FULBERT Fulbert, fransk teolog (d. 1028), biskop i Chartres 1007, vars lärdomsskola han grundat. F. befordrade i sitt stift dyrkan av helgonen, särsk. Maria. Av hans skrifter finnas bevarade predikningar och tidshistoriskt intressanta brev. S.N. Fulco (Foulques), konung av Jerusalem (1092—1143), son till F. IV av Anjou som han 1109 efterträdde ss. greve av Anjou. F. deltog i korstågsrörelsen, äktade 1131 Melisende, dotter till konung Balduin II av Jerusalem, och blev s. å. dennes efterträdare. Han styrde sitt rike med kraft och skicklighet. Han efterträddes 1129 i Anjou av sin son Gottfrid, efter sin död i Jerusalem av sin son Balduin III. B. Fulda [fol-], källflod till Weser (se d. o.). Fulda [fol-], stad i prov. Hessen-Nassau, Preussen, vid floden F., ö. om Vogelsberg; 26,140 inv. (1925). Biskopssäte. Handel med boskap och lantbruksprodukter; maskin- och textilindustri. —■ Av den gamla domen, som tillkom redan på 700- och 800-talen, finnes en krypta bevarad; den nuv. domkyrkan är uppförd vid 1700-talets början av J. Dientzenho-fer med två torn å v. fasaden samt mäktig kupol över mittrummet. Från 800-talet stammar Mikaelskyrkan, en rundbyggnad med krypta, uppförd under italienskt inflytande; mittrummet i kyrkan omges av omgång med ett på 1000-talet tillkommet galleri. I F. florerade under den äldre medeltiden en bokillustrations- (miniatyr) skola. Från nyare tid stamma, jämte domen, flera byggnader, bl. a. slottet, i vars park ett präktigt orangerihus vid 1700-talets mitt i klassicerande stil byggdes av M. v. Welsch. S.;E.W. Domen och prästseminariet i Fulda. Flygbild. Domen i Fulda. Fulda [fol-], tyskt abbotsstift, grundat 744 av Sturm, lärjunge till den hel. Bonifatius, 751 direkt underställt påven. F. fick stor betydelse för arkitekturen, skulpturen, målarkonsten och teologin. Särsk. blomstrade dess klosterskola under Hrabanus Maurus’ ledning. Abboten av F. var sedan 900-talet primas bland Tysklands och Frankrikes benedik-tinabbotar. 1752 blev F. biskopsdöme men sekulariserades 1803, 1806 erövrades det av Napoleon och införlivades 1810 med storhertigdömet Frankfurt. Efter dess undergång uppdelades F. på olika tyska stater. Största delen därav införlivades jämte Hessen-Nassau 1866 med Preussen. — Litt.: ”Fuldaer Geschichtsblätter” (1904 ff.); ”Quellen und Ab-handlungen zur Ge-schichte der Abtei F.” (12 bd, 1904—23); J. Schneider, ”Führer durch F.” (6 Aufl. 1929). B.D.A. — 527 — - 528 -