Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktved - Fruktvin - Fruktvägg - Fruktämne - Frumentios - Frumerie, släkt - Frumerie, 1. Mauritz - Frumerie, 2. Agnes - Fru Märetas bok - Frundsberg, Georg von - Fruntimmer - Fruntimmersföreningens flickskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRUKTVED
Fruktved benämnas de korta organ,
fruktsporrar, fruktspjut m. fl., som bekläda
fruktträdens huvudgrenar och ha till uppgift att
uppbära ej blott blad utan även blommor och
frukter. C.G.D.
Fruktvin, se B ä r v i n.
Fruktvägg, bot., se Frukt.
Fruktämne, den nedre, fröämnet
inneslutande delen av pistillen (se d. o.).
Frume’ntios, enl. grekiska källor Abessiniens
apostel, genom vars verksamhet detta land
kristnades kring mitten av 300-talet. F. torde
visserligen icke vara den förste, som
förkunnat kristendomen i Abessinien, men en
organiserad kyrka lär icke ha funnits tidigare. F.
skall ha vigts till biskop av Athanasius i
Alexandria och till sin död verkat ss. den
abbessinska kyrkans överhuvud. S.N.
Fru’merie [-mari], från prov. Hainaut, s.
Belgien, stammande släkt, av vilken en medl.
inkallades av L. De Geer till Sverige 1635 och
blev reformert predikant för den vallonska
bruksbefolkningen vid Finspång. Släkten
fortlever i Sverige på ett par olika grenar. C.
1) M a u r i t z F., medaljgravör (1775—1853),
var elev och medhjälpare hos Enhörning och
utförde senare en mängd medaljer i mjuk och
småningom förvekligad formgivning. Bland F :s
arbeten märkas medaljer över Karl XIII:s
kröning (1809), jubelfesten 1818, Konstakad:s och
Vetenskapsakad:s jubelfester 1839 samt över
af Chapman. F. verkade även som
porträtt-litograf. G.V.
2) Agnes Augusta Emilia Eleonora (de)
F., f. Kjellberg, bildhuggarinna (f. 20/ii 1869).
Efter studier i Stockholm och g. 1893 m. den
i Paris verksamme svenske läkaren Gustaf (de)
F. (f. 1849) var hon en följd av år bosatt där.
Bland F:s verk märkas ”Immaculata”
(marmor, 1899), byst av August Strindberg, ”De
spökrädde” (1904), ”Poesien och musiken” (s.
å.; tillhör franska staten), ”Tre
skvallerkäringar” (1905), ”Ett gott skratt” (1906), ”Sorg”
(1914) samt en mängd eleganta föremål i
keramik, silver, tenn o. a. material. F. har haft
största framgången med sina karaktärsfulla,
humoristiska småbronser. G.V.
Fru Märetas bok, seCodexverelianus.
Frundsberg [fro’ntsbärk], Georgvon, tysk
krigare (1473—1528), är att anse som den
egentlige skaparen av det tyska fotfolket vid
nyare tidens början, landsknektarna. F.
förstod att genom övning och disciplin bland dem
skapa en sådan sammanhållning och krigisk
anda, att de t. o. m. kunde besegra sina
läromästare schweizarna. Från 1499 deltog F. i
nästan alla kejsarens krig, från o. 1510 som
befälhavare för fotfolket. Segern vid Creazzo
G. von Frundsberg. Målning sannolikt av
Chr. Amberger.
1513 var F:s verk, vid Bicocca 1522 och Pavia
1525 spelade han en stor roll. 1526 värvade
F. för egna medel 12,000 man, med vilka har
efter många besvärligheter nära Piacenza
förenade sig med Karl av Bourbon för att
marschera mot Rom. Vid ett fruktlöst försök att
stilla ett myteri bland de obetalda knektarna
drabbades F. 1527 av ett slaganfall, som bröt
hans kraft men också soldaternas motstånd.
Någon fältherre var F. ej, blott en duglig
infanterigeneral. P.S.
Fruntimmer (från mlty. vrouwentimmer, av
vrouwe, fru, förnäm kvinna, och timmer, rum
m. m.), förr: frustuga, kvinnogemak samt om
de i frustugan boende kvinnorna (jfr även
hovfruntimmer i kollektiv betydelse), ävensom (i
sing.) om kvinnor i allm., ”kvinnfolk”; sedan:
enskild kvinna, förr särsk. om sådan, son.
tillhörde de högre samhällsklasserna, dam; för
några årtionden sedan brukat även som
tilltalsord; f. ö. numera (utom i
sammansättningar) vanl. blott vardagligt el. i mer el. mindre
föraktlig el. nedsättande betydelse. — Med
avseende på betydelseutvecklingen jfr Kamrat.
E.H.
Fruntimmersföreningens flickskola i
Göte
— 455 —
— 456 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
