Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktsocker, fruktos, levulos - Fruktspjut, Fruktsporre - Fruktspridning - Fruktställning, cenokarpium - Fruktträdens skadeinsekter - Fruktträdsfly - Fruktträdssplintborre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRUKTTRÄDSSPLINTBORRE
blandning av f. och druvsocker. Inulin ur
jordärtskockor, rötter av dahlior m. fl. är en
polysackarid (se d. o.) av f. Honung är
invert-socker och innehåller därför f. F. kan
understundom uppträda i urinen och blodet. F. är
vänstervridande, lättlösligt i vatten, jäser lätt,
ger samma reduktionsprov som druvsocker
samt det för ketoser karakteristiska
Seliwa-noffs prov med saltsyra och resorcin. Wk.
Fruktspjut, Fruktsporre, se Fruktved.
Fruktspridning, se Frukt- och
fröspridning.
Fruktställning, cenokarpium, en
samling frukter, vilken uppkommit av ett
motsvarande antal blommor i en blomställning och
mången gång ger intryck av en morfolgisk och
biologisk nhet. F. kallas i dagligt tal ofta
frukt och kan betraktas som en av flera
blommor bildad falsk frukt. Ss. ex. må nämnas:
kardborre, som består av i en blomkorg
bildade nötfrukter, vilka omgivas av i spetsen
klo-likt krökta holkfjäll; humlekoppor utgöras av
axliknande f. med stora, efter blomningen
tillväxande högblad och lupulin avsöndrande
glandler, det hela påminnande om en kotte;
ananasfrukten består av bär, som sammanväxt
med varandra och med de köttigt utvecklade
stödjebladen; ett mullbär utgöres av
nötfrukter, omslutna av köttiga hylleblad och axlikt
gyttrade till en hallonliknande samling. Se
även Frukt. O.Gz.
Fruktträdens skadeinsekter. Våra fruktträd,
äpple-, päron-, plommon- och körsbärsträd,
angripas av ett stort antal insekter av olika ordn.
Många av dessa äro gemensamma för samtliga
fruktträdssorter. Redan de unga knopparna
hemsökas tidigt av bladloppor och bladlöss
samt av knoppvecklarens små, gröna larver
och av körsbärsmalen. När bladen börjat
utvecklas, fortsätta de nämnda insekterna sitt
angrepp på dessa och de unga skottaxlarna.
Knoppvecklaren spinner tillsammans och
bucklar ihop de unga bladen, den gröna
äppleblad-lusen suger huvudsaki. på de unga skotten,
som deformeras och få hoprullade blad, den
svarta körbärsbladlusen, håller också
mestadels till på de unga skotten, medan den
ljusgröna, vitpudrade plommonbladlusen (se B 1 a
d-1 ö s s) samlas i täta kolonier på bladens
undersida. På bladen suga också de små platta
larverna av äpple- och päronbladlopporna (se
Bladloppor).
Många fjärillarver leva av fruktträdens blad.
I långa, smala, slingrande gångar, särsk. på
äpple- och körsbär, minera larverna till Clarks
minerarmal. I stora kolonier, i ”bon” av
tätt-spunna vävnader, uppträda de långhåriga, vit-,
gul-, röd- och blårandiga larverna av ringspin-
nare samt de mindre, grågula, svartpunkterade
larverna av spinnmalar. I en tunn vävnad på
översidan av ett längs mittnerven hopvikt blad
av äpple och päron lever den lilla gröngula,
svartprickiga larven av bredvingade
äpple-spinnmalen. Åtskilliga fjärillarver leva fritt på
bladen el. i några fall mellan glest hopspunna
blad. Hit höra de nakna, övervägande gröna
larverna av fruktträdsflyet och de övervägande
sammetsbruna larverna av trefläckiga vågflyet.
Hit höra också bl. a. de med tofsar av gula
borst försedda larverna av aprikosspinnaren
och lövskogsnunnans med blå och röda vårtor
besatta larver samt larverna av frostfjärilar
och lindmätare m. fl. Från fjärillarverna, som
ha högst 8 benpar, skilja sig steklarnas larver
genom att ha 10 benpar. I gles vävnad på
päronträdens blad lever larven till
päronspin-narstekeln, medan fruktbladsstekelns
snigel-liknande, av ett svart slem överdragna larver
leva fritt på bladen av olika slags fruktträd.
Även pärongallmyggans små vita larver kunna
förorsaka skada, särsk. i plantskolor, där de
inrullade i bladkanten åstadkomma, att bladen
svartna el. falla av. Bland skalbaggar, som äta
av bladen, må nämnas ollonborrar och
löv-vivlar. I de unga blomknopparna lever larven
till äppleblomviveln (se B 1 o m v i v 1 a r) och
hindrar deras fruktsättning liksom
plommon-körsbärsmalen; knoppar och blommor kunna
även angripas av andra i det föregående nämnda,
ss. knoppvecklaren och frostfjäriln. Även
frukterna ha sina fiender. De smala, slingrande
gångarna i äpplena åstadkommas av larverna
till rönnbärsmalen, medan de bredare, av ett
brunt pulver fyllda gångar, som stå i samband
med en större hålighet vid kärnhuset,
förorsakas av äpplevecklaren. På liknande sätt leva
också plommonvecklaren i plommon och
äpple-stekeln i äpplekart, medan själva kärnan i
plommonkarten angripes av plommonstekeln.
Även i själva veden av äldre grenar kunna
angrepp ske av lövvedborren o. a. — Ang. medel
mot f. s. se B e s p r u t n i n g E. W-n.
Fruktträdsfly, Caly’mnia trapezi’na, fjäril
tillhörande gruppen nattflyn. Framvingarna,
som ha en spännvidd av 27—32 mm., äro
grågula med ett mörkare, framtill bredare, baktill
smalare, av en mörk skugglinje genomdraget
mittfält och en mörk punkt i njurfläckens
bakre del. Bakvingarna äro grå med gulaktiga
fransar. Larven, som är mattgrön, med
vit-aktiga rygglinjer och gulaktig sidolinje, lever
på flera slags lövträd, bl. a. på fruktträden.
Larven är en s. k. mordlarv, som även
förgriper sig på och förtär andra fjärillarver. E.W-n.
Fruktträdssplintborre, skalbaggsart, se
Splintborrar.
— 453 —
— 454 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
