FRÄMMESTAD beslut. Kyrkoherden har då att anteckna hans utträde i församlingsboken, såvitt han, då anmälan skedde, fyllt 18 år. Föräldrar, som utträda ur sv. kyrkan, äga bestämma, i vilken lära deras barn skola uppfostras, så framt dessa icke redan konfirmerats. I detta fall tillhör barnet sv. kyrkan, så länge ej personligt utträde skett. Gällande lag möjliggör utträde ur sv. kyrkan endast för övergång till annat kristet trossamfund. Ett av sakkunnige utarbetat ”Betänkande med förslag ang. vidgad rätt till utträde ur sv. kyrkan” (1927) har ännu icke lett till någon åtgärd, ehuru vidgad rätt till utträde påyrkades även av 1929 års kyrkomöte. Den rätt till utträde ur sv. kyrkan, som medgavs genom 1873 års förordning, har endast i begränsad omfattning använts. Vid 1920 års folkräkning funnos i riket endast 23,529 f. t., tillhörande av staten erkända samfund (metodister, baptister, romerska katoliker, grekiska katoliker, reformerta, adventister, sve-denborgare och mosaiska trosbekännare). Det stora flertalet av de församlingar med från sv. kyrkan avvikande bekännelse och ordning, som finnas i landet, ha icke begagnat sig av rätten till statligt erkännande. Hela antalet ”frikyrkliga” uppskattades 1930 till c:a 200,000. Dock är att märka, att gränsen mellan det största av de frikyrkliga samfunden, Sv. missionsförbundet, och sv. kyrkan ingalunda är skarpt dragen. — Litt.: ”Dissenterskattekom-mittén”, 1—2 (1907); K. J. Ekman, ”Ur dis-senterskattekommitténs utlåtande”, 1—4 (1907 —08); ”De sv. katolikernas inlaga för full religionsfrihet” (1926). Y.B. Främmestad, s:n i Viste hd, Skaraborgs län, v. s. v. om Vara, intill gränsen mot Älvsborgs län; 53,94 kvkm., därav 53,66 land; 1,250 inv. (1931; 23 inv. pr kvkm.); 22,is kvkm. åker (1927; 41,3% av landarealen), 20,n kvkm. skogsmark. Egendom: Främmestad. — Pastorat: F. och Bäreberg, Väne kontrakt, Skara stift. J.C. Främmestad, gods i F. s:n, Skaraborgs län, 23 km. ö. om Trollhättan. Areal med underlydande 1,500 har, varav 300 åker; taxeringsvärde 593,000 kr. (1930). Till godset höra tegelbruk, såg och elektricitetsverk. Huvudbyggnaden är av sten i 2 våningar, byggd 1872. F., som är känt sedan 1300-talet, har ägts av bl. a. Ture Jönsson Tre Rosor, av medl. av ätterna Oxenstierna och Alströmer, av Karl XIV Johan och Oskar I och under två perioder av ätten Hierta, som är nuv. innehavare. Th.P. Främre-asiatiska rasen, se Människoraser. Främre Asien, Asien v. om Indus samt s. om Turans lågland och Manytjsänkan; omfattar alltså Kaukasus, Mindre Asien, Armenien, Syrien, Palestina, Arabien, Irak (Mesopotamien), Persien, Afganistan och Belutsjistan. J.C. Främre Indien, se Indien. Fränekel, E d u a r d, industriman, politiker och kommunalman av judisk härkomst (1836— 1912). Efter en mångsidig utbildning utomlands anställdes F. 1855 vid Statens järnvägar, där han var maskiningenjör 1861 —63 och maskindirektör 1863—73. S.å. övergick han till privat industriell verksamhet, genom vilken han samlade en stor förmögenhet. F. var 1889—1911 led. av F. k. (konservativ, protektionist), därunder bl.a led. av Statsutskottet 1894—1909. Sedan 1888 österrikisk-ungersk generalkonsul i Stockholm Th. Frändefors, s:n i Sundals hd, Älvsborgs län, s. ö. Dalsland, n. v. om Vänersborg; 219,85 kvkm., därav 205,52 land; 3,647 inv. (1931; 18 inv. pr kvkm.); 66,07 kvkm. åker (1927; 32,1 % av landarealen), 47,45 skogsmark. — Pastorat: F., Brålanda och Sundals Ryr, S. Dals kontrakt, Karlstads stift. J.C. Frändeforsån, se Dalbergsån. Frä'nkischer Jura, Frä'nkische Alb [-ifar jöra, -ifa alp], se Frankiska Jura. Fränkische Schweiz [-ifa f valts], se Frankiska Jura. Fränninge, Frenninge, s:n i Färs hd, Malmöhus län, n. n. ö. om Sjöbo; 57,66 kvkm., därav 57,42 land; 2,268 inv. (1931; 39 inv pr kvkm.); 34,92 kvkm. åker (1927; 60,8% av landarealen), 11,30 kvkm. skogsmark. — Pastorat: F. och Vollsjö, Färs kontrakt, Lunds stift. J.C. Fränsta, stationssamhälle i Torps s:n, Medelpad, vid Ljungan och statsbanelinjen Ånge— Sundsvall, 28 km. från Ånge; c:a 400 inv. Strax n. ö. om F. ligger Västernorrlands läns folkhögsk. i Ålsta. J.C. Fräs (fra. fraise), halskrås (se Kr ås). Fräs, tekn., se F r ä s n i n g. Fräsch (från fra. fraiche, i sin tur från germ. spr. = frisk), ungdomligt frisk; ny, obegagnad. — Fräsch ö'r, ungdomlig friskhet. Fräsmaskiner (se F r ä s n i n g) utföras som horisontal- och v e r t i k a 1-f. med vågrät, resp, lodrät frässpindel, u n i v e r s a 1-f., som äro av den förra typen, men med vridbart arbets — 483 — — 484 —