FRYKSDAL dor och bekransades med blommor. Klagan över hans död var centrum i den andra delen av festen ”blodsdagen” (sa'nguis), då även prästerna uppförde sina extatiska danser och sårade sig med knivar samt kastrerade sig. Sorgen förvandlades under den tredje delen av festen, den s. k. hila'ria, i våldsamma glädjeutbrott, som framkallades av tron på gudens uppståndelse. Den frygiska kulten var, liksom Isis- och Mithrakulterna, den svåraste motståndaren till kristendomen och utrotades först småningom efter en hård kamp definitivt genom Theodo-sius’ seger över Eugenius 394 e. Kr. — Litt.: H. Hepding, ”Attis” (i ”Religionsgeschichtliche Versuche und Vorarbeiten”, 1, 1903); G. P:son Wetter, ”Det romerska världsväldets religioner” (1918); F. Cumont, ”Die orientalischen Religionen im röm. Heidentum” (3 Aufl. 1931). Efr.B. Frygisk mössa, se Bonnet rouge. Frygisk tonart, 1) hos grekerna, se Grekisk musik; 2) som medeltida kyrkotonart e f g a h c d e (se Kyrkotonarter). — I vår tids musik, som behärskas av de harmoniska tonarterna dur och moll, har det frygiska slutfallet (se Kadens) med sitt karakteristiska fallande halvtonsteg (f—e) endast harmonisk betydelse (som halvslut). C.A.M. Frykberg, J a r d Emil, affärsman, donator, försvarsvän (1862—1923), var initiativtagare till bildandet av Sveriges kolonialvaruengrossist-förening 1910, verkst. direktör i Barnängens tekniska fabrikers a.-b. 1921, i A.-b. Sv. varor 1922. F. skötte 1912 ekonomien m. m. för Sv. pansarbåtsföreningen (se F-båtsinsam-lingen) och var 1914 jämte lantbrukaren U. Nyberg initiativtagare till och huvudorganisatör av bondetåget (se d. o.). 1917 donerade han 150,000 kr. till Diakonistyrelsen ss. hjälp till ”det vägröjande och trosfriska arbetet inom kyrkan” (”J. E. Frykbergs stiftelse”). Th. Frykensjöarna, övre-, Mellan- och Nedre F r y k e n, tre långsträckta dalsjöar i Värmland med en sammanlagd längd av c:a 73 km. och en yta av 101 kvkm., 62 m. ö. h. övre F. (42 kvkm.), som är 93 m. djup, och vars djupaste partier alltså ligga 31 m. u. h., skiljes från Mellan-F. genom ett c:a 4,5 km. brett näs vid Sunne; Mellan-F. skiljes från Nedre F. genom ett smalt näs vid Nilsby. Till övre F. rinna Ljusnan och Röjdån, till Mellan-F. Rott-naälven. F. avrinna genom Nor sälven till Vänern. Under sommarmån. ångbåtstrafik från Fryksta vid Nedre F:s sy dända till Torsby vid övre F:s nordända, 5 tim.; till Sunne 2% tim. Området kring F. kallas Fryksdalen. J.C. Frykerud, s:n i Kils hd, Värmlands län, n. v. om Kil; 147,07 kvkm., därav 136,82 land; 2,684 inv. (1931; 20 inv. pr kvkm.); 51,76 kvkm. åker (1927; 37,8% av landarealen), 70,23 kvkm skogsmark. — Pastorat: St. Kil och F., Kils kontrakt, Karlstads stift. J.C. Frykholm. 1) Johan Ludvig F., sjömili-tär, ingenjör (1837—1904), sekundlöjtnant vid Flottan 1857, elev vid Motala verkstad 1863, avlade 1867 konstruktionsofficersexamen i Karlskrona, tjänstgjorde från 1868 vid marin-ingenjörstaten, blev premiärlöjtnant vid Skär-gårdsart. 1866, kapten vid Flottan 1875, tog s.å. avsked och förordnades som ord. ingenjör vid mariningenjörstaten, direktör 1882, avsked 1888. På F:s initiativ och enligt hans plan byggdes torrdockan å galärvarvet i Stockholm. Av F. författad lärobok i ångmaskinlära har i flera årtionden använts i Sjökrigsskolan och navigationsskolorna. T.Hrn. 2) Harald F., den föregåendes kusins son, missionär (f. 27/i 1879), teol. kand, i Uppsala 1898, sv. kyrkans missionär i Sydindien 1901, teol. lic. 1913. F. har bl. a. tjänstgjort ss. ledare för prästutbildningen vid seminarierna i Trankebar och Bangalore, föreläste 1923 i missionshistoria vid Uppsala univ.; 1927 rektor för Pudukotah lärov. (Sydindien). G.W.L. Fryklund, Lars Axel Daniel, musikforskare (f. % 1879). Sedan 1921 verksam som lektor i Hälsingborg, är F. dessutom en grundlig kännare av gamla musikinstrument samt har härom utg. flera värdefulla uppsatser. Han äger även en förnämlig instrumentsamling. F. medarbetar under sign. D. F. i ”Svensk uppslagsbok”. G.M. Fryklöf, Harald Leonard, musiker (1882 —1919), lärare vid Musikkonservatoriet och organist vid Storkyrkan i Stockholm. F:s tonsättningar (kammarmusik, orkester-, kör-, piano- och orgelverk samt solosånger) vittna om stort kunnande, en viss egenart och djup ingivelse och lovade mycket för framtiden. Han anknyter i sina kammarmusikverk till Sjögrens stil. Jämte O. Sandberg redigerade han kör-samlingen ”Musica sacra” (1915). G.M. Fryksdal. 1) Hd i Värmlands län, kring n. delen av Frykensjöarna, Rottnaälven, Röjdån och Ljusnan, omfattar F:s hd:s nedre tingslag (socknarna V. Emtervik, ö. Em-tervik, Sunne, Sunne köping, Gräsmark och Lysvik) samt F:s h d:s övre tingslag (socknarna Fryksände med Torsby municipal-samhälle, Lekvattnet, östmark och Vitsand); 2,781,20 kvkm., därav 2,553,06 land; nedre tingslaget 20,630 inv., övre tingslaget 13,040 inv., tillsammans 33,670 (1931; 13 inv. pr kvkm.); 240,62 kvkm. åker (1927; 9,4% av landarealen), 1,876,61 kvkm. skogsmark. — Dalgångarna upptagas av sjöar (särsk. i s. delen) och av väl-odlade dalslätter på sandblandad lera el. sand; — 461 — — 462 —