Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frövifors - Frövi—Ludvika järnväg - Frövita - Fröväxter - Fröya - Fröår - Fröämne - Fröärr - F. s. a. - Ftaleiner, Ftalimid - Ftalsyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖVIFORS
Frövifors, pappersbruk och sulfatfabrik med
vattenkraftstation (1,200 hkr.) vid Frövi (se
d. o.). Arbetarantal c:a 200. Ärlig
tillverkningskapacitet 10,000 ton kraftpapper. Ägare:
Fröviforsbruks a.-b. (aktiekapital 1 mill.
kr.), grundat 1901, sedan 1928 dotterbolag till
Örebro pappersbruks a.-b. Lth.
Frövi—Ludvika järnväg, se G r ä n g
es-b e r g—O x e 1 ö s u n d, Trafik-a.-b.
Frövita är den del av frökärnan, som
innehåller en oftast av stärkelse bestående
upplagsnäring till bruk för det groende växtämnet. F.,
som är kraftigare utvecklad, ju mindre
embryot är, bildas vanl. av celler inuti
embryosäcken (se d. o.), e n d o s p e r m, men hos
några få växter, Nymphæa’ceæ, Pipera’ceæ,
Canna, uppstår den av celler i själva
fröämnes-kärnan (nuce’llus), perisperm. F. omgiver
ant. embryot på alla sidor, ss. hos frön av viol,
åkervinda, potatisväxter m. fl., el. endast på
ena sidan, ss. hos gräs, nejlik- och mållväxter
m. fl. Till sin fysiska beskaffenhet är f. mycket
olikartad: benhård, hornartad, köttig, slemmig,
mjölig. Hos Anona’ ceæ och Myristica’ceæ skjuta
utbuktningar från fröskalets inre lager in i f.,
varigenom denna vid tvärsnitt synes veckad el.
marmorerad. Hos nakenfröiga växter bildas f.
före och hos gömfröiga växter efter
befruktningen. Mogna frön hos ärtväxter, rosväxter,
korgblomstriga, hängeträd m. fl. sakna f.,
emedan denna redan under fröets mognad förtäres
av växtämnet, som då själv blir mycket
tjockare och rikare på näring. A.V-e.
Fröväxter, se Fanerogamer.
Fröya [froi’a], ö i Sör-Tröndelag fylke,
Norge, utanför inloppet till Trondheimsfjorden, n.
om Hitra; 147,37 kvkm.; 3,666 inv. (1920). Flack
och skoglös. Invånarna leva huvudsaki. av
fiske. S.
Fröår, skogsbruk, kallas de år, då de
manbara träden av en skogsträdart mera allmänt
bära frö även i slutna bestånd. Medan en del
trädslag, ss. alm, lönn och al, bära frö nästan
varje år, åtm. å fristående träd, återkomma f.
för andra end st med störr“ el. längre tids
intervaller varierande allt efter breddgrad, ståndort,
väderlek o. s .v. Sålunda kan f. påräknas för
tall i s. delarna av landet vart 4—6 år, norrut
vart 8—10 år. För granen återkomma f. i
mellersta Sverige o. vart 4:e år, i s. delarna något
oftare och längre norrut med längre
mellanrum. F.A.Bn.
Fröämne (lat. o’vula el. ge’mmula) kallas
den hos de fanerogama växterna på
fruktbladens (pistillbladens) översida (insida) sittande
bildning (en el. flera), som innesluter äggcellen
och som efter befruktningen utvecklas till frö
(se d. o.). Genom fröämnessträngen
(navelsträngen, funi’culus), som förbinder f.
med f.-fästet (place’nta) och som sedan
utvecklas till frösträng (se Frö), tillföres näring till
f:s olika delar, vilka utgöras av
fröämnes-kärnan och 1 el. 2 fröämneshinnor
(fröämnes-hyllen). Fröämneskärnan (nucellus) är
en oftast äggrund bildning, som utmärker sig
därigenom, att en cell i densamma blir mycket
större än de övriga och bildar en s. k.
embryosäck, vilken ger upphov till äggcell,
synergid-och antipodceller samt central- el.
endosperm-kärna (se Embryosäck).
Fröämnes-hinnorna (integume’nta), vilka omsluta
f.-kärnan ss. en säck, lämna ovan kärnans spets
mellan sig en liten öppning,
fröämnesmun-nen (mikropylen), genom vilken
pollenslangen tränger in i f. (se B e f r u k t n i n g).
Den del av f.-strängen, som bär f., kallas k ä r
n-foten (chala’za) och vidfästningspunkten
A
A atropt, B anatropt, C campylotropt fröämne i
längdgenomskärning, ch kärnfot, f fröämnesträng,
ie yttre, ii inre fröämneshinna, m fröämnesmun,
nc fröämneskärna, se embryosäck.
navel (fröärr, hilum). Ligga navel och
kärnfot intill varandra och befinner sig f.-munnen
i motsatta ändan av f., kallas detta atropt
(orthotropt, rakt); ligga navel och f.-mun
vid sidan av ’arandra och befinner sig
kärn-foten i motsatta ändan av f., kallas detta
anatropt (omvänt); äro kärnor och hinnor
krökta, så att f.-mun, kärnfot och navel komma
att ligga nära varandra, kallas f.
campylotropt (kamptotropt, krökt). Anatropa
och kampylotropa f äro epitropa,
apo-tropa el. pleurotropa, allteftersom de
under sin utveckling kröka sig mot fruktämnets
spets, bas el. ena sida. A.V-e.
Fröärr, se Frö.
F. s. a., förk. av fiat secu’ndum artem (lat.),
tillredes ss. brukligt (el. enl. konsten), uttryck
på läkemedelsrecept.
Ftalei’ner, Ftalimid, se F t a 1 s y r a.
Ftalsyra, bensolortodikarbon-
syra, framställes genom oxidation av naftalin.
Färglösa prismor, som vid upphettning
sönderfalla i vatten och ftalsyreanhydrid.
Denna senare, som är en tekniskt viktig för-
— 511 —
— 512 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
