Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frisyr - Frisör - Fritflugor - Frith, John - Frith, William Powell - Fritigern - Fritillaria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRITILLARIA
vital del av kroppen, vari livskraften el. själen
har sitt säte. Hos släthåriga folk, indianer och
malajer, förekomma i allm. icke några
konstfulla f., utan man nöjer sig med att avskära
håret på olika sätt, delvis bortraka det el. dyl.
Mera fantastiska äro f. hos negrer,
melanesier-na, papua, alltså krushåriga folk, där håret
sättes upp på allehanda vis, färgas, insmörjes
med fett och lera och prydes med fjädrar,
pärlemor, metallsmycken. Konstfullt snidade
pryd-nadskammar förekomma mångenstädes. Hos
flera folk, där håret bäres långt el. halvlångt, är
hårets avskärande straff för vissa brott. G.B-r.
Frisö’r (fra. friseur), person, som har till
yrke att frisera, klippa hår och raka. Jfr B
ar-fa e r a r e.
Fritflugor, Chloro’pidæ, fam. av insektordn.
tvåvingar. F. äro några mm. stora flugor med
halvrunt huvud med bred panna, korta, 3-ledade
antenner, vanl. kort sugrör och nästan naken
kropp med täml. korta vingar. De träffas ofta i
stor mängd på gräsmarker. Viktigast som
skadedjur äro kornflugan och fritflugan.
Kornflugan, Chlorops pumilio’nis, är gul med svart
panntriangel, tre gråsvarta längsband på
ryggskölden och mörka ledgränser på bakkroppen;
längd 2,5—3 mm. De gulvita, 7 mm. långa
larverna förekomma på gräsarter och vårsäd,
hu-vudsakl. korn, i vilkas översta bladslidor de leva
av de späda
axen. Plantorna
kunna
härigenom bli så starkt
hämmade i
växten, att axet ej
når ut ur
bladslidan, i andra
fall bli åtm.
axen illa
matade. Frit- el.
slö-kornflugan, Os-
cine’lla frit, är 1—1,5 mm., något
metallglänsan-de svart. Vårgenerationens larver leva bl.a. i det
inre av vårsädens unga plantor, medan en 2:a
generation under högsommaren angriper axen
och sädeskornen. En 3:e generation angriper
och övervintrar i höstsädens brodd. Även andra
arter av fam. kunna uppträda ss. skadedjur,
t. ex. vitaxflugan, Meromy’za variega’tum, en
2,5—3,5 mm. lång, grön art med rödaktiga
ryggstrimmor. Dess larver leva bl. a. i strået av
vete och havre och förorsaka uppkomsten av
s. k. vitax. E.W-n.
Frith [frip], John, engelsk reformator och
martyr (1503—33). Påverkad av luterska
tankegångar, fick F. efter en kortare
lärarverk-samhet i Oxford lämna landet. Under någon
tid bistod han W. Tyndal i Antwerpen vid den-
Fritfluga, Oscinella frit.
nes bibelövers, och återvände till England 1532.
Ånyo anklagad för kätterska läror, blev F. 1533
bränd i Smithfield. S.N.
Frith [frip], William P o w e 11, engelsk
målare (1819—1909), har i novellistiska
målningar med naiv och
godmodig realism
skildrat sin tids
människor och
förhållanden. F. är fjärran
från Hogarths
satiriska skärpa.
Borgerlig engelsk humor
präglar däremot hans
skarpt iakttagna
bilder ur Londonlivet,
av kapplöpningar,
havsbad m. m. Sina
intryck av samtiden
har han även givit litterär form i en
självbiografi (1887) och i ”Reminiscences” (1888). B.B.
Fri’tigern, gotisk hövding, ledde o. 375 det
kristna partiet bland västgöterna och förde
dem på det skickelsedigra tåget över Donau
376 i syfte att inom Romarriket erhålla
boplatser. F. tog aktiv del i upproret mot romarna
och slog Valens 378 vid Adrianopel. B.
Fritilla’ria, släkte av lökväxter, tillhörande
fam. Lilia’ceæ. Ett 60-tal arter förekomma i
olika delar av n. tempererade zonen. Flera av
Kungsängslilja, Fritillaria Meleagris.
— 401 —
— 402 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
