Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frygien - Frygisk mössa - Frygisk tonart - Frykberg, Jard Emil - Frykensjöarna, Övre-, Mellan- och Nedre Fryken - Frykerud - Frykholm, 1. Johan Ludvig - Frykholm, 2. Harald - Fryklund, Daniel - Fryklöf, Harald - Fryksdal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRYKSDAL
dor och bekransades med blommor. Klagan
över hans död var centrum i den andra delen
av festen ”blodsdagen” (sa’nguis), då även
prästerna uppförde sina extatiska danser och sårade
sig med knivar samt kastrerade sig. Sorgen
förvandlades under den tredje delen av festen,
den s. k. hila’ria, i våldsamma glädjeutbrott,
som framkallades av tron på gudens
uppståndelse. Den frygiska kulten var, liksom Isis- och
Mithrakulterna, den svåraste motståndaren till
kristendomen och utrotades först småningom
efter en hård kamp definitivt genom
Theodo-sius’ seger över Eugenius 394 e. Kr. — Litt.:
H. Hepding, ”Attis” (i ”Religionsgeschichtliche
Versuche und Vorarbeiten”, 1, 1903); G. P:son
Wetter, ”Det romerska världsväldets religioner”
(1918); F. Cumont, ”Die orientalischen
Religionen im röm. Heidentum” (3 Aufl. 1931). Efr.B.
Frygisk mössa, se Bonnet rouge.
Frygisk tonart, 1) hos grekerna, se
Grekisk musik; 2) som medeltida kyrkotonart
e f g a h c d e (se Kyrkotonarter). —
I vår tids musik, som behärskas av de
harmoniska tonarterna dur och moll, har det
frygiska slutfallet (se Kadens) med sitt
karakteristiska fallande halvtonsteg (f—e) endast
harmonisk betydelse (som halvslut). C.A.M.
Frykberg, J a r d Emil, affärsman, donator,
försvarsvän (1862—1923), var initiativtagare till
bildandet av Sveriges
kolonialvaruengrossist-förening 1910, verkst. direktör i Barnängens
tekniska fabrikers a.-b. 1921, i A.-b. Sv. varor
1922. F. skötte 1912 ekonomien m. m. för Sv.
pansarbåtsföreningen (se
F-båtsinsam-lingen) och var 1914 jämte lantbrukaren U.
Nyberg initiativtagare till och huvudorganisatör
av bondetåget (se d. o.). 1917 donerade han
150,000 kr. till Diakonistyrelsen ss. hjälp till
”det vägröjande och trosfriska arbetet inom
kyrkan” (”J. E. Frykbergs stiftelse”). Th.
Frykensjöarna, övre-, Mellan- och
Nedre F r y k e n, tre långsträckta dalsjöar i
Värmland med en sammanlagd längd av c:a 73 km.
och en yta av 101 kvkm., 62 m. ö. h. övre F.
(42 kvkm.), som är 93 m. djup, och vars
djupaste partier alltså ligga 31 m. u. h., skiljes
från Mellan-F. genom ett c:a 4,5 km. brett näs
vid Sunne; Mellan-F. skiljes från Nedre F.
genom ett smalt näs vid Nilsby. Till övre F.
rinna Ljusnan och Röjdån, till Mellan-F.
Rott-naälven. F. avrinna genom Nor sälven till
Vänern. Under sommarmån. ångbåtstrafik från
Fryksta vid Nedre F:s sy dända till Torsby vid
övre F:s nordända, 5 tim.; till Sunne 2% tim.
Området kring F. kallas Fryksdalen. J.C.
Frykerud, s:n i Kils hd, Värmlands län,
n. v. om Kil; 147,07 kvkm., därav 136,82 land;
2,684 inv. (1931; 20 inv. pr kvkm.); 51,76 kvkm.
åker (1927; 37,8% av landarealen), 70,23 kvkm
skogsmark. — Pastorat: St. Kil och F., Kils
kontrakt, Karlstads stift. J.C.
Frykholm. 1) Johan Ludvig F.,
sjömili-tär, ingenjör (1837—1904), sekundlöjtnant vid
Flottan 1857, elev vid Motala verkstad 1863,
avlade 1867 konstruktionsofficersexamen i
Karlskrona, tjänstgjorde från 1868 vid
marin-ingenjörstaten, blev premiärlöjtnant vid
Skär-gårdsart. 1866, kapten vid Flottan 1875, tog
s.å. avsked och förordnades som ord. ingenjör
vid mariningenjörstaten, direktör 1882,
avsked 1888. På F:s initiativ och enligt hans
plan byggdes torrdockan å galärvarvet i
Stockholm. Av F. författad lärobok i
ångmaskinlära har i flera årtionden använts i
Sjökrigsskolan och navigationsskolorna. T.Hrn.
2) Harald F., den föregåendes kusins
son, missionär (f. 27/i 1879), teol. kand, i
Uppsala 1898, sv. kyrkans missionär i Sydindien
1901, teol. lic. 1913. F. har bl. a. tjänstgjort
ss. ledare för prästutbildningen vid
seminarierna i Trankebar och Bangalore, föreläste 1923
i missionshistoria vid Uppsala univ.; 1927
rektor för Pudukotah lärov. (Sydindien). G.W.L.
Fryklund, Lars Axel Daniel,
musikforskare (f. % 1879). Sedan 1921 verksam som lektor
i Hälsingborg, är F. dessutom en grundlig
kännare av gamla musikinstrument samt har
härom utg. flera värdefulla uppsatser. Han äger
även en förnämlig instrumentsamling. F.
medarbetar under sign. D. F. i ”Svensk
uppslagsbok”. G.M.
Fryklöf, Harald Leonard, musiker (1882
—1919), lärare vid Musikkonservatoriet och
organist vid Storkyrkan i Stockholm. F:s
tonsättningar (kammarmusik, orkester-, kör-,
piano- och orgelverk samt solosånger) vittna om
stort kunnande, en viss egenart och djup
ingivelse och lovade mycket för framtiden. Han
anknyter i sina kammarmusikverk till Sjögrens
stil. Jämte O. Sandberg redigerade han
kör-samlingen ”Musica sacra” (1915). G.M.
Fryksdal. 1) Hd i Värmlands län, kring n.
delen av Frykensjöarna, Rottnaälven, Röjdån
och Ljusnan, omfattar F:s hd:s nedre
tingslag (socknarna V. Emtervik, ö.
Em-tervik, Sunne, Sunne köping, Gräsmark och
Lysvik) samt F:s h d:s övre tingslag
(socknarna Fryksände med Torsby
municipal-samhälle, Lekvattnet, östmark och Vitsand);
2,781,20 kvkm., därav 2,553,06 land; nedre
tingslaget 20,630 inv., övre tingslaget 13,040 inv.,
tillsammans 33,670 (1931; 13 inv. pr kvkm.);
240,62 kvkm. åker (1927; 9,4% av landarealen),
1,876,61 kvkm. skogsmark. — Dalgångarna
upptagas av sjöar (särsk. i s. delen) och av
väl-odlade dalslätter på sandblandad lera el. sand;
— 461 —
— 462 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
