Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fräsning - Fräspulver - Frätmedel - Frätsten - Frö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄSPULVER
plana som runda och fasonerade ytor kunna
fräsas. Beroende på materialet och ytans form
användas fräsar av olika utseende; de givas
vid bearbetningen olika rotations- och
mat-ningshastigheter. För f. av plana ytor
användes planfräs (fig. 1). De enskilda
skären äro här uppdelade i korta skär, varigenom
fastspännas i fräsmaskinen, vanl. på en
fräs-dorn el. frässpindel. Små fräsar (fig. 8) ha ofta
koniskt fäste för insättning direkt i
fräsmas-kinens axel el. cylindriskt fäste (fig. 3) för
fastspänning i chuck. För f. av ytor i exakta
vinklar användas delningsapparater (se d. o.). F.
av trä, seFräsmaskin. R.
Fig. 5—6.
Fig. 8.
spånen brytas sönder. Fig. 6 visar en icke
spånbrytande planfräs med efterskurna
skär, varmed menas, att varje skär är så
format, att för skärpning skären behöva slipas
endast på framkanten. Fig. 2 och 7 äro
skiv-fräsar, den senare med en kropp av gjutjärn
och utbytbara stålskär. Stora fräsar utföras
vanl. på detta sätt. Fig. 3 är en fasonfräs. Fig.
4 är en enkel och fig. 5 en snäckformig
kugg-hjulsfräs. Fräsarnas tänder ha här samma
form som mellanrummet mellan kuggarna.
Vid användandet av den senare fräsen vrides
kugghjulet runt, samtidigt som kuggarna
ut-fräsas. För f. av botten i en fördjupning
användas ändfräsar (fig. 8) och för diverse
ändamål vinkelfräsar, pinnfräsar (fig. 9),
finger-fräsar, försänkfräsar etc. Frästrissor ha
samma form som cirkelsågarna, dock vanl.
större tjocklek och mindre diam, än dessa. För
grovbearbetning användas fräsar med färre och
grövre tänder än för finbearbetning. Fräsarna
Fräspulver, Pulvis magne’sice tarta’ricus, är
en blandning av 17 delar magnesia, 17 delar
vinsyra, 65,7 delar socker och 0,3 delar
pep-parmyntolja. Vid f:s upplösning i vatten
utdriver vinsyran magnesians kolsyra under
bildning av magnesiumtartrat, varvid kolsyran
bortgår under fräsning. Laxerande f.,
Pulvis efferve’scens compo’situs, är en blandning
av 2 delar natriumbikarbonat, 8 delar
kalium-natriumtartrai (seignettesalt) och 1,5 delar
vinsyra, kallas även Seidlitzerpulver efter en by i
Böhmen, bekant för sina bittervattenskällor.
De i handeln förekommande fruktsalterna
utgöras av växlande blandningar av
natriumbikarbonat, vinsyra och mindre mängd
seignettesalt. F. användes som uppfriskande kolsyrad
dryck med svagt laxerande verkan. J.H.
Frätmedel, reme’dia corrosi’va, med., se
Etsmedel.
Frätsten, kem., kalihydrat (se d. o.).
Frö, lat. semen, är från biologisk synpunkt
— 487 —
— 488 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
