FRÖVI des i närheten i st. f. den nu förfallna F. s. en ny skans, Kronstad skans, som hade besättning till 1821. Av skansarna finnas ännu lämningar. A.W.G. Frösö trivialskola, stiftad 1674, trädde i verksamhet 1679 och blev av stor betydelse för Jämtlands försvenskning. Den var länge Sveriges enda på landet belägna lärov. Eleverna voro inackorderade i traktens stugor, men 1812 iniättades ett kontubernium. Skolan flyttades 1847 till Östersund, samtidigt som den ombildades till fullst. elementarlärov.; kontu-berniet nedlades 1857. — Litt.: G. Hasselberg, ”Några blad ur F. skolas historia” (1929). C.V.J. Fröträd, skogsbruk, träd, som kvarlämnas t. ex. på ett trakthygge, med uppgift att dels lämna frö för hyggets besående, dels ge skydd åt marken och de uppkomna plantorna. F. skola vara friska, ha en för trädslaget normal stambildning, äga en barr-, resp, lövrik, väl ansatt krona, utan vilken en rikare fröproduktion ej kan påräknas, samt vara av för frösättning passande ålder. Trädslag med djupare rotsystem, ss. tall och bok, lämpa sig bäst till f., då de ej så lätt kullfällas av vinden. Samtliga f. på ett hygge kallas f.-ställning. F.A.Bn. Frötuna, s:n i Frötuna och Länna skeppslag, Stockholms län, s. om Norrtälje; 110,31 kvkm., därav 98,48 land; 1,272 inv. (1931; 13 inv. pr kvkm.); 19,oi kvkm. åker (1927; 19,3% av landarealen), 61,48 kvkm. skogsmark. Egendomar: Björnö, Mellingeholm m. fl. — Pastorat i Sjuhundra kontrakt, Ärkestiftet. J.C. Frötuna, gods i Rasbo s:n, Uppsala län, utgör med underlydande 35 mtl, 3,850 har, varav 1,160 åker; taxeringsvärde 1,440,000 kr. Den nuv. huvudbyggnaden uppfördes 1890 av sten i 2 vån., restaurerades 1923, omgives av park. F. är känt sedan 1200-talet, har tillhört bl. a. ätterna Soop och Ribbing. 1779 blev F. fideikommiss inom en gren av ätten De Geer. Då denna gren utgick med friherre Louis De Geer 1925, övergick F. till hans äldsta dotter, grevinnan Marianne Bernadotte af Wisborg. Th.P. Frötuna och Länna, skeppslag i Stockholms län, s. och ö. om Norrtälje, begränsas i n. v. av Norrtäljeviken, omfattar socknarna Frötuna, Rådmansö, Blidö och Länna; 401,37 kvkm., därav 380,02 land; 7,176 inv. (1931; 19 inv. pr kvkm.); 62,65 kvkm åker (1927; 16,5% av landarealen), 202,41 kvkm. skogsmark. Fastlandet är småkuperat med dalgångar, sjöar och sänkor, huvudsaki. gående i riktningarna s. v.— n. ö., v.-ö. och n. n. v.—s. s. ö. De n. ö. dalgångarna avskilja de olika östråken från fastlandet och varandra. De största öarna äro Yxlan och Blidö, skilda åt genom Blidösund. Berggrunden utgöres av graniter, gnejsgrani- Frötuna kyrka. ter, diorit och leptit; mellan de kala el. morän-täckta bergkullarna intagas sänkorna av ler-och sandavlagringar. 1920 levde 49,9 % av befolkningen av jordbruk och boskapsskötsel, 16,7% av industri och hantverk, 14,9% av sjöfart och 2,6 % av fiske. F. tillhör Mellersta Roslags domsaga samt Sjuhundra kontrakt, Ärkestiftet. Karta se Uppland. J.C. Fröull, se F r ö f j u n. Frövi, municipalsamhälle i Näsby s:n, Västmanland, Örebro län, 20 km. s. s. ö. om Lindesberg, vid statsbanelinjen Krylbo—Hallsberg samt Örebro—Köpings och F.—Ludvika järnvägar; 1,57 kvkm.; 784 inv. (1931; med förorter c:a 1,100). Taxeringsvärde å fastighetsskat-tepliktig fastighet 1,436,600 kr., till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 1,015,940 kr. (1930). 3 km. n. v. om F. ligger Frövifors pappersbruk. J.C. Ur S. T. F :s bildarkiv. Frövifors pappersbruk. — 509 — — 510 —