Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frivillige Korps - Frivillig rättsvård - Frivillig skarpskytteförening - Frivol - Frivoliteter - Frixos - Frzzoni, Gustavo - Friår - Froasand - Frobenius, familj - Frobenius, 1. Johannes - Frobenius, 2. Hieronymus - Frobenius, Hermann Theodor Wilhelm - Frobenius, Georg - Frobenius, Leo - Frobisher, Sir Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FROBISHER
ningar, vilka avse att ställa sig till förfogande
vid krig. De ställdes 1930 under gemensam
central ledning, men efter världskriget har
verksamheten i flera fall upphört. Jfr
Akademisk Skyttekorps. E.O.B.
Frivillig rättsvård, lat. jurisdi’ctio volunta’ria,
kallas den del av statens rättsvårdande
verksamhet, där staten medverkar till stiftande av nya
samt förändring el. upphävande av bestående
rättsförhållanden och därigenom bidrager att
omgestalta och utveckla den förhandenvarande
rättsordningen, icke blott, ss. i andra slaget av
statens civila rättsvård, civilprocessen,
upprätthåller och skyddar redan bestående rättigheter.
Till f. r. hör främst inskrivningsväsendet för
fast egendom (lagfart, inteckning) och för
fartyg, registreringsväsendet för a.-b.,
handelsbolag, föreningar, firmor, varumärke, patent,
vidare äktenskapsförord,
förmynderskapsären-den, borgerlig vigsel o. a. ärenden rörande
statusförhållanden, testamentsbevakningar,
bo-uppteckningsinregistrering, offentlig stämning
i konkurs m. m. E.K.
Frivillig skarpskytteförening, se
Skarpskytteföreningar.
Frivol [-väT] (fra. frivole, av lat. fri’volus,
skröplig, lumpen), lättsinnig, lättfärdig,
slipp-rig; självsvåldig. — F r i v o 1 i t e’t,
lättfärdighet, slipprighet; lättfärdigt el. slipprigt
yttrande o. d.
Frivolite’ter, ett slags vanl. mycket smala
spetsar, som äro sammansatta av små runda
ringar med små öglelika knutar i kanten. F.
”slås” med en liten ”f.-skyttel”, som består
av två lansettlika blad med spetsarna böjda
mot varandra och hopfästade med ett litet
tvärstycke, på vilket tråden upplindas till
knyt-ningen av f., som sker med få enkla
handgrepp. I.
Frixos, grek, myt., son till konung Athamas
(se denne och Gyllene skinnet). Enl. en
äldre och enklare version av sagan skall F.
vid en missväxt frivilligt ha erbjudit sig att
offras. S.Ss.
Frizzoni [-tså’ni], G u s t a v o, italiensk
konsthistoriker (1840—1919), var anställd i
centralkommissionen för de sköna konsterna
och verkade särsk. i Lombardiet. Som
forskare var han lärjunge till Morelli, över vars
galleri i Bergamo han (1892) utgav en katalog.
Han utgav flera källskrifter till Italiens
konsthistoria samt ”Arte italiana del rinascimento”
(1891). E.W.
Friår, se Jubelår.
Froasa’d [frå-] (fr. froissement, av froisser,
stöta, gnugga), ett angrepp på motståndarens
vapen i florett- och värjfäktning, varvid man
utför en tryckning i förening med en
strykning utefter motståndarens klinga (se F ä k
t-ning). O.K-gh.
Frobe’nius [frå-], tysk boktryckarfamilj. 1)
Johannes F. (1460—1527), grundade i Basel
1527 ett eget tryckeri, där han bl. a. tryckte
en latinsk bibel (1491), uppl. av kyrkofäderna
(Hieronymus, Cyprianus, Tertullianus,
Ambrosius m. fl.) och Erasmus av Rotterdams verk.
F :s’ tryck blevo berömda för noggrannhet och
konstnärlig utstyrsel (av Hans Holbein d. y.).
2) Hieronymus F. (1501—63) fortsatte
tryckerirörelsen, som sedan övertogs av
sönerna Ambrosius F. och Aurelius F. —
Litt.: R. Wackernagel, ”Rechnungsbuch der
Froben und Episcopius” (1881). [W.N.]
Frobe’nius [frå-], Hermann Theodor
Wilhelm, tysk ingenjörsofficer och förf.
(1841—1916), officer 1863, major 1887, chef för
fästningsbyggnadsskolan i Berlin 1888, avsked
ur aktiv tjänst 1891. F., som deltagit i
utbyggandet av flera tyska fästningar, ägnade sig
efter 1891 huvudsaki. åt militär
förf.-verksam-het. Särsk. uppseende väckte hans våren 1911
i massuppl. spridda krigsprofetia ”Des
deutch-en Reiches Schicksalstunde”. A.W.G.
Frobe’nius [frå-], Georg, tysk matematiker
(1849—-1917), 1875 prof, i Zürich, 1902 i Berlin.
F:s’ betydelsefullaste undersökningar tillhöra
gruppteorien. Det är vidare F., som fullt
genomfört metoden att medelst serier beräkna
lösningarna till vissa lineära
differentialekvationer. H.D.
Frobe’nius [frå-], Leo, tysk etnolog,
Afrika-forskare (f. 1873), har företagit ett flertal
forskningsfärder i olika
delar av Afrika och
angränsande asiatiska
områden. Det
betydande vetenskapliga
materialet
sammanfördes till ett
Afrika-arkiv, ur vilket
forsk-ningsinst. för
kulturmorfologi i Frankfurt
am Main framgått. F.
har lagt grunden till
den s. k.
kulturhistoriska skolan inom
et
nologien (se Etnografi) och utg. en rad
arbeten, bland vilka kunna nämnas: ”Im
Schat-ten des Kongostaates” (1907), ”Kulturtypen aus
dem West-Sudan” (1910), ”Und Afrika sprach”
(1913), ”Atlas Africanus” (sedan 1921),
”Atlantis” (12 bd, 1921—28), ”Das unbekannte Afrika”
(1923), ”Erlebte Erdteile” (7 bd, 1925—29).
G.B-r
Frobisher [fråu’bifa], Sir Martin, engelsk
— 409 —
— 410 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
