FRITIOFS SAGA dem äro lättodlade och vanliga prydnadsväxter, t. ex. kejsarkronan, F. imperia'lis, och kungs-ängsliljan, F. Melea'gris, vilken lätt förvildas på fuktig gräsmark. Odlingsvärda äro bl. a. den ståtliga, mindre vanliga F. pallidiflo'ra, vidare F. pyrena'ica och F. kamtschatce'nsis. C.G.D. Fritiofs saga, en av de isländska s. k. forn-aldarsagorna och kanske den vackraste av dem, från o. 1300. Den behandlar kärleksförhållandet mellan den norske storbondesonen Fritiof den djärve (isl. Fridpjdfr hinn frækne) och den fagra Ingeborg, dotter till kung Bele i Sogn. Uppfostrade tillsamman hos bonden Hilding, fattade de tidigt kärlek till varandra. Men hennes bröder Halvdan och Helge, samkonungar efter Beles död, gåvo ett kränkande avslag på Fritiofs frieri. Bröderna överfallas så av den gamle kung Ring i Ringerike. Systern får under tiden skydd i den fridlysta Baldershagens tempel, där hon emellertid besökes av Fritiof. Mellan Ring och bröderna ingås förlikning på villkor, att den förre får Ingeborg till gemål. Till straff för att ha brutit templets frid ålägges Fritiof av kungabröderna att utkräva skatt av jarl Angantyr på Orkneyöarna. Företaget lyckas mot brödernas förmodan, men under Fritiofs frånvaro ha dessa bränt hans fädernegård Framnäs och bortgift Ingeborg med kung Ring. Fritiof besöker bröderna i Baldershagen, varvid gudabilden genom hans förvållande råkar i brand. Han drager nu i viking men kan ej kväva sin längtan efter Ingeborg utan beger sig till Ringerike, där han förklädd uppträder i konungens sal. Vid Rings snart timade från-fälle äktar han Ingeborg och övertager som jarl styrelsen för Rings minderåriga söner. Då kungabröderna anfalla honom, fäller han Helge, gör Halvdan skattskyldig samt blir till slut konung över Sogn, medan Ringerike lämnas till Rings söner. — Sagan har utgivits bl. a. av E. J. Björner i ”Nordiska kämpadater” (1737) och L. Larsson i ”Altnordische Saga-Bibliothek”, 9 (1901) samt i sv. övers, av Björner (1737) och F. G. Nyström 1867. E. Tegnér har upptagit själva huvudhandlingen (men eg. endast denna) i sin ”Frithiofs saga” (1825); viktigare avvikelser röra t. ex. avslutningen. E.H. Fritsch, Claudius Ditlev, dansk målare (1763—1841), målade så gott som uteslutande blommor i en pedantisk naturåtergivning. F:s kolorit är vacker och frisk. B.B. Fritsch, A. von, tjeckisk zoolog och paleon-tolog, se A. F r i è. Fritsch, Gustav Theodor, tysk läkare och forskningsresande (1838—1927), med. d:r 1862, docent i Berlin 1869, prof. 1874. Hans arbeten ligga på antropologiens, jämförande anatomiens och fysiologiens områden. Bland dessa märkes ”Das Haupthaar und seine Bildungs-stätte bei den Rassen der Menschen” (1912—15). T.H-n. Fritsch, Heinrich, tysk gynekolog (1844— 1915), prof, i Breslau 1882, i Bonn 1893. F. var en betydande och originell personlighet, som haft stort inflytande på den tyska gynekologi-ens utveckling. Han var grundläggare av ”Zen-tralblatt für Gynäkologie”. E.E.-M. Fritsla, s:n i Marks hd, Älvsborgs län, s. s. v. om Borås; 35,87 kvkm., därav 35,21 land; 2,572 inv. (1931), därav c:a 1,700 i Fritsla stations- och industrisamhälle vid Var-berg—-Borås järnväg (textilindustri); 5,53 kvkm. åker (1927; 15,7% av landarealen), 22,58 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Seglora, F., Kinnarum-ma och Skepphult, Marks och Bollebygds kontrakt, Göteborgs stift. J.C. Fritsö (förr F r e j s e, numera även T r e-s c h o w-F r i t s ö), norskt gods, Jarlsberg och Larviks amt, vid sjön Farris, 2 km. n. om Lar-vik; ett av Norges största gods, areal o. 55,000 har, till större delen skog. Till F. höra elektricitetsverk, sågverk m. m.; ett fordom stort järnverk är numera nedlagt. F., som stammar från medeltiden, lades 1671 till det då upprättade, 1821 upplösta grevskapet Larvik och tillhörde ätten Gyldenlöve; från 1835 har det tillhört släkten Treschow. Slottet Fritsöhus uppfördes 1863 efter ritning av J. W. Nordan. Th.P. Fritt, franko, fritt levererat, levererat, bestämmelser i köpeavtal, som utmärka, dels att säljaren betalar frakt och övriga kostnader under transporten, till dess varan anlänt till den i samband med klausulen nämnda orten, som vid sjötransport vanl. är desti-nationshamnen, dels att transporten sker på säljarens risk. Om en vara t. ex. skall levereras från London till Borås f. Göteborg, innebär detta, att säljaren betalar alla kostnader samt ansvarar för godset, till dess det nått Göteborg. Skulle varan förstöras el. förloras under transporten, är säljaren förpliktad att leverera ny vara. Ännu större förpliktelser har säljaren vid köpen f. vid köparens magasin och f. i köparens magasin. I förra fallet bekostar säljaren även transporten från fartyget el. järnvägen till köparens magasin, i senare fallet har han utom detta också att ombesörja varans intagning i magasinet. F. från säljarens magasin anger, att köparen på egen bekostnad och risk avhämtar varan hos säljaren. Fritt ombord, fob (eg. förkortning för eng. free on board) angiver, att säljaren ombesörjer varans inlastning å fartyg, som köparen anskaffat. Alla kostnader t. o. m. inlast-ningen å fob-orten betalas av säljaren, som även — 403 — — 404 —