- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 10. Françon - Gaugamela /
503-504

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröllinge - Frölunda - Frömantel - Frömjöl - Frönötare, klövernötare - Fröodlarföreningar - Fröodling - Fröormbunkar - Fröpreparator

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÖLUNDA

Fröllinge.

M. Sjöbeck foto.

Huvudbyggnaden, uppförd 1623 (av granit,
utan puts), innehåller arkiv och tavelsamling
och är omgiven av ståtlig park. F. grundades
1409 av Äke Axelsson Thott och tillhörde 1793
—1901 ätten Brummer. Nuv. innehavare är
friherre R. Hermelin. Th.P.

Frölunda, V. och Ö., socknar i
Västergötland, se Västra Frölunda och östra
Frölunda.

Frömantel, ari’llus, benämnes ett hos vissa
växter förekommande säcklikt el. köttigt hölje,
ofta av i ögonen fallande färg, t. ex. gulröd hos
benveden (Evo’nymus europæ’a).
Muskotblomma är den flikade frömanteln hos Myri’stica
fr agrans. O.Gz.

Frömjöl (pollen), bot., se Ståndarmjöl.

Frönötare, klöverfrönötare, maskin,
avsedd att befria klöverfröet från den
omgivande hylsan (baljan). Flera konstruktioner
finnas. Principen hos alla är, att hylsorna skola
”nötas” mellan en roterande cylinder och en
omgivande mantel, båda försedda med stift el.
järnskodda refflor. Ofta användes ett vanligt
tröskverk som f. efter utökande av skon till
mantel. Hj.P.

Fröodlarföreningar äro sammanslutningar
av fröodlare och för fröodling intresserade
personer. I regel äro de andelsföreningar. Deras
ändamål är att underlätta en efter rationella
principer bedriven fröodling, dels för eget
behov, dels och huvudsaki. för försäljning. Till
de åtgärder, som för detta ändamål företagas
av f. höra: premiering av fröodlingar,
gemensamt inköp av stamfrö, fröutställningar,
od-lingsförsök och demonstrationer; inrättande
av renserier, gemensam försäljning m. m. F.
erhålla oftast understöd av resp,
hushållningssällskap. F. bildades i t årt land redan på
1870-talet. F. n. finnas sådana i de flesta län. Hj.P.

Fröodling är en gemensam benämning för
odling av fröer, som uteslutande el. åtm. i
huvudsak endast användas till utsäde, t. ex. vall-,

rotfrukts-, och trädgårdsfröer. Den sv. f. fyller
blott delvis landets behov men har under de
senaste årtiondena gått icke obetydligt framåt.
Sveriges behov av timotej- och alsikeklöverfrö
har sedan länge fyllts av den inhemska
odlingen, likaså frö av senväxt rödklöver;
däremot har största delen av frö av tidig
rödklöver och luzern samt de flesta gräsfröerna
importerats. Av rotfruktsfrö odlas alla slag inom
landet men dock endast till en mindre del av
landets behov. Av trädgårdsfröerna odlas
endast en mindre del inom landet. F. av
gräs-och klöverslagen är förhållandevis lätt, emedan
mognaden för de flesta infaller under
sommar-mån. De kunna därför också odlas i så gott
som hela riket. Rotfrukts-f. är däremot mera
vansklig. Visserligen mognar t. ex. rov- och
kålrotsfrö ganska långt upp i Sverige, men då
måste rötterna på hösten upptagas och
sorgfälligt förvaras under vintern samt åter
utplanteras på våren, vilket fördyrar odlingen, då
däremot i s. Sveriges kusttrakter rötterna få
kvarstå på växtplatsen över vintern (foder- och
sockerbetor upptagas dock vanl.), varigenom
odlingen i flera avseenden förbilligas. F. lyckas
bäst i öppna, varma och soliga lägen i s.
Sveriges kusttrakter. Korsbefruktande växter
måste odlas, där korsbefruktning icke kan
förekomma vare sig från odlade el. vilda växter..
— Vid f. bör endast sortrent utsäde användas.
Vid rotfrukts-f. skiljes emellan odling av
s t a m f r ö och bruksfrö. Stamfröet odlas
å särskilda, med hänsyn till storlek,
torrsub-stanshalt, växtsätt m. m. utvalda rötter av en
bestämd stam. Bruksfrö odlas på så sätt, att
stamfrö utsås och frö tages av samtliga plantor.
Bruksfrö bör icke användas till förnyad f. F.
främjas av staten och hushållningssällskapen.

Hj.P

Fröormbunkar, Cgcadofi’lices,
Pteridospe’r-mæ, en under paleooziska tiden, särsk.
stenkolsperioden, förekommande grupp av växter,
vilken bildar övergång mellan ormbunkar och
nakenfröiga. F. överensstämma med de förra
till växtsätt och gestaltning, bladens
beskaffenhet och byggnaden hos mikrosporangier och
mikrosporofyller, med de senare, särsk.
kottepalmerna, i förekomsten av kambium och
sekundär tjocklekstillväxt hos stammen, ävensom
i utbildningen av frölika makrosporangier, vilka
nådde en betydande storlek, ss. av en hasselnöt,
och i flera fall voro omgivna av ett flikat,
blom-liknande hölje. O.Gz.

Fröpreparator, apparat, som åstadkommer
repor i fröskalet å hårdskaliga frön, särsk. av
klöver, så att för groningen nödvändig
fuktighet kan intränga. Den f., som i Sverige vanl.
användes, består av en cylinder, vars insida

— 503 —

— 504 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 31 13:27:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-10/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free