Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fylgja - Fylka - Fylke - Fylkesskola - Fylking - Fyllda blommor - Fylleri - Fyllerigalenskap - Fyllingarum - Fyllit, lerglimmerskiffer - Fyllkaja - Fyllnadsed - Fyllnadspension - Fyllnadsprövning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYLKA
som tänktes skild från kroppen; ofta i gestalt
av en kvinna, men även av djur. Hon födes
med människan och ledsagar henne genom
livet; visar sig i sht i drömmen, men även i vaket
tillstånd och förebådar ofta kommande
händelser, särsk. ofärd el. död. Även släkten el. ätten
har sin f. F. sammanfalla ofta med el. äro
svåra att skilja från d i s e r n a och h a m i
n-g j o r n a. En motsvarighet till f. är den i sv.
folktro uppträdande vården (v å 1 e n, eg.
vakten), även kallad vårdnad (vålnad).
Se f. ö. V a r s e 1. E.H.
Fylka (jfr Fylke), om fornnordiska
förhållanden: uppställa i slagordning. -— F y
1-k a s el. fylka sig, samla sig, särsk. till strid
för en gemensam idé. — F y 1 k n i n g, om
fornnordiska förhållanden: slagordning; jfr
Svinfylking.
Fylke (avledning av folk), beteckning å vissa
geografiska och juridiskt politiska områden i
Norge. Eg. betyder f. folk men därjämte den
del av landet, som stammen (folket) tagit i
besittning och bebyggt. Före Harald Hårfagers
tid (o. 870) funnos i Norge ett stort antal f.,
ung. motsvarande folklanden (se d. o.) i
Uppland och de små ”landen” i Småland. Jfr
kantonerna i Schweiz. I regel voro f. i sin tur
delade i härad el. skeppslag. F. hade till in på
1600-talet egna ting, fylkesting, och i
forntiden ofta en hövding, stundom kallad f y
1-keskonung. Bäst kända äro de f., som
in-gingo i Tröndelagen, senare Frostatingslagen.
Även de andra f. sammanslöto sig i förbund,
Gula-, Eidsiva-, Borgartingslagen (se d. o.).
Från Magnus Lagaböters tid (1274) spela f.
politiskt en underordnad roll. — I våra dagar
(1919) har namnet f. återupptagits som
beteckning för de högre förvaltningsenheterna i
Norge, motsvarande de sv. länen och förut kallade
amt. F. äro 18 till antalet och stå under
ledning av var sin av regeringen utnämnde
fylke s m a n d, vilkens ämbetsgöromål omfatta
både landshövdingens och landssekreterarens i
Sverige. Samtliga ordf, i f:s härad
(lantkom-muner) bilda jämte fylkesmannen f:s
fylkesting, motsvarande de sv. landstingen; de
sammanträda årl. för att besluta om f:s
budget. Kvinnor äro sedan 1910 valbara och
val-berättigade likasom män. — Litt.: E. Bull, ”F.”
(i ”Scandia”, 1930). E.K.
Fylkesskola, se Folkhögskolor, sp.
958.
Fylking, se Fylka.
Fyllda blommor, se Dubbla blommor.
Fylleri, onykterhet, överlastat tillstånd, rus;
jur., onyktert uppträdande å offentlig plats. I
sistn. fall betraktas f. som ett brott mot allmän
ordning och medför bötesansvar, även om den
rusige anträffas t. ex. nattetid å folktom gata
För straffbarhet fordras enl. sv. rätt dock att
f. orsakats av missbruk av alkoholhaltiga
drycker. Berusning framkallad av andra
medel (morfin, kokain m.m.) faller icke under
f.-straffet. Om det ofta upprepade el.
vanemäs-siga missbruket av starka drycker se
Dryckenskap. E.K.
Fyllerigalenskap, deli’rium tremens, se D
e-1 i r i u m.
Fyllingarum, gods i Ringarums s:n,
Östergötlands län; med underlydande 10 mtl, 4,290
har, varav 680 åker; taxeringsvärde 1 mill. kr.
Huvudbyggnaden av trä i 2 vån. uppfördes
1730. På 1300-talet tillhörde F. ätten Sparre,
senare bl. a. ätterna Bååt och Kagg. Vid
1700-talets början inköptes F. av generallöjtnanten
J. Burensköld och ingick 1726 i det
Buren-sköldska fideikommisset (se B o r k h u 11), vars
innehavare sedan 1930 är K. S. A. Theorell.
Th.P.
Fylli’t, även kallad le r gli mm ers ki
f-f e r, är en finkornig, mörkt el. ljust grå, starkt
tunnskiffrig bergart, bestående av förutom
klastiska lermineral nybildad kvarts och
fin-fjälliga glimmermineral, sericit, biotit och
klo-rit m.m., vilka ge bergarten på
skiffrighetspla-nen en sidenartad glans. Alltefter som det ena
el. andra mineralet överväger, skiljer man
mellan sericitfylliter, kloritfylliter,
kalkfylliter o.s.v. F. tillhör de s.k.
kristallina skiffrarna och har framgått ur lerskiffer
el. lersten vid svag metamorfos under ensidigt
tryck (t. ex. bergskedjeveckning) i
jordskorpan. Den är att betrakta ss. en
övergångsberg-art från lerskiffer till glimmerskiffer. G.Fn.
Fyllkaja har bildats efter uttryck ss. full
som en kaja (i sydsv. dial. full som en alika).
Kajor äro begärliga efter i bröd doppat
brännvin; jfr äldre sv. besupen som en kråka. Men
här kan också en överflyttning ha ägt rum efter
uttryck ss. sydsv. dum som en alika- i äldre
eng. (t.ex. hos Shakespeare) finnas uttryck, som
visa, att kajorna betraktats som dumma fåglar.
E.H.
Fyllnadsed, av domstol ålagd ed, varigenom
part, till utfyllande av övrig av honom
före-bragt bevisning, edligen bestyrker ett faktum,
för vilket han är bevisskyldig. F. anses endast
kunna användas i de särskilda fall, då sådan
medgives i lagen. Vanlig är f. av barnets
moder i mål om underhållningsbidrag åt barn
utom äktenskap. Andra medgivna fall av f.
äro vid bestämmande av värdet å brandskadat
el. stulet gods samt till bekräftelse av
handels-boks riktighet. E.K.
Fyllnadspension, se Pension.
Fyllnadsprövning, kompletterande prövning
— 567 —
— 568 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
