FRÖLLINGE Frölich [-lik], ätt av gammal adel från Steier-mark. HansChristof-fer F. (1602—58) gick 1630 i sv. krigstjänst och stupade ss. överste vid Köpenhamns belägring. Av hans söner blev nedan-nämnde F. 1) naturalise-rad sv. adelsman 1682, friherre 1700, greve 1706 och stamfar för grevliga ätten F. samt H a n s F r e d r i k F. (1637—1715), slutl. överste, naturaliserad sv. adelsman 1693 och stamfar för adliga ätten F., till vilken F. 4) hör. C. 1) C a r I G u s t a f F., greve, krigare (1637— 1714), blev 1676 överstelöjtnant och kommendant på Bohus och hade stor del i denna fästnings tappra försvar mot norrmännen 1678. S.å. blev F. överste, 1693 generalmajor och landshövding i Västernorrland, Jämtland och Härjedalen, 1700 generallöjtnant och guvernör i Riga, 1702 generalguvernör där, 1704 general av infanteriet, 1705 kungl. råd och president i Dorpats hovrätt. F. var en tapper krigare och sin konung varmt tillgiven, men han var vid sitt inträde i rådet gammal och ej så litet underlig och spelade därför ingen roll där. P.S. 2) Eva Margareta F., den föregåendes syster (d. 1692), uppträdde i slutet av 1600-talet i Stockholm ss. sierska och botpredikant. 1684 förvisades hon ur landet och vistades några år bl. a. i Amsterdam, där hon fortsatte med sin profetiska verksamhet och utgav en mängd skrifter på tyska och holländska. Återkommen till Sverige, dömdes hon till livstidsfängelse, men dog kort därefter. S.N. 3) David Fredrik F., sonsons sonson till F. 1), greve, politiker (1788—1862). Efter juridiska studier ingick han i Göta hovrätt men lämnade snart tjänstemannabanan för att ägna sig åt politik och skriftställarverksamhet i ekonomiska frågor. 1818 medl. av riksdagen, anslöt han sig till den liberala oppositionen och deltog i alla riksdagar t. o. m. 1859/60. På 1828 års riksdag genomdrev han en viktig motion om offentlighet vid överläggningarna. F. var annars intresserad av pedagogiska reformer och var upphovsman till den bekanta Hillska skolan (se d. o.). H.Bg. 4) Fredrik August F., militär (f. 14/4 1861), underlöjtnant vid Västgöta reg. 1882, intendent av 2 kl. 1894, fältintendent av 2. gr. 1905, över- L. Frölich: Tyra Danabot anlägger Danevirke. fältintendent 1913, överste 1915, generalmajor, generalintendent och chef för Intendenturkåren 1915, generallöjtnant 1922, avsked 1926. F. var 1905—08 chef för Intendentsdep:s militärbyrå och 1908—-15 för dess utrustningsbyrå. 1909— 11 var F. led. av kommittén för utarbetande av instruktion för Arméförvaltningens verksamhet i krig m. m. och 1915 ordf, i kommittén för landstormens utrustning. E.Bz. Frölich [-lik], L o r e n z, dansk målare, grafiker och illustratör (1820—1908). Med slösande hand skapade han oavbrutet raderingar, t. ex. ”Amor och Psyche” och ”Visan om drottning Dagmar”, ill., ss. till Fabricius ”Danmarks Historie”, och otaliga teckn. till barnböcker, på vilket område han med sin aldrig sinande uppfinningsrikedom och graciösa lekfullhet blev den oöverträffade mästaren. Även som målare var han mångsidigt verksam, idkade historiemåleri och var en temperamentsfull djurmålare. Flera monumentaluppgifter till-föllo honom, bl. a. utförde han historiemålningar för den gamla ständersalen i Flensburg (1854), för Frederiksborgs slott takmålningen ”Gefion” (1882), senare en stor komposition ”Ägirs döttrar” för Köpenhamns rådhus. M.Bjn. Frölich [-liz], Gustav, tysk zootekniker (f. 1879), prof, i Jena 1910, i Göttingen 1912, i Halle 1915, har författat viktiga arbeten inom husdjursläran. Berömd ss. uppfödare av Ka-rakulfår. H.Fqt. Fröllinge, gods i Getinge s:n, Hallands län, utgör med underlydande över 8 mtl., c:a 1,400 har, varav 500 åker; taxeringsvärde o. 900,000 kr. (1930). Till godset hör elektricitetsverk. — 501 — — 502 —