FRÖLUNDA Fröllinge. M. Sjöbeck foto. Huvudbyggnaden, uppförd 1623 (av granit, utan puts), innehåller arkiv och tavelsamling och är omgiven av ståtlig park. F. grundades 1409 av Äke Axelsson Thott och tillhörde 1793 —1901 ätten Brummer. Nuv. innehavare är friherre R. Hermelin. Th.P. Frölunda, V. och Ö., socknar i Västergötland, se Västra Frölunda och östra Frölunda. Frömantel, ari'llus, benämnes ett hos vissa växter förekommande säcklikt el. köttigt hölje, ofta av i ögonen fallande färg, t. ex. gulröd hos benveden (Evo'nymus europæ'a). Muskotblomma är den flikade frömanteln hos Myri'stica fr agrans. O.Gz. Frömjöl (pollen), bot., se Ståndarmjöl. Frönötare, klöverfrönötare, maskin, avsedd att befria klöverfröet från den omgivande hylsan (baljan). Flera konstruktioner finnas. Principen hos alla är, att hylsorna skola ”nötas” mellan en roterande cylinder och en omgivande mantel, båda försedda med stift el. järnskodda refflor. Ofta användes ett vanligt tröskverk som f. efter utökande av skon till mantel. Hj.P. Fröodlarföreningar äro sammanslutningar av fröodlare och för fröodling intresserade personer. I regel äro de andelsföreningar. Deras ändamål är att underlätta en efter rationella principer bedriven fröodling, dels för eget behov, dels och huvudsaki. för försäljning. Till de åtgärder, som för detta ändamål företagas av f. höra: premiering av fröodlingar, gemensamt inköp av stamfrö, fröutställningar, od-lingsförsök och demonstrationer; inrättande av renserier, gemensam försäljning m. m. F. erhålla oftast understöd av resp, hushållningssällskap. F. bildades i t årt land redan på 1870-talet. F. n. finnas sådana i de flesta län. Hj.P. Fröodling är en gemensam benämning för odling av fröer, som uteslutande el. åtm. i huvudsak endast användas till utsäde, t. ex. vall-, rotfrukts-, och trädgårdsfröer. Den sv. f. fyller blott delvis landets behov men har under de senaste årtiondena gått icke obetydligt framåt. Sveriges behov av timotej- och alsikeklöverfrö har sedan länge fyllts av den inhemska odlingen, likaså frö av senväxt rödklöver; däremot har största delen av frö av tidig rödklöver och luzern samt de flesta gräsfröerna importerats. Av rotfruktsfrö odlas alla slag inom landet men dock endast till en mindre del av landets behov. Av trädgårdsfröerna odlas endast en mindre del inom landet. F. av gräs-och klöverslagen är förhållandevis lätt, emedan mognaden för de flesta infaller under sommar-mån. De kunna därför också odlas i så gott som hela riket. Rotfrukts-f. är däremot mera vansklig. Visserligen mognar t. ex. rov- och kålrotsfrö ganska långt upp i Sverige, men då måste rötterna på hösten upptagas och sorgfälligt förvaras under vintern samt åter utplanteras på våren, vilket fördyrar odlingen, då däremot i s. Sveriges kusttrakter rötterna få kvarstå på växtplatsen över vintern (foder- och sockerbetor upptagas dock vanl.), varigenom odlingen i flera avseenden förbilligas. F. lyckas bäst i öppna, varma och soliga lägen i s. Sveriges kusttrakter. Korsbefruktande växter måste odlas, där korsbefruktning icke kan förekomma vare sig från odlade el. vilda växter.. — Vid f. bör endast sortrent utsäde användas. Vid rotfrukts-f. skiljes emellan odling av s t a m f r ö och bruksfrö. Stamfröet odlas å särskilda, med hänsyn till storlek, torrsub-stanshalt, växtsätt m. m. utvalda rötter av en bestämd stam. Bruksfrö odlas på så sätt, att stamfrö utsås och frö tages av samtliga plantor. Bruksfrö bör icke användas till förnyad f. F. främjas av staten och hushållningssällskapen. Hj.P Fröormbunkar, Cgcadofi'lices, Pteridospe'r-mæ, en under paleooziska tiden, särsk. stenkolsperioden, förekommande grupp av växter, vilken bildar övergång mellan ormbunkar och nakenfröiga. F. överensstämma med de förra till växtsätt och gestaltning, bladens beskaffenhet och byggnaden hos mikrosporangier och mikrosporofyller, med de senare, särsk. kottepalmerna, i förekomsten av kambium och sekundär tjocklekstillväxt hos stammen, ävensom i utbildningen av frölika makrosporangier, vilka nådde en betydande storlek, ss. av en hasselnöt, och i flera fall voro omgivna av ett flikat, blom-liknande hölje. O.Gz. Fröpreparator, apparat, som åstadkommer repor i fröskalet å hårdskaliga frön, särsk. av klöver, så att för groningen nödvändig fuktighet kan intränga. Den f., som i Sverige vanl. användes, består av en cylinder, vars insida — 503 — — 504 —