Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furste - Fursteförbundet - Furstendöme - Furstprimas - Furtwängler, 1. Adolf - Furtwängler, 2. Wilhelm - Furu, Ole - Furuby - Furudal - Furuhjelm, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FURUHJELM
fürstenstande” (2 bd, 1861—1911); F. Schönherr,
”Die Lehre vom Reichsfürstenstande des
Mit-telalters” (1914). E.K.
Fursteförbundet (ty. Fürstenbund), en allians
mellan Brandenburg, Sachsen, Hannover o. a.
tyska riksfurstendömen, skapad av Fredrik den
store 1785 i anledning av hans politiska
isolering. F. var ett led i Fredriks antiösterrikiska
politik och var närmast riktat mot Josef II :s
försök att utbyta österrikiska Nederländerna
mot Bayern. — Litt.: L. von Ranke, ”Die
deut-schen Mächte und der Fürstenbund” (2 bd,
1871—72). P.N-m.
Furstendöme (ty. Fürstentum), rike,
landområde, varöver en furste regerar. I
Mellaneuropa, särsk. Tyskland, voro f. sedan
medeltiden talrika men ha under 1800-talet nästan
alla uppgått i de stora nationalstaterna. I
Sverige skapades 1556—60 av vissa landskap f.
åt Gustav Vasas yngre söner, för att dessa
skulle ståndsmässigt försörjas. Åtgärden gav
upphov till svåra slitningar med kungamakten (se
Sverige, historia), och efter hertig Karl
Filips död 1622, då det sista f. återföll till
Kronan, bortgåvos inga nya f. E.K.
Furstprimas, titel, som bäres av
ärkebiskopen i Gran (Ungern).
Furtwängler [fo’rt-]. 1) A d o 1 f F., tysk
konsthistoriker (1853—1907), var efter
deltagande i
utgrävningarna i Olympia från
1880 anställd vid
Berlins museer och
blev 1894 prof, vid
univ. och chef för
antiksamlingarna i
München, där han
samlade en mängd
lärjungar. Också
under sina sista år
var han sysselsatt
med utgrävningar i
Grekland. Särsk. på
den grekiska keramikens och vasmåleriels
område har F. nedlagt ett utomordentligt,
grundläggande arbete, varom vittna
”Myke-nische Thongefaesse” (1879) och ”Mykenische
Vasen” (1886, båda utg. tillsammans med G.
Loeschke), vidare den beskrivande
förteckningen över vaserna i Berlins museer (1885)
samt ”Griechische Vasenmalerei” (1900 ff.,
jämte K. Reichhold). Betydelsefullt för skulpturens
historia blev hans arbete ”Meisterwerke der
griechischen Plastik” (1893). Vidare märkes
det stora verket ”Die antiken Gemmen” (3 bd,
1900) samt från de sista årens utgrävningar
”Aegina” (1906). E.W.
2 ) W i 1 h e 1 m F., den föregåendes son, diri-
gent (f. 1886), först kapellmästare vid olika
teatrar, därefter
operadirektör i
Mann-heim, har sedan
hu-vudsakl. verkat som
konsertdirigent
(Berlin, Frankfurt a. M.,
Gewandhaus i
Leipzig, Wien, New York,
Paris; även några
framgångsrika
konserter i Stockholm).
F:s djupa
musikaliska uppfattning och
sällsynt intensiva
ge
staltning ha gjort honom till en av nutidens
största dirigenter. Som tonsättare har han
framträtt med en symfoni och ett Te Deum. F.S-l.
Furu, 01 e Andreas, norsk jurist,
ämbetsman och politiker (1841—1925), advokat i
Kristiansund 1868—89, amtman i Akershus 1895—
1918. Urspr. moderat-liberal, invaldes F. 1879
av Höire i Stortinget, som han tillhörde 1880—
82 och 1886—88. 1887—89 var han medl. av
ett flertal viktiga kommissioner och
kommittéer, bl. a. rörande mellanrikslagen och en ny
konkurslagstiftning (ordf., 1888). 1889—91 var
F. medl. av Stängs första ministär, 1889—90
ss. led. av statsrådsavd. i Stockholm, 1890—91
ss. inrikesminister; 1893—95 av dennes 2:a
ministär, först ss. finansminister, sedan ss. led.
av statsrådsavd. i Stockholm. Th.
Furuby, s:n i Konga hd, Kronobergs län,
ö. s. ö. om Växjö; 145,69 kvkm., därav 140,88
land; 813 inv. (1931; 6 inv. pr kvkm.); 6,99
kvkm. åker (1927; 5,o°/o av landarealen), 99,15
kvkm. skogsmark. — Pastorat: Hovmantorp
och F., Konga kontrakt, Växjö stift. — Den
nuv. kyrkan, av sten, är från 1887. Den gamla
träkyrkan var synnerligen märklig; dess
takmålning, från 1700-talet, är nu uppsatt i
Smålands fornsal, Växjö, dit även flera medeltida
inventarier, snidade bilder, processionsfana
m. m., kommit. J.C.;E.W.
Furudal, stationssamhälle och turistort vid
Dala—Hälsinglands järnväg, i Ore s:n,
Dalar-ne, mellan Skattungsjön och Oresjön; c:a 400
inv. Omkr. 5 km. i n.ö. Furudals bruk,
skogsegendom, sedan 1886 tillhörig Korsnäs
sågverks a.-b.; tidigare även järnbruk (nedlagt
1884). J.C.;Lth.
Furuhjelm, adlig ätt, stammande från
kyrkoherden och prosten i Enköping Simon Olai
Nauclérus (1570—1638), vars ättling, assessorn
Enok Nauclér, farfar till F. 1), 1762
adlades F. Ätten, vars flesta medl. varit bosatta
i Finland, immatrikulerades på finska
riddar-huset 1818. — Litt.: E. Furuhjelm,
”Anteck
— 557 —
— 558 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
