FRUKTBARHETSRITER f.-blad (pistillblad), varigenom f. bli 1-, 2- el. flerrummiga. Vanl. består f.-väggen av 3 lager, ett yttre exo- el. epika'rpium, ett inre, endoka'r-pium och ett mellanliggande, mesoka'rpium, vilka vid f.-mognaden utbildas på olika sätt alltefter deras biologiska uppgift. Exokarpiet, som i första hand har en utåt skyddande uppgift, blir mer el. mindre förhårdnat; mesokar-piet, vars betydelse huvudsaki. står i samband med f.- och fröspridningen, blir i så fall ofta kraftigt utvecklat och köttigt; endokarpiet åter, som särsk. framträder hos sten-f., blir starkt förvedat. — Vid f.-mognaden skiljer man på äkta f., då endast f.-ä m n e t deltar i f.-bild-ningen, och falska f. (sken-f.), då även accessoriska bildningar medverka. De förra ha ant. torr el. mer el. mindre köttig f.-vägg. F. med torr f.-vägg äro dels 1-fröiga, som då avfalla oöppnade, dels flerfröiga, vilka ant. öppna sig, så att fröna blottas, kapselartade f. el. fröhus, el. sönderfalla i 1-fröiga små-f. (del-f.), vilka avfalla oöppnade, k 1 y v-f. Till de förstnämnda av dessa f. höra nöt (hos hassel, bok m. fl.) med hård f.-vägg, som icke sammanväxer med fröskalet; h i n n-f. (hos gräs) med tunn f.-vägg, som sammanväxer med fröskalet, och ska 1-f. (hos korgblomstriga växter), bildad av ett undersittande f.-ämne, och vars vägg sluter tätt intill fröskalet utan att sammanväxa med detta. Till fröhus höra vanlig kapsel, som öppnar sig uppifrån ant. med tänder, om sprickorna i f.-väggen äro korta (gullviva, klätt m. fl.), el. med valvler, om sprickorna äro långa (viol, spikklubba m. fl.). Är den vanliga kapseln flerrummig, kan uppspringningen vara skiljeväggdela n-d e, när skiljeväggarna klyvas efter samman-växningsplanen; skiljeväggbrytande, när skiljeväggarna brytas från valvlerna och bli kvarstående ss. en pelare i f:s mitt; rum-delande, när kapseln öppnar sig längs f.-bladens mittnerv (jfr fig.). Hit höra vidare b a 1 j k a p s e 1, en 1-rummig, av 1 f.-blad bildad f., som endast öppnar sig längs buksömmen (kabbleka, akleja m.fl.); b a 1 j a, en 1-rummig, av 1 f.-blad bildad f., som öppnar sig både i buk- och ryggkant (de flesta baljväxter); skida, en falskt 2-rummig, av 2 f.-blad bildad f., som vanl. öppnar sig nedifrån med 2 skal, vilka lossna från den kvarsittande, fröbärande, falska skiljeväggen (de flesta korsblommiga); lockkapsel, som öppnar sig därigenom att övre delen av f.-väggen avfaller ss. ett lock (rödarv, bolmört o. a.); p o r k a p-s e 1, som öppnar sig med små, runda hål ant. inunder märket (vallmo) el. vid kapselns bas (blåklocka). En egendomlig form av kapselartade f. äro de s. k. explosion s-f. (springkorn m. fl.), vilkas vägg helt el. delvis klyves i elastiskt uppspringande delar, varigenom fröna spridas (se Frukt- och fröspridning). — Till äkta f. med mer el. mindre köttig f.-vägg höra s t e n-f., en vanl. 1-rummig f., vars mesokarpium är köttigt (körsbär, plommon m. fl.) el. någon gång nästan torrt (kokosnöt) och vars endokarpium ofta är benhårt; bär, en flerrummig, ofta flerfröig f. med kraftigt, köttigt mesokarpium och ett ant. tunt (ss. vinbär, blåbär och vindruva), läderartat (apelsin, citron) el. vedartat epikarpium (kalebass-f.). — En k 1 y v-f. delar upp sig ant. på längden, ss. hos flockblomstriga och läppblomstriga m. fl., el. på tvären genom bildning av falska tvärväggar, t. ex. ledbaljan hos klovicker m. fl. och ledskidan hos åker-rättika, strandkål, marviol o. a. — Falska f. äro t. ex. smultron, som bildas av den svampiga och köttigt uppsvällda blombottnen, på vars utsida små nöt-f. sitta insänkta; n y-p o n, som består av den köttigt uppsvällda och flasklikt i rholkade blombottnen, på vars insida de små nöt-f. äro fästade; äpple øch päron, som bildas av en 5-rummig kapsel med broskartad vägg, vilken helt och hållet om-gives av och sammanväxer med den köttigt uppsvällda blomaxeln. Ss. ett slags falsk f. kan också räknas hallon, björnbär, hjortron och åkerbär, vilka bildas av mer el. mindre sammanvuxna små sten-f., som vid mognaden avfalla från den svampigt uppsvällda, men icke köttiga blombottnen. Till falska f. höra även s. k. fruktställningar (se d. o.). A.V-e. Fruktbarhetsriter. Magiska riter för att påverka åkrarnas, husdjurens och människornas fruktbarhet äro vanliga hos primitiva folk liksom hos kulturfolken. Då fruktbarheten i hela naturen betraktas som en och samma, kan en sådan symbolisk handling som att beströ ett brudpar med korn (jfr bruket att kasta risgryn på ett brudpar) befordra fruktsamheten i äktenskapet, likaväl som en rituell mänsklig kopula-tionsakt anses kunna påverka årsväxten. Allehanda former av homeopatisk magi komma till användning för att påverka naturens fruktbarhet, liksom på högre stadier offer till frukt-barhetsgudomligheten. Till f. höra allehanda bruk vid skörd, sådd och boskapsskötsel, så- — 439 — — 440 — Schematiska tvärsnitt genom uppsprungna kapslar. A skiljeväggdelande, B rumdelande, C skiljeväggbrytande upp-springning.