FRIHAMN GENERALSTABENS UTOGR. ANSTALT_STHLM. (Livorno 1547, Genua, Neapel, Venedig, An-cona, Messina), Frankrike (Marseille 1669), Spanien (Gibraltar 1706), Portugal, Österrike (Triest 1717, Fiume) och Tyskland (Altona 1664, senare Lübeck, Bremen och Hamburg). I England och U. S. A. har däremot f.-tanken ej vunnit anklang, utan man har i stället använt sig av s. k. frilager (se T u 11 u p p 1 a g) i stor utsträckning; även i en del länder på kontinenten, ss. Frankrike och Holland, ersätter man numera ofta f. med upplag. I Sverige anlades den första f. i Stockholm 1919 och åtföljdes av f. i Göteborg och Malmö 1922. Gemensamt för dem alla är, att de utgöras av ett strängt avgränsat hamnområde med kajanläggningar samt kontors-, magasins- och lagerbyggnader. Förebilder för de sv. f. ha särsk. f. i Hamburg, Bremen och Köpenhamn varit. Göteborgs f. följer Ham- burgsystemet såtillvida, att magasin för loss ning och lastning ej äro kombinerade med lagerbyggnaderna, utan de sistn. ligga ett stycke från kajplatserna. I Stockholms och Mal mö f. användes däremot lagerbyggnaderna, liksom i Köpenhamn, även för lossning och lastning. I samtliga hamnar kunna såväl kontors- som lagerlokaler förhyras av allmänheten; dessutom finnas post-, järnvägs- och telegrafstation. För importhandeln ha f. sin största betydelse därigenom, att de möjliggöra lagring av ankommande varor, utan att dessa först behöva undergå tullbehandling; denna kan försiggå, när varorna senare skola lämna f.-om-rådet. Särsk. för transitohandeln (se d. o.) erbjuder f. stora fördelar, enär godset kan utföras utan föregående förtullning. Ompackning m. m. kan ske i f., utan hinder av att — 347 — — 348 — STOCKHOLMS FRIHAMN Skala 1:10 000