FRIDHEM Fridhem, gemensam kyrka för Hyringa, Malma och Längnums socknar, Skaraborgs län, belägen i Längnums s:n, v. om Vara. J.C. Fridhem, ”Stiftelsen prinsen och prinsessan Bernadottes F.”, K. F. U. M:s semester- och vilohem på Gotland, 1927 skänkt av prins och prinsessan samt greve Carl Bernadotte. Till F. förläggas även sommarmöten, scoutläger, konferenser o. d. inom K. F. U. M. S.N. Fridhems folkhögskola, folkhögsk., lantmannaskola och lanthushållsskola i Malmöhus län; Fridhems folkhögskola. adr.: Svalöv. Skolan upprättad 1873, äges av en garantiförening och är, särsk. för lantmannaskolans del, utrustad med betydande byggnader, ävensom med jordbruk. EJ. Fridlevstad, s:n i Medelstads hd, Blekinge län, n. n. v. om Karlskrona; 105,07 kvkm., därav Ur S. T. F;s bildarkiv. Fridlevstads kyrka. 101,55 land; 2,741 inv. (1931; 27 inv. pr kvkm.); 23,23 kvkm. åker (1927; 22,9% av landarealen), 65,8» kvkm. skogsmark. — Pastorat: F. och Sillhövda, Medelstads kontrakt, Lunds stift. J.C. Fridlysning, eg. kungörande av frid (se d. o.), förklara något fredat. Enl. äldre germansk rätt skulle vid vissa högtider o. d. råda en högre frid, vilken brukade särsk. kungöras, lysas, innan högtiden, marknaden, tinget, riksmötet o. s. v. började. Ett minne av denna sed är stadgandet i sv. rättegångsbalken, att härads hövding, innan tingssammanträde börjar, skall lysa tingsfrid. Ä andra sidan kunde fordom en missdådare lysas ur friden, samhällets skydd (se Fredlös). Numera betyder f. offentlig förklaring, genom lag el. på administrativ väg vid ansvars påföljd, att något är fredat för tillägnande, ohägn el. intrång. Enl. lag 2% 1909 kan f. ske av naturminnesmärken genom Länsstyrelsens försorg. Nationalparker och fasta fornminnen åtnjuta f. enl. lagar 2% 1909 och 29/ii 1867. F. med vitesskydd av enskildas jordområden, skog m. m., sker ock stundom av länsstyrelser. Främst gäller dock f. vissa vilda djurslag enl. jakt- och fiskestadgorna 25/u 1927 och 17/io 1900 samt med stöd därav av K. m:t, länsstyrelser el. Domänstyrelsen utfärdade kungörelser, ant. avseende total f. el. viss tid av året el. vissa landsdelar. E.K. Fridman, Sigrid, bildhuggarinna (f. 23/u 1879), var under krigsåren elev av Bourdelle i Paris och studerade i Italien 1920 och 1922. F. har särsk. gjort sig känd som en idérik och egenartad monumentalskulptris, ehuru flera av hennes verk, ss. Fredrika Bremerstatyn i Humlegården (avtäckt 1927) och den för Norr-malmstorg avsedda ”Kentaur”, blivit föremål för hetsig polemik. Bland F:s arbeten märkas vidare ”Pingvinbrunnen” (Naturhistoriska museet, Göteborg), ”Danserskan” (Göteborgs mu-seeum), plastisk utsmyckning i sjöförsäkringsbolaget Atlanticas byggnad i Göteborg och i Stockholms konserthus samt porträtt av Ellen Key (Dicksonska folkbibi., Göteborg) och Ragnar Östberg (1921, Stockholms stadshus). F. utgav 1912 diktsamlingen ”Vingslag”. G.V. Fridoli'n, den schweiziska kantonen Glarus’ skyddshelgon, enl. legenden av keltisk härkomst, verksam ss. vandrarpredikant i Gallien och stiftare av klostret Säckingen (Schweiz), varest han skall ha dött 511. Säckingen finnes dock först 878 omnämnt i tillförlitliga källor. Festdag: %. S.N. Fridoli'n, se E. A. K a r 1 f e 1 d t. Fridrichsen, Anton Johnson, teolog (f. 4/i 1888), f. i Meråker, Norge, teol. ämbets-examen 1911 i Oslo, efter studier i Tyskland 1912—13 och några års prästerlig tjänstgöring docent i Oslo 1916 på en avh. om det bibliska helig-hetsbegreppet (”Ha-gios-Qados”), disputerade 1925 inför den protestantiska teol fak. i Strasbourg — 319 — — 320 —