FRUKTTRÄDSSPLINTBORRE blandning av f. och druvsocker. Inulin ur jordärtskockor, rötter av dahlior m. fl. är en polysackarid (se d. o.) av f. Honung är invert-socker och innehåller därför f. F. kan understundom uppträda i urinen och blodet. F. är vänstervridande, lättlösligt i vatten, jäser lätt, ger samma reduktionsprov som druvsocker samt det för ketoser karakteristiska Seliwa-noffs prov med saltsyra och resorcin. Wk. Fruktspjut, Fruktsporre, se Fruktved. Fruktspridning, se Frukt- och fröspridning. Fruktställning, cenokarpium, en samling frukter, vilken uppkommit av ett motsvarande antal blommor i en blomställning och mången gång ger intryck av en morfolgisk och biologisk nhet. F. kallas i dagligt tal ofta frukt och kan betraktas som en av flera blommor bildad falsk frukt. Ss. ex. må nämnas: kardborre, som består av i en blomkorg bildade nötfrukter, vilka omgivas av i spetsen klo-likt krökta holkfjäll; humlekoppor utgöras av axliknande f. med stora, efter blomningen tillväxande högblad och lupulin avsöndrande glandler, det hela påminnande om en kotte; ananasfrukten består av bär, som sammanväxt med varandra och med de köttigt utvecklade stödjebladen; ett mullbär utgöres av nötfrukter, omslutna av köttiga hylleblad och axlikt gyttrade till en hallonliknande samling. Se även Frukt. O.Gz. Fruktträdens skadeinsekter. Våra fruktträd, äpple-, päron-, plommon- och körsbärsträd, angripas av ett stort antal insekter av olika ordn. Många av dessa äro gemensamma för samtliga fruktträdssorter. Redan de unga knopparna hemsökas tidigt av bladloppor och bladlöss samt av knoppvecklarens små, gröna larver och av körsbärsmalen. När bladen börjat utvecklas, fortsätta de nämnda insekterna sitt angrepp på dessa och de unga skottaxlarna. Knoppvecklaren spinner tillsammans och bucklar ihop de unga bladen, den gröna äppleblad-lusen suger huvudsaki. på de unga skotten, som deformeras och få hoprullade blad, den svarta körbärsbladlusen, håller också mestadels till på de unga skotten, medan den ljusgröna, vitpudrade plommonbladlusen (se B 1 a d-1 ö s s) samlas i täta kolonier på bladens undersida. På bladen suga också de små platta larverna av äpple- och päronbladlopporna (se Bladloppor). Många fjärillarver leva av fruktträdens blad. I långa, smala, slingrande gångar, särsk. på äpple- och körsbär, minera larverna till Clarks minerarmal. I stora kolonier, i ”bon” av tätt-spunna vävnader, uppträda de långhåriga, vit-, gul-, röd- och blårandiga larverna av ringspin- nare samt de mindre, grågula, svartpunkterade larverna av spinnmalar. I en tunn vävnad på översidan av ett längs mittnerven hopvikt blad av äpple och päron lever den lilla gröngula, svartprickiga larven av bredvingade äpple-spinnmalen. Åtskilliga fjärillarver leva fritt på bladen el. i några fall mellan glest hopspunna blad. Hit höra de nakna, övervägande gröna larverna av fruktträdsflyet och de övervägande sammetsbruna larverna av trefläckiga vågflyet. Hit höra också bl. a. de med tofsar av gula borst försedda larverna av aprikosspinnaren och lövskogsnunnans med blå och röda vårtor besatta larver samt larverna av frostfjärilar och lindmätare m. fl. Från fjärillarverna, som ha högst 8 benpar, skilja sig steklarnas larver genom att ha 10 benpar. I gles vävnad på päronträdens blad lever larven till päronspin-narstekeln, medan fruktbladsstekelns snigel-liknande, av ett svart slem överdragna larver leva fritt på bladen av olika slags fruktträd. Även pärongallmyggans små vita larver kunna förorsaka skada, särsk. i plantskolor, där de inrullade i bladkanten åstadkomma, att bladen svartna el. falla av. Bland skalbaggar, som äta av bladen, må nämnas ollonborrar och löv-vivlar. I de unga blomknopparna lever larven till äppleblomviveln (se B 1 o m v i v 1 a r) och hindrar deras fruktsättning liksom plommon-körsbärsmalen; knoppar och blommor kunna även angripas av andra i det föregående nämnda, ss. knoppvecklaren och frostfjäriln. Även frukterna ha sina fiender. De smala, slingrande gångarna i äpplena åstadkommas av larverna till rönnbärsmalen, medan de bredare, av ett brunt pulver fyllda gångar, som stå i samband med en större hålighet vid kärnhuset, förorsakas av äpplevecklaren. På liknande sätt leva också plommonvecklaren i plommon och äpple-stekeln i äpplekart, medan själva kärnan i plommonkarten angripes av plommonstekeln. Även i själva veden av äldre grenar kunna angrepp ske av lövvedborren o. a. — Ang. medel mot f. s. se B e s p r u t n i n g E. W-n. Fruktträdsfly, Caly'mnia trapezi'na, fjäril tillhörande gruppen nattflyn. Framvingarna, som ha en spännvidd av 27—32 mm., äro grågula med ett mörkare, framtill bredare, baktill smalare, av en mörk skugglinje genomdraget mittfält och en mörk punkt i njurfläckens bakre del. Bakvingarna äro grå med gulaktiga fransar. Larven, som är mattgrön, med vit-aktiga rygglinjer och gulaktig sidolinje, lever på flera slags lövträd, bl. a. på fruktträden. Larven är en s. k. mordlarv, som även förgriper sig på och förtär andra fjärillarver. E.W-n. Fruktträdssplintborre, skalbaggsart, se Splintborrar. — 453 — — 454 —