Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fribord - Friboren - Fribourg - Fribourgalperna, Freiburgalperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIBOURGALPERNA
Fribourg.
Fribord kallas det vertikala avståndet vid
ett fartygs sidor mellan lastvattenlinjen och
skärningen mellan bordläggningens yttersida
och däcksbeklädnadens översida å det däck,
till vilket de
vattentäta skotten äro
uppbyggda (se fig.).
F. i
författningsenlig bemärkelse
mä-tes på halva
längden av
lastvattenlinjen. Bestämmelser om f. för sv. fartyg i k. f.
21/s 1910 (f.-r eglementet). Jfr Fa r
tygsinspektion, Lastlin jemärke och
Flytbarhet. T.Hrn.
Friboren (fsv. friborin), person, som är fri
genom födseln, icke livegen; förr även adlig.
Fribourg [fribo’r], ty. Freiburg. 1) Kanton
i v. Schweiz; 1,671 kvkm.; 143,393 inv. (1930;
86 inv. pr kvkm.). V. delen upptages av
schweiziska högslätten, s. delen av F.-alperna. Den
odlade jorden utgör 175,7 kvkm., äng och
betesmark 640,4 kvkm. (1929). Produktionen av
ost (Gruyèreost) och smör är betydande.
Odlingen av vete och råg har gått tillbaka. I n.
F. odlas tobak, sockerbetor, grönsaker, frukt
och vin. Industrien befordras av rik tillgång
på vattenkraft och omfattar garverier, väverier,
pappersbruk, choklad-, cigarett- och
maskinfabriker. O.P.
2) Huvudstad i kantonen F. vid Sarine (Saa-
ne); 21,850 inv. (1929). Antalet fransktalande
12,831 (1920). Staden består av en nedre del
vid flodstränderna och en övre på platån v.
om floden. I denna del, som är säte för handel
och industri, ligger den gotiska kyrkan S:t
Nikolaus, vars mäktiga torn (76 m. högt) slutar
med en tinnkrans utan spira, och rådhuset från
1500-talets början med 8-kantigt klocktorn,
över Sarine leda flera ståtliga broar. F. är en
av de mest måleriska städerna i Schweiz, av
utpräglad medeltida karaktär med gamla
byggnader, murar och torn. Staden har ett katolskt
univ., grundat 1889 (75 lärare och 689
studerande; 1929/30). —■ Hertig Berchtold IV av
Zähringen (d. 1186) grundade o. 1160 staden F.
och gav den samma rätt som Freiburg im
Breis-gau. Efter huset Zähringens utslocknande kom
F. under grevarna av Kybourg, 1277 under
Habsburg. 1452—77 införlivat med Savojen,
ingick F. med område 1481 i schweiziska
edsförbundet. Inom detta var F. under religionskrigen
motreformationens och det katolska partiets
ledande kanton; det aristokratiska
styrelseskicket utbildades i F. tidigare än i andra
kantoner. Under de svåra kriserna i Schweiz under
1800-talets förra del var F. ofta skådeplats
för revolter och inbördeskrig; sedan 1850-talet
har det katolska partiet varit det förhärskande,
och F. är ännu dess högborg. O.P.;E.W.;[B.]
Fribourgalperna [fribo’r-],
Freiburgal-p e r n a, den del av Bernalperna, Schweiz, som
— 313 —
— 314 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
