- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 10. Françon - Gaugamela /
345-346

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frigiven - Frigivning - Frigälade snäckor - Frihamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRIHAMN

Stockholms frihamn.

Foto Aero Materiel A. B. D. 1871.

Frigiven. Liksom under antiken slavarbetet
var den materiella grundvalen för tidens
kulturliv, utgjorde frigivna slavar då en ej ringa
befolkningsgrupp. Hos romarna var
frigiv-ningen (manu mi’ssio) i äldre rätt strängt
formbunden. Bland olika former användes 1)
skenprocess, 2) inskrivning i censorns
borgar-listor, 3) testamente av herren (patro’nus).
Senare uppstod bruket med 5 vittnen el.
fri-hetsbrev, att äta vid herrens bord el. deltaga
i hans begravningsprocession ss. fri. Oftast
friköptes väl slaven genom uppoffrande av
sina hopsparade slantar (pecu’lium). En f.
(libe’rtus, liberti’nus) blev romersk
medborgare men utan full medborrätt. Han röstade
med stadstribus och uppgick sålunda i
stads-pöbelns stora massa, var ej valbar till
ämbeten el. i senaten. Först en f:s son blev
full-myndig medborgare, inge’nus. F. kvinna
(li-be’rta) kvarbodde gärna hos herren ss.
con-cubi’na (bihustru), och storstaden Roms fala
kvinnor bestodo mest av f. En f. räknades
tillhöra herrens släkt (gens), bar hans
familjenamn o. s. v. Herren å sin sida hade
arvsrätt efter f., om denne ej efterlämnat
bröstarvinge el. testamente, kunde kräva vissa
vörd-nadsbetygelser samt understöd vid iråkat
armod. Enstaka f. nådde ett betydande
infly

tande i privata el. offentliga livet. Bekant är
Ciceros f. Tiro, som ordnade hans litterära
kvarlåtenskap, samt åtskilliga kejsares f.,
vilka tillvällade sig den faktiska regeringsmakten,
mutades och krusades av ämbetsjägare el.
andra lycksökare. Den bysantinska
kejsardes-potin utplånade slutl. skillnaden mellan f. och
övriga riksinnebyggare. Jfr Fångvård,
Slaveri, Träldom och Villkorlig
f r i g i v n i n g. E.K.

Frigivning, se Frihetsstraff och
Villkorlig frigivning.

Frigälade snäckor, se Bakgälade
snäckor.

Frihamn, hamnstad med omgivning el.
numera vanl. endast hamn med mindre,
bevakat område, som ligger utanför ett lands
tullgräns och sålunda i tullhänseende betraktas
som utländskt område. F. förekommo redan
under medeltiden, då de hade till uppgift att
draga handeln till de privilegierade
handelsstäderna, som vanl. helt och hållet åtnjöto
tullfrihet. De nutida f. äro framförallt
avsedda att tjäna näringslivet genom de fördelar i
fråga om tullbehandling, lagring m. m., som de
erbjuda. På den europeiska kontinenten
började detta slags f. att upprättas under
1500-och 1600-talen. Så uppstodo tidigt f. i Italien

— 345 —

— 346 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 31 13:27:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-10/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free