FULBE Luftens f.-halt brukar angivas på flera olika sätt. Bland de viktigaste äro angivandet av 1) vattenångans tryck; 2) mängden vattenånga uttryckt i gr. pr kbm. luft; absolut fuktighet; 3) mängden av vattenånga, uttryckt i gr. pr kg. fuktig luft; spec. fuktighet; 4) förhållandet, multiplicerat med 100, mellan det härskande ångtrycket och det tryck den mättade ångan skulle utöva vid den härskande temp.; relativ fuktighet; 5) differensen mellan den mättade ångans tryck vid den härskande temp. och det härskande ångtrycket; fuktighetsdeficit, mättningsdeficit el. ånghunger. — I meteorologiska publikationer (tabeller) angives f. i allm. genom ångans tryck och den lelativa f. Om a = 1/273, f = temp. i Celsiusgrader, e = det härskande ångtrycket i mm., B = lufttrycket i mm. och em = den mättade ångans tryck i mm. vid den härskande temp., har man följ, relationer: e Relativ fuktighet = — em 1,060 Absolut fuktighet =--------• e 1 + a ■ t 0,623 Specifik fuktighet=-------------e B — 0,377 • e Fuktighetsdeficit — em — e Följ. tab. angiver trycket av mättad ånga och motsvarande värden av absolut och spec. f. (vid tre olika lufttryck). Den relativa f. är alltid vid mättad ångas tryck 100 °/o. Temp. Mättad ångas tryck i mm, = em Absol. fuktighet vid trycket em mm. Spec. fuktighet vid trycket em mm. Lufttryck i mm. kvicksilver 760 mm. 600 mm. 400 mm. - 25 0,61 0,71 0.41 0,52 0,78 - 20 0.96 1,10 0,66 0,84 1,26 - 15 1,44 1,61 1,05 1,33 1,99 - 10 2,16 2,38 1,64 2,08 3,11 - 5 3,17 3,42 2,61 3,19 4,79 0 4,58 4,85 3,77 4,78 7,19 10 6,54 6,81 5,41 6,86 10,30 15 9,21 9,42 7.63 9,53 14,36 20 12,79 12,85 10,46 13,26 19,97 17,64 17,32 14,36 18,64 27,48 Som synes av denna tab., är skillnaden mellan ångtrycket och absolut f. icke stor. Man ser också ofta felaktigt ångtrycket kallat absolut f. H.K-r. Fuktighetsdeficit, se Fuktighet. Fuktighetsmätare kallas varje apparat, som användes för mätning av luftens fuktighet (se d. o.). De oftast använda instrumenten äro Assmanns aspirationspsykrometer och hårhyg-rometrar av olika slag (se Meteorologiska instrument). H.K-r. Fuktig kammare, ett slutet glaskärl, i vilket luften är mättad med fuktighet. Ofta användes som f. k. vid mikroskopiska undersökningar över bakterier el. andra små organismer ett objektglas (se d. o.) med inslipad skålformig fördjupning, över vilken lägges ett täckglas (se d. o.), som på sin nedåtvända sida försetts med en droppe kulturvätska, innehållande de ifrågavarande organismerna. H.W. Fukui, stad på v. sidan av Hondo, Japan: 64,200 inv. (1930). F. är en av Japans vikti gaste handelsstäder med siden- och pappersindustri. H.Bm. Fukuoka, stad på Kyushus n. v. kust, Japan; 228,290 inv. (1930). F., som är förbundet med hamnstaden Hakata, har stora siden- och bo-mullsväverier. H.Bm. Fukushima [-Jima], stad på n. delen av Hondo, Japan; 45,691 inv. (1930). Viktig järnvägsknut. Silkesindustri. H.Bm. Ful, fulbefolkets språk, se F u 1 b e. Fulah, se F u 1 b e. Fulbe (sing. pulo), afrikanskt folk av ha-mitiskt ursprung, utbrett över stora delar av v. och centrala Sudan; benämnes av araberna fullah, av haussa fellani och av kanuri m. fl. fellata. F :s hamitiska raskaraktär framträder med en smärt och välproportionerad figur samt med betydligt ljusare hudfärg och finare anletsdrag än hos negrerna; deras likhet med fornegypterna har även av flera forskare påvisats. Antal 6—8 mill. — F. leva i allm. som nomadiserande boskapsskötare och bo i gräs-täckta rundhyddor. Numera bära de vanl. bo-mullsdräkt, men här och var kvarlever en typiskt hamitisk läderdräkt. Deras karaktärs-vapen är sedan gammalt stridsyxan. — F. äro kända som ett intelligent och livaktigt folk och ha även utmärkt sig som statsbildare. Under schejken Uthman dan Fodio (d. 1817) erövrade de sålunda i början av 1800-talet de s k. Haussa-länderna och grundade sultanatet Sokoto, varifrån de behärskade större delen av v. Sudan och bildade ett flertal smärre stater. 1903 nödgades dock sultanen av Sokoto erkänna Storbritanniens överhöghet. F. äro ivriga muhammedaner. — Deras språk, ful, räknas till den östhamitiska språkgruppen och anses även bilda en övergång mellan hamit- och bantuspråken. Det karakteriseras av ett utvecklat suffixsystem. Skrivet med arabiska bokstäver äger det en hundraårig litteratur, omfattande bl. a. rimkrönikor. — Litt: P. C. Meyer, ”Erforschungsgeschichte und Staatenbildungen des Westsudan” (”Peter-manns Mitteilungen”, Erg.-H. 121, 1897); D. Westermann, ”Handbuch der Ful-Sprache” (1909); C. K. Meek, ”The northern tribes of Nigeria” (1925). E.M-r. — 525 — — 526 —