FURULUND ningar om F:ska slägten och Hongola gods” (1912). C. 1) Harald Victor Wilhelm F., finländsk ämbetsman (1810—72), led. av senatens ekonomidep. 1855, chef för ecklesiastikexp. 1857—68 samt 1869—72 led. av högsta domstolen i egenskap av medl. av justitiedep. F. verkade för folkskoleväsendets ordnande i Finland och för tillkomsten av den nya kyrkolagen. I senaten hävdade han energiskt de konstitutionella synpunkterna vid återupprättandet av folkrepresentationen under Alexander I. 1868 tjänstgjorde F. en kortare tid som president vid Viborgs hovrätt. A.N-ck. 2) J o h a n O 11 o W 1 a d im i r F., den föregåendes kusins son, militär i rysk tjänst (1819 —83), generallöjtnant. F. ägnade sig med stort intresse åt historisk forskning och hemförde från Moskva åtskilliga handskrifter, berörande äldre förbindelser mellan Finland och Ryssland; de förvaras nu i Finlands statsarkiv. Han donerade ett betydande belopp för främjande av historisk forskning. A.N-ck. 3) Annie Fredrikque F., den föregåendes brordotter (f. n/i2 1859), verksam framförallt inom Finlands kvinnorörelse, ordf, i flera såväl finländska som internationella kvinnoföreningar, led. av Sv. folkpartiets centralstyrelse, av lantdagen 1914, 1917—18 och riksdagen 1919 och 1922, har bl. a. redigerat finska kvinnorörelsens organ ”Nutid” 1901—08. S.N. 4) E I i s R a g n a r F., son till F. 1), astronom (f. 1879), prof, i Helsingfors 1918, har jämte Donner deltagit i utarbetandet av den internationella fotografiska himmelskartan samt utg. ”Catalogue photographique du ciel, zone de Helsingfors, 2” (1913), ”Recherches sur les mouvements propres des étoiles dans la zone photographique de Helsingfors” (2 bd, 1916—26). — F. är en av förgrundsfigurerna i finlandssvensk politik. Han invaldes 1917 i riksdagen ss. representant för Sv. folkpartiet och blev 1924 ordf, för dess riksdagsgrupp, som under hans ledning blev en taktiskt betydelsefull faktor i den finländska politiken. Till den s. k. Lapporörelsen förhöll sig F. mycket reserverad, vilket i sin mån bidrog till sv. riksdagsgruppens splittring. Sedan 1923 är F. ordf, i statsutskottet. F. har utövat ett flitigt politiskt och populärvetenskapligt skriftställen, bl. a. i ”Nya Argus”, vars red. han tillhört sedan 1915. Ch.;A.Nck. 5) Erik Gustaf F., den föregåendes bror, tonsättare (f. 1883). Efter studentexamen 1901 studerade F. under 5 år musikteori och komposition vid Helsingfors musikinst. för Wegelius och därefter i Wien, München och Paris. Sedan 1909 är han lärare vid Helsingfors kon- servatorium och från 1920 dess prodirektor F. har komponerat två symfonier m. fl. orkesterstycken; dessutom kammarmusikverk och soli. Han verkade även många år som musikkritiker och utgav 1916 en monografi över Sibelius. O.A-n. Furulund, municipalsamhälle i Lackalänga s:n, Malmöhus län, strax s. s. v. om Kävlinge, vid statsbanelinjen Malmö—Göteborg; 1,057 inv. (1931). Ylleväveri med färgeri och appre-turverk, tillhörigt Malmö yllefabriks a.-b. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet 2,464,400 kr., till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 898,550 kr. (1930). J.C. Furunculo'sis, se F u r u n k u lo s. Furu'nkel, se Finne. Furunkulos [-å's], furunculosis (till furu'ncu-lus, finne, se d.o.), hudåkomma med talrika recidiverande finnar, lokaliserade till en ek flera delar av kroppsytan, vanligast nacke, rygg och ansikte. Mot åkomman användes jämte lokal behandling av de enskilda finnarna numera ofta vaccinbehandling. P.M.S. Furuskog, Karl J a 1 m a r, skolman (f. 18/i 1887), fil. d:r i Lund 1924, adjunkt vid sam-skolan i Vadstena 1914-—20, rektor vid sam-skolan i Filipstad sedan 1920. F. var sekreterare i nykterhetskommittén 1918—20. Han har utg. ett flertal skrifter i geografiska ämnen m.m. samt i alkoholfrågan och är sedan 1921 ledareskribent i ”Reformatorn”. Th.Dn. Furusund, badort, lots-, och tullstation i Blidö s:n, Stockholms län, på F.-ön invid n. inloppet i Stockholms skärgård; o. 23/< tim. ångbåtsresa från huvudstaden. O. 350 inv. (inkl, det mitt emot på ön Yxlan liggande Köp-manholm). Hotell och pensionat. O. 300 rum uthyras till sommargäster. F. gjordes på 1880-talet till badort av öns dåv. ägare, juveleraren C. Hammer. I.M-g. Furuvik, havsbad, folkpark med zoologiskt friluftsmuseum, akvarium, biologiskt museum m. m. vid Gävlebukten, 14 km. ö. s. ö. om Gävle. J.C. Furuögrund, lastageplats, tullstation och industriort 38 km. n. n. ö. om Skellefteå; c:a 600 inv. Sågverk. J.C Furön, ö, belägen knappa 10 km. ö. om Oskarshamn; å F. är lotsuppassning anordnad. Fusa, mus., åttondelsnot, o. år 1450 uppkommande nottecken för ännu mindre tidvärde än dittills kortaste, semimi'nima (se d.o.). Se Mensuralmusik. C.A.M. Fusa, hd i Hordaland fylke, Norge, vid Samn-angerfjorden, s. ö. om Bergen; 102,31 kvkm.: 1,290 inv. (1930). S. Fusan, stad på Korea vid Koreasundet; 113,092 inv. (1928), därav c:a 50,000 japaner — 559 — — 560 —