FRITILLARIA vital del av kroppen, vari livskraften el. själen har sitt säte. Hos släthåriga folk, indianer och malajer, förekomma i allm. icke några konstfulla f., utan man nöjer sig med att avskära håret på olika sätt, delvis bortraka det el. dyl. Mera fantastiska äro f. hos negrer, melanesier-na, papua, alltså krushåriga folk, där håret sättes upp på allehanda vis, färgas, insmörjes med fett och lera och prydes med fjädrar, pärlemor, metallsmycken. Konstfullt snidade pryd-nadskammar förekomma mångenstädes. Hos flera folk, där håret bäres långt el. halvlångt, är hårets avskärande straff för vissa brott. G.B-r. Frisö'r (fra. friseur), person, som har till yrke att frisera, klippa hår och raka. Jfr B ar-fa e r a r e. Fritflugor, Chloro'pidæ, fam. av insektordn. tvåvingar. F. äro några mm. stora flugor med halvrunt huvud med bred panna, korta, 3-ledade antenner, vanl. kort sugrör och nästan naken kropp med täml. korta vingar. De träffas ofta i stor mängd på gräsmarker. Viktigast som skadedjur äro kornflugan och fritflugan. Kornflugan, Chlorops pumilio'nis, är gul med svart panntriangel, tre gråsvarta längsband på ryggskölden och mörka ledgränser på bakkroppen; längd 2,5—3 mm. De gulvita, 7 mm. långa larverna förekomma på gräsarter och vårsäd, hu-vudsakl. korn, i vilkas översta bladslidor de leva av de späda axen. Plantorna kunna härigenom bli så starkt hämmade i växten, att axet ej når ut ur bladslidan, i andra fall bli åtm. axen illa matade. Frit- el. slö-kornflugan, Os- cine'lla frit, är 1—1,5 mm., något metallglänsan-de svart. Vårgenerationens larver leva bl.a. i det inre av vårsädens unga plantor, medan en 2:a generation under högsommaren angriper axen och sädeskornen. En 3:e generation angriper och övervintrar i höstsädens brodd. Även andra arter av fam. kunna uppträda ss. skadedjur, t. ex. vitaxflugan, Meromy'za variega'tum, en 2,5—3,5 mm. lång, grön art med rödaktiga ryggstrimmor. Dess larver leva bl. a. i strået av vete och havre och förorsaka uppkomsten av s. k. vitax. E.W-n. Frith [frip], John, engelsk reformator och martyr (1503—33). Påverkad av luterska tankegångar, fick F. efter en kortare lärarverk-samhet i Oxford lämna landet. Under någon tid bistod han W. Tyndal i Antwerpen vid den- Fritfluga, Oscinella frit. nes bibelövers, och återvände till England 1532. Ånyo anklagad för kätterska läror, blev F. 1533 bränd i Smithfield. S.N. Frith [frip], William P o w e 11, engelsk målare (1819—1909), har i novellistiska målningar med naiv och godmodig realism skildrat sin tids människor och förhållanden. F. är fjärran från Hogarths satiriska skärpa. Borgerlig engelsk humor präglar däremot hans skarpt iakttagna bilder ur Londonlivet, av kapplöpningar, havsbad m. m. Sina intryck av samtiden har han även givit litterär form i en självbiografi (1887) och i ”Reminiscences” (1888). B.B. Fri'tigern, gotisk hövding, ledde o. 375 det kristna partiet bland västgöterna och förde dem på det skickelsedigra tåget över Donau 376 i syfte att inom Romarriket erhålla boplatser. F. tog aktiv del i upproret mot romarna och slog Valens 378 vid Adrianopel. B. Fritilla'ria, släkte av lökväxter, tillhörande fam. Lilia'ceæ. Ett 60-tal arter förekomma i olika delar av n. tempererade zonen. Flera av Kungsängslilja, Fritillaria Meleagris. — 401 — — 402 —