Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frobisher, Sir Martin - Frode - Frogn - Frogner - Frohman, Charles - Frohschammer, Jakob - Froissart, Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRODE
sjöofficer och
upptäcktsresande (o. 1535
—94), företog 1576—
78 tre resor för att
finna n. v.-passagen.
Under den första
upptäcktes Frobisher
b a y på Baffins land.
Denna vik trodde F.
vara det sökta sund,
som ledde till Cathay
(Kina). F:s
resebeskrivningar, ”The
three voyages of M. F.”, äro utg. av Hakluyt
society, 38 (1867). J.C.
Frode, namn på danska sagokonungar.
Sago-traditionen hos Saxo och isländningarna
känner flera konungar med namnet F., vilka dock
kunna reduceras till två el. rent av till en enda
mytisk stamfadergestalt. F. representerar den
gyllene forntiden, och den lyckliga fredstid,
som då rådde, Frodefreden, har blivit
ordspråklig. Om F. berättas myten om
Grottekvarnen (se d. o.), som malde guld, men som,
då F. blev hård och girig, malde olycka och
undergång. En sägen hos Saxo låter en F.
vinna sin rikedom genom att döda en drake
och taga hans skatt. I Beowulf jse d. o.) är F.
fader till hadbardernas konung Ingeld, men
även där snarare mytisk stamfader än historisk
person. — Litt.: A. Olrik, ”Dansk
Heltedigt-ning”, 1 (1903); E. Wessén, ”De nordiska
folkstammarna i Beowulf” (1927). v.S-iv.
Frogn, hd i Akershus fylke, Norge, vid
Oslo-fjorden, n. om Dröbak; 86,27 kvkm.; 2,544 inv.
(1930). S.
Frogner, stadsdel i Oslo (se d. o.).
Frohman [fräu’mon], Charles,
nordamerikansk teaterledare (1861—1915), skapade och
ledde från 1890-talet det teaterbolag, som bar
hans namn och som med egna, rörliga sällskap
av olika karaktär men av samma höga
standard uppehöll en dominerande verksamhet på
en rad egna el. förhyrda teatrar i U. S. A. och
England. G.K-g.
Frohschammer [frä’Jamar], Jakob, tysk
filosof (1821—93), urspr. katolsk präst och
docent vid univ. i München, kämpade i sina
skrifter för den filosofiska lärans frihet från
teologi och kyrka, överflyttades senare som prof,
till fil. fakulteten. I sina förnämsta arbeten (”Das
Christentum und die möderne
Naturwissen-schaft”, 1868, ”Die Phantasie als Grundprincip
des Weltprocesses”, 1877) vände F. sig å ena
sidan mot materialismen, å den andra mot
världens ursprung ur det absoluta förnuftet
och sökte uppfatta universum som uttryck för
Guds skapande fantasi. E.v.A.
Froissart [fr^asa’r], Jean, fransk poet och
krönikör (1338—o. 1408), f. i Valenciennes,
kyrkoherde i Les Estinnes i Hennegau, slutl.
domherre i Chimay; sysslade tidigt med poesi
i tidens preciösa stil (kvar finns en mängd
blandad lyrik samt den omfångsrika
versromanen ”Meliador”, den franska litteraturens
sista Arturroman) men började redan i 20-års
åldern ägna sig åt sitt livsverk, upptecknandet
av sin tids minnesvärda tilldragelser. Om hans
liv känner man föga, utom vad han själv
tillfälligtvis nämner; personligen oberörd av tidens
Froissart samlar material till sin krönika. En
riddare utpekar för honom historiska platser.
Ur ett manuskript av krönikan, fullbordat 1469.
stormar, ägnade han sig åt litterärt arbete och
åt resor för insamlandet av material till sin
krönika, överallt omhuldad av högtställda
gynnare, i England såväl som i Frankrike och
Flandern. Hans krönika, påbörjad ss.
bearbetning och fortsättning av en äldre samtidas,
Jean Le Bels, verk, nådde slutl. ett gigantiskt
omfång (i fyra ”böcker”, den första
föreliggande i tre olika redaktioner) och behandlar
franska, engelska, flandriska, spanska o. a.
angränsande länders affärer från hundraårskrigets
början till Richard II :s av England död 1399.
Krig, ”vackra vapendåd”, ridderskapets liv och
bedrifter över huvud är vad han främst
skänker sitt intresse, och som skildrare av dylika
ting är han i sin art ouppnådd;
framställningens färgrikedom och språkets naiva behag
bi
— 411 —
— 412 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
