Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktbarhetsriter - Fruktblad - Fruktbladstekel - Fruktdrivning - Fruktduvor, öduvor - Fruktessens, frukteter, fruktoljor - Frukteter - Fruktfäste - Fruktificera - Fruktkropp - Fruktmögel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRUKTMÖGEL
dana seder som exempelvis majstång, majbrud,
sexuella danser hos naturfolken, sakral
prostitution, falloskulten i Indien och det forna
Grekland. G.B-r.
Fruktblad. 1) Bot., se Pistill.
2) Zool., = groddblad, se Embryologi.
Fruktbladstekel, se Bladsteklar.
Fruktdrivning kan ske i tvenne former, dels
genom att man i jordbäddar inne i växthus
odlar persikor, aprikoser el. fikon (sällan
plommon), dels att man håller ej blott dessa
fruktträd, utan även äpplen, päron, plommon,
körsbär, stundom apelsiner el. kaki, i krukor; efter
övervintring i enklare lokal flyttar man in dessa
till drivning i ljust och luftigt växthus. Till
fri-planterade fruktträd använder man ant. s. k.
sadeltakshus med längdriktning från n. till s.,
el. halvtakshus med glasfall mot s. och en mur
mot n. I förra fallet planterar man träden
utefter långväggarna och drager upp deras
grenar på en spaljé, som spänts upp ung. 40 cm.
under glastaket. I halvtakshusen, som bäst
lämpa sig för tidig drivning, planterar man
träden i sht utefter s. sidan, stundom även
intill bakväggen, där de dock snart beskuggas för
starkt av de förstn. Mindre ofta odlas de vid
spaljéställningar, som satts upp vinkelrätt mot
husets längdriktning. I detta inläggas väl
drä-nerade bäddar av näringsrik jord, och i vissa
fall anordnas också en jordbädd utanför
huset, i vilken rötterna kunna växa ut genom
öppningar i grundmuren. Sedan träden under
ett par år vuxit i en dylik jordbädd, kunna de
drivas. Detta börjas (för persikor och
aprikoser) i jan.—mars alltefter den tid, vid vilken
man önskar få mogen frukt. Efter noggrann
rengöring av hela huset, höjes dess temp. till
o. 8—10° C., senare till 12—15°, och luften
hålles fuktig. Blommorna böra pollineras, och då
fruktämnena växa ut, gallras dessa, så att blott
12—25 frukter kvarlämnas pr kvm. De mogna
vanl. i maj—juni el. senare. Fikon behandlas
på ung. samma sätt. De kräva fet jord och
under växttiden hög luftfuktighet. Vid god
skötsel ge de två skördar om året, den första
i maj—-juni, den andra på hösten. Frukterna
skördas som starkt mogna och ha kort
hållbarhet. Träd av härdiga fruktslag, som odlas i
kruka, förvaras under vintern ute el. i kallt
hus, intill dess drivningen skall börja, då de
sättas in i luftiga, svala hus för att där
blomma och sätta frukt. Om ej särsk. tidig
fruktmognad avses, flyttas träden åter ut i det fria
i juni mån., då fruktens smak därav
förbättras. Jfr Vinodling. C.G.D.
Fruktduvor, ö d u v o r, underfam.
Treroni’-næ av fam. äkta duvor (se D u v f å g 1 a r),
kännetecknas av korta, befjädrade tarser och ovala
näsöppningar, vanl. ej täckta med vaxhud. De
ofta brokigt färgade fåglarna, i vilkas
fjäderdräkt grönt är förhärskande, livnära sig av
saftiga frukter och bär, uppehålla sig ständigt i
trädkronorna och komma endast sällan ned på
marken. F. omfatta 260 arter, som förekomma
i Gamla världens tropiska områden och särsk.
i Australien och på de polynesiska öarna. H.B-n.
Fruktesse’ns, frukteter, f r u k t o
1-j o r, lösningar av esterblandningar i alkohol,
vilka i utspätt tillstånd ha fruktliknande lukt.
De viktigaste f. äro äppel-, päron-, ananas-,
aprikos-, körsbärs-, hallon- och smultroneter.
De innehålla etyl- och amylestrarna av
smörsyra, ättiksyra, valeriansyra o. a. fettsyror,
såväl som av bensoesyra. Dessa f. blandas med
alkohol; deras arom höjes ofta medelst
kloroform. Man använder f. vid beredning av
fruktglass, karameller, limonader o. s. v. [Wk.]
Frukteter, se Fruktessens.
Fruktfäste kallas den översta delen av
blomaxeln, vilken omsluter fruktanlaget och slutl.
uppbär frukt el. frukter. F., som är mycket
olikartat utbildat hos olika växter, kan vara
sammandraget, utbrett, förlängt el. urhålkat,
vidare torrt, saftigt el. köttigt samt naket,
hår-el. fjällbärande m. m. Jfr Frukt. A.V-e.
1. plommon, angripet av
Monilia fructigena,
2. konidiebärare.
Fruktifice’ra, utveckla frukt. F r u k t i
fika t i o n, fruktbildning.
Fruktkropp, den hos högre organiserade
ba-sidie- och säcksporsvampar förekommande, av
hyfer bestående, mera kompakta
vävnadskom-plex, som till motsats mot det luckert byggda,
näringsupptagande myceliet (se d. o.) bär
svampens förökningsorgan. En f. är än från början
öppen (gymnokarp), än först sluten
(hemian-giokarp), till konsistensen köttig, i andra fall
gelé-, läder- el.
ved-artad. Den kan bestå
av en hatt med el.
utan fot el. utgöra
klubblika, korall- el.
buskformigt
förgrenade bildningar m.m.
F :s inre byggnad
växlar hos olika
svampgrupper. O.Gz.
Fruktmögel, en på
våra fruktträd
förekommande svampsjukdom, orsakad av
2 arter av släktet
Mo-ni’lia, tillhörande
fam. Mucedina’ceæ,
grupp Hyphomyce’tes
av s. k. Fungi
imper-fe’cti (se d.o.). M.
— 441 —
— 442 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
