tyskland; flyttade 1913 över till Brasilien, där han f. n. verkar i Säo Paulo som prof, vid statens tekniska skola och där han erhållit flera stora uppdrag, bl. a. den skulpturala dekoreringen av Säo Paulos katedral; har vidare utfört monument, statyer och grupper, bl. a. ”Sista skymten av Sverige”. E.W. Frid-, fred-, vanlig första och senare sam-mansättningsled i forngermanska personnamn, t. ex. fsv. Fridhmund, det utifrån lånade Fredrik, i isl.-fno. Gud(f)rö5r. E.H. Frid (gammal växelform till fred, numera åtm. delvis beroende på inverkan från äldre språkbruk), förr i samma betydelse som fred, men numera huvudsaki. i betydelsen djup, fullkomlig ro el. stillhet, samvetsro o. d., där fred icke kan användas, samt (jämte fred) i sht om äldre förhållanden, i uttryck ss. konungens el. rikets frid, lysa frid (jfr verbet fridlysa). Besläktat är det blott i högre stil brukade adj. frid, fager, skön, vän. — I forngermansk rätt var f. den inom samfundet härskande lagskyd-dade ordningen, den fredade sammanlevnaden människor emellan. F. togs i något olika bemärkelser; urspr. (trol.) avsågs den f., som förband medl. av samma ätt; senare vidgades f. till rättsskyddet inom det politiska samhället, rättskret-sen, motsatsen blev fredlöshet (se d. o.). Slutl. avsåg f. även det skydd mot vissa angrepp å person el. egendom, vilket garanterades genom spec. påbud i folklagar el. kungl. stadgar. Straffrätten har i viktiga delar utbildats i anslutning till detta skydd för olika f. Se F ridslagar och Fridsbrott. Som redan antytts, åtnjöto vissa personer el. föremål en förhöjd f. Somliga av dessa f. härstamma ända från heden tid, andra äro av kanoniskt (se Kanonisk rätt) ursprung el. skapade av den kungl. lagstiftningen. I Sverige ägde vi, utom edsörets f., bl. a. hem-f., kvinno-f., kyrko-f., tings-f. (se d. o.), åtskilliga slag av kyrklig f., marknads-f. och konungs-f. E.H.;E.K. Frid, Karl Ludvig, målare (1855—1909), har, i anslutning till det äldre sv. historie- och genremåleriet, utfört en del tavlor, ofta med motiv från Småland, samt särsk. kyrkliga målningar, t. ex. i Halmstad, Appuna, Gårdsby och Urshult. Mest betydande äro hans fresker i Vetlanda kyrka. E.W. Fridafors, stations- och industrisamhälle i Almundsryds s:n, Kronobergs län, intill Ble-kingegränsen, vid Mörrumsån och Karlshamn— Vislanda järnväg; uppvuxet kring F. papp- och kartongfabrik samt träsliperi, som äges av F. fabriks a.-b., grundat 1893; omslutning 31/i2 1930 5,4 mill. C:a 175 arbetare. J.C.;Lth. Friday Harbor [fråi'di hä'ba], staten Washington, U. S. A., se Biologiska stationer, sp. 1125. Fride'll, Axel, grafiker (f. 6/n 1894). Efter studier vid Konsthögsk. utbildade han sig vi- — 315 — — 316 —