Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frukt - Fruktbarhetsriter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRUKTBARHETSRITER
f.-blad (pistillblad), varigenom f. bli 1-, 2- el.
flerrummiga. Vanl. består f.-väggen av 3 lager,
ett yttre exo- el. epika’rpium, ett inre,
endoka’r-pium och ett mellanliggande, mesoka’rpium,
vilka vid f.-mognaden utbildas på olika sätt
alltefter deras biologiska uppgift. Exokarpiet,
som i första hand har en utåt skyddande
uppgift, blir mer el. mindre förhårdnat;
mesokar-piet, vars betydelse huvudsaki. står i samband
med f.- och fröspridningen, blir i så fall ofta
kraftigt utvecklat och köttigt; endokarpiet åter,
som särsk. framträder hos sten-f., blir starkt
förvedat. — Vid f.-mognaden skiljer man på
äkta f., då endast f.-ä m n e t deltar i
f.-bild-ningen, och falska f. (sken-f.), då även
accessoriska bildningar medverka. De förra ha
ant. torr el. mer el. mindre köttig f.-vägg. F.
med torr f.-vägg äro dels 1-fröiga, som då
avfalla oöppnade, dels flerfröiga, vilka ant.
öppna sig, så att fröna blottas, kapselartade
f. el. fröhus, el. sönderfalla i 1-fröiga små-f.
(del-f.), vilka avfalla oöppnade, k 1 y v-f. Till
de förstnämnda av dessa f. höra nöt (hos
hassel, bok m. fl.) med hård f.-vägg, som icke
sammanväxer med fröskalet; h i n n-f. (hos
gräs) med tunn f.-vägg, som sammanväxer med
fröskalet, och ska 1-f. (hos korgblomstriga
växter), bildad av ett undersittande f.-ämne,
och vars vägg sluter tätt intill fröskalet utan
att sammanväxa med detta. Till fröhus höra
vanlig kapsel, som öppnar sig uppifrån
ant. med tänder, om sprickorna i f.-väggen
äro korta (gullviva, klätt m. fl.), el. med
valvler, om sprickorna äro långa (viol, spikklubba
m. fl.). Är den vanliga kapseln flerrummig, kan
uppspringningen vara skiljeväggdela
n-d e, när skiljeväggarna klyvas efter
samman-växningsplanen; skiljeväggbrytande,
när skiljeväggarna brytas från valvlerna och
bli kvarstående ss. en pelare i f:s mitt;
rum-delande, när kapseln öppnar sig längs
f.-bladens mittnerv (jfr fig.). Hit höra vidare
b a 1 j k a p s e 1, en
1-rummig, av 1 f.-blad
bildad f., som endast
öppnar sig längs
buksömmen (kabbleka,
akleja m.fl.); b a 1 j a,
en 1-rummig, av 1
f.-blad bildad f., som
öppnar sig både i
buk- och ryggkant
(de flesta baljväxter);
skida, en falskt
2-rummig, av 2 f.-blad
bildad f., som vanl.
öppnar sig nedifrån med 2 skal, vilka
lossna från den kvarsittande, fröbärande, falska
skiljeväggen (de flesta korsblommiga);
lockkapsel, som öppnar sig därigenom att
övre delen av f.-väggen avfaller ss. ett
lock (rödarv, bolmört o. a.); p o r k a
p-s e 1, som öppnar sig med små, runda hål
ant. inunder märket (vallmo) el. vid kapselns
bas (blåklocka). En egendomlig form av
kapselartade f. äro de s. k. explosion s-f.
(springkorn m. fl.), vilkas vägg helt el. delvis
klyves i elastiskt uppspringande delar,
varigenom fröna spridas (se Frukt- och
fröspridning). — Till äkta f. med mer el.
mindre köttig f.-vägg höra s t e n-f., en vanl.
1-rummig f., vars mesokarpium är köttigt
(körsbär, plommon m. fl.) el. någon gång
nästan torrt (kokosnöt) och vars endokarpium
ofta är benhårt; bär, en flerrummig, ofta
flerfröig f. med kraftigt, köttigt mesokarpium
och ett ant. tunt (ss. vinbär, blåbär och
vindruva), läderartat (apelsin, citron) el. vedartat
epikarpium (kalebass-f.). — En k 1 y v-f. delar
upp sig ant. på längden, ss. hos flockblomstriga
och läppblomstriga m. fl., el. på tvären genom
bildning av falska tvärväggar, t. ex. ledbaljan
hos klovicker m. fl. och ledskidan hos
åker-rättika, strandkål, marviol o. a. — Falska
f. äro t. ex. smultron, som bildas av den
svampiga och köttigt uppsvällda blombottnen,
på vars utsida små nöt-f. sitta insänkta; n
y-p o n, som består av den köttigt uppsvällda och
flasklikt i rholkade blombottnen, på vars
insida de små nöt-f. äro fästade; äpple øch
päron, som bildas av en 5-rummig kapsel
med broskartad vägg, vilken helt och hållet
om-gives av och sammanväxer med den köttigt
uppsvällda blomaxeln. Ss. ett slags falsk f. kan
också räknas hallon, björnbär,
hjortron och åkerbär, vilka bildas av mer el.
mindre sammanvuxna små sten-f., som vid
mognaden avfalla från den svampigt uppsvällda,
men icke köttiga blombottnen. Till falska f.
höra även s. k. fruktställningar (se d.
o.). A.V-e.
Fruktbarhetsriter. Magiska riter för att
påverka åkrarnas, husdjurens och människornas
fruktbarhet äro vanliga hos primitiva folk
liksom hos kulturfolken. Då fruktbarheten i hela
naturen betraktas som en och samma, kan en
sådan symbolisk handling som att beströ ett
brudpar med korn (jfr bruket att kasta risgryn
på ett brudpar) befordra fruktsamheten i
äktenskapet, likaväl som en rituell mänsklig
kopula-tionsakt anses kunna påverka årsväxten.
Allehanda former av homeopatisk magi komma
till användning för att påverka naturens
fruktbarhet, liksom på högre stadier offer till
frukt-barhetsgudomligheten. Till f. höra allehanda
bruk vid skörd, sådd och boskapsskötsel, så-
— 439 —
— 440 —
Schematiska tvärsnitt
genom uppsprungna
kapslar. A skiljeväggdelande,
B rumdelande, C
skiljeväggbrytande upp-springning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
