Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frö - Frö (gud) - Fröanalys - Fröbaggar - Fröbel, 1. Friedrich - Fröbel, 2. Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖBEL
det etter befruktningen utvecklade
fröämnet (se d. o.) och bör icke förväxlas med vad
som inom handeln och ofta i dagligt tal kallas
”frö”, t. ex. nötfrukter hos gräs,
korgblomst-riga växter, björk, ek. m. fl.; frukten hos beta,
spenat o. s. v., över huvud allt, som utsås på
marken för erhållandet av nya växter. Ett f.
består av skal och kärna. Fröskalet
(testa), som bildas av fröämneshinnorna (se
Fröämne) och som huvudsaki. har till
uppgift att skydda kärnan, bär på utsidan ett mär-
Olika fröformer. 1 frö av böna (n fröärr, m
frömun), 2 av styvmorsviol med caruncula
nedtill, a genomskärning visande utifrån räknat
fröskal, frövita, rakt embryo, 3 av klätt, a
genomskärning visande utifrån räknat fröskal,
krökt embryo, frövita, 4 av muskotnöt med
frömantel.
ke, fröärret el. naveln (hilum), som
tydligt framträder, när f. lossnat från den kortare
el. längre förbindelsen mellan f.-fästet
(pla-ce’nta) och f., frösträngen (funi’culus), så
t. ex. hos ärter, bönor, hästkastanjer m. fl.
Frökärnan består av ett v ä x t ä m n e (se d. o.)
el. grodd, embryo, som ger upphov till den nya
växten, samt ofta av en frövita (se d. o.),
som skall tjäna till näring åt växtämnet vid
groningen (se d. o.). Till formen äro f. oftast
mer el. mindre klotformiga men bli även
långsträckta, platta, skivformiga, njurformiga o. s.
v. F.-skalet, som oftast är hårt och fast, har
hos bärfrukter, krusbär, vinbär m. fl., det yttre
skiktet köttigt och saftigt men är hos
stenfrukter och nötter föga utvecklat. Vid naveln
bildar cellvävnaden hos t. ex. Vi’ola, Rici’nus
en utväxt på f.-skalet, navelbildning el.
fröhylle, caru’ncula (jfr d. o.), hos andra
växter åter ett f. mer el. mindre omslutande
hölje, f r ö m a n t e 1 (se d. o.) el. ari’llus.
Endast få odlade växters frukter innehålla aldrig
f., t. ex. korinter, banan och ananas. A.V-e.
Frö, svenskt namn på guden Frej (se denne).
Fröanaly’s, se Frökontroll.
Fröbaggar, Bru’chidce, en vivlarna (se d. o.)
närstående fam. av små, mörka skalbaggar,
utmärkta genom kort oval, kullrig kropp, kort
snyte, enkla, d. v. s. ej brutna, antenner och
baktill tvärt avstötta täckvingar, som lämna
sista segmentet obetäckt. Larverna, som äro
tjocka, vitaktiga och fotlösa, leva inne i fröna
av ärtväxter och bli för dessa ofta svåra
skadedjur. Av de talrika hithörande arterna ha
två, ärtsmygen (Bruchus piso’rum) och
bönsmygen (B. rufima’nus), stundom träffats
importerade till vårt land med ärter. S.Bgtn.
Fröbel. 1) F r i e d r i ch F., tysk pedagog
(1782—1852). Intresserad för naturen,
matematiken, poesien och
filosofien, blev F.
skogstjänsteman,
påverkades under och
efter univ.-studier av
Fichtes och
Schel-lings filosofi samt
spekulerade —
liksom stoikerna och
Swedenborg — över
alltings frändskap
och enhetlighet.
Naturens och andens
gemensamma grundla
gar böra uppsökas och följas även i
pedagogiken. Efter studier hos Pestalozzi
upprättade han ett reformlärov. i Thüringen och ett
Waisenhaus (jfr A. H. F r a n c k e) i Bern.
Därunder fördjupade han sig i Comenius’
skrifter samt insåg klarare än förr småbarnens
behov och gagnet av småbarnslärarinnor. Från
1837 verkade han för barnträdgårdar
(Kinder-garten, se d. o.). F:s förnämsta arbete
avhandlar det mänskligas utveckling och fostran
under barnaåren (”Menschen-Erziehung;
Erzie-hungs-, Unterrichts- und Lehrkunst”, 1826).
B.R.H.
2) J u 1 i u s F., den föregåendes brorson,
politisk skriftställare
(1805—93), urspr.
prof, i mineralogi i
Zürich. Medl. av [-Frankfurtparlamen-tet-]
{+Frankfurtparlamen-
tet+} 1847, tillhörde F.
där yttersta
vänsterflygeln, blev jämte
Robert Blum dömd
till döden för
delaktighet i
revolutionsrörelsen i Wien men
benådades och företog
1850—57 resor i
— 489 —
— 490 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
