FROBISHER ningar, vilka avse att ställa sig till förfogande vid krig. De ställdes 1930 under gemensam central ledning, men efter världskriget har verksamheten i flera fall upphört. Jfr Akademisk Skyttekorps. E.O.B. Frivillig rättsvård, lat. jurisdi'ctio volunta'ria, kallas den del av statens rättsvårdande verksamhet, där staten medverkar till stiftande av nya samt förändring el. upphävande av bestående rättsförhållanden och därigenom bidrager att omgestalta och utveckla den förhandenvarande rättsordningen, icke blott, ss. i andra slaget av statens civila rättsvård, civilprocessen, upprätthåller och skyddar redan bestående rättigheter. Till f. r. hör främst inskrivningsväsendet för fast egendom (lagfart, inteckning) och för fartyg, registreringsväsendet för a.-b., handelsbolag, föreningar, firmor, varumärke, patent, vidare äktenskapsförord, förmynderskapsären-den, borgerlig vigsel o. a. ärenden rörande statusförhållanden, testamentsbevakningar, bo-uppteckningsinregistrering, offentlig stämning i konkurs m. m. E.K. Frivillig skarpskytteförening, se Skarpskytteföreningar. Frivol [-väT] (fra. frivole, av lat. fri'volus, skröplig, lumpen), lättsinnig, lättfärdig, slipp-rig; självsvåldig. — F r i v o 1 i t e't, lättfärdighet, slipprighet; lättfärdigt el. slipprigt yttrande o. d. Frivolite'ter, ett slags vanl. mycket smala spetsar, som äro sammansatta av små runda ringar med små öglelika knutar i kanten. F. ”slås” med en liten ”f.-skyttel”, som består av två lansettlika blad med spetsarna böjda mot varandra och hopfästade med ett litet tvärstycke, på vilket tråden upplindas till knyt-ningen av f., som sker med få enkla handgrepp. I. Frixos, grek, myt., son till konung Athamas (se denne och Gyllene skinnet). Enl. en äldre och enklare version av sagan skall F. vid en missväxt frivilligt ha erbjudit sig att offras. S.Ss. Frizzoni [-tså'ni], G u s t a v o, italiensk konsthistoriker (1840—1919), var anställd i centralkommissionen för de sköna konsterna och verkade särsk. i Lombardiet. Som forskare var han lärjunge till Morelli, över vars galleri i Bergamo han (1892) utgav en katalog. Han utgav flera källskrifter till Italiens konsthistoria samt ”Arte italiana del rinascimento” (1891). E.W. Friår, se Jubelår. Froasa'd [frå-] (fr. froissement, av froisser, stöta, gnugga), ett angrepp på motståndarens vapen i florett- och värjfäktning, varvid man utför en tryckning i förening med en strykning utefter motståndarens klinga (se F ä k t-ning). O.K-gh. Frobe'nius [frå-], tysk boktryckarfamilj. 1) Johannes F. (1460—1527), grundade i Basel 1527 ett eget tryckeri, där han bl. a. tryckte en latinsk bibel (1491), uppl. av kyrkofäderna (Hieronymus, Cyprianus, Tertullianus, Ambrosius m. fl.) och Erasmus av Rotterdams verk. F :s’ tryck blevo berömda för noggrannhet och konstnärlig utstyrsel (av Hans Holbein d. y.). 2) Hieronymus F. (1501—63) fortsatte tryckerirörelsen, som sedan övertogs av sönerna Ambrosius F. och Aurelius F. — Litt.: R. Wackernagel, ”Rechnungsbuch der Froben und Episcopius” (1881). [W.N.] Frobe'nius [frå-], Hermann Theodor Wilhelm, tysk ingenjörsofficer och förf. (1841—1916), officer 1863, major 1887, chef för fästningsbyggnadsskolan i Berlin 1888, avsked ur aktiv tjänst 1891. F., som deltagit i utbyggandet av flera tyska fästningar, ägnade sig efter 1891 huvudsaki. åt militär förf.-verksam-het. Särsk. uppseende väckte hans våren 1911 i massuppl. spridda krigsprofetia ”Des deutch-en Reiches Schicksalstunde”. A.W.G. Frobe'nius [frå-], Georg, tysk matematiker (1849—-1917), 1875 prof, i Zürich, 1902 i Berlin. F:s’ betydelsefullaste undersökningar tillhöra gruppteorien. Det är vidare F., som fullt genomfört metoden att medelst serier beräkna lösningarna till vissa lineära differentialekvationer. H.D. Frobe'nius [frå-], Leo, tysk etnolog, Afrika-forskare (f. 1873), har företagit ett flertal forskningsfärder i olika delar av Afrika och angränsande asiatiska områden. Det betydande vetenskapliga materialet sammanfördes till ett Afrika-arkiv, ur vilket forsk-ningsinst. för kulturmorfologi i Frankfurt am Main framgått. F. har lagt grunden till den s. k. kulturhistoriska skolan inom et nologien (se Etnografi) och utg. en rad arbeten, bland vilka kunna nämnas: ”Im Schat-ten des Kongostaates” (1907), ”Kulturtypen aus dem West-Sudan” (1910), ”Und Afrika sprach” (1913), ”Atlas Africanus” (sedan 1921), ”Atlantis” (12 bd, 1921—28), ”Das unbekannte Afrika” (1923), ”Erlebte Erdteile” (7 bd, 1925—29). G.B-r Frobisher [fråu'bifa], Sir Martin, engelsk — 409 — — 410 —