FYLKA som tänktes skild från kroppen; ofta i gestalt av en kvinna, men även av djur. Hon födes med människan och ledsagar henne genom livet; visar sig i sht i drömmen, men även i vaket tillstånd och förebådar ofta kommande händelser, särsk. ofärd el. död. Även släkten el. ätten har sin f. F. sammanfalla ofta med el. äro svåra att skilja från d i s e r n a och h a m i n-g j o r n a. En motsvarighet till f. är den i sv. folktro uppträdande vården (v å 1 e n, eg. vakten), även kallad vårdnad (vålnad). Se f. ö. V a r s e 1. E.H. Fylka (jfr Fylke), om fornnordiska förhållanden: uppställa i slagordning. -— F y 1-k a s el. fylka sig, samla sig, särsk. till strid för en gemensam idé. — F y 1 k n i n g, om fornnordiska förhållanden: slagordning; jfr Svinfylking. Fylke (avledning av folk), beteckning å vissa geografiska och juridiskt politiska områden i Norge. Eg. betyder f. folk men därjämte den del av landet, som stammen (folket) tagit i besittning och bebyggt. Före Harald Hårfagers tid (o. 870) funnos i Norge ett stort antal f., ung. motsvarande folklanden (se d. o.) i Uppland och de små ”landen” i Småland. Jfr kantonerna i Schweiz. I regel voro f. i sin tur delade i härad el. skeppslag. F. hade till in på 1600-talet egna ting, fylkesting, och i forntiden ofta en hövding, stundom kallad f y 1-keskonung. Bäst kända äro de f., som in-gingo i Tröndelagen, senare Frostatingslagen. Även de andra f. sammanslöto sig i förbund, Gula-, Eidsiva-, Borgartingslagen (se d. o.). Från Magnus Lagaböters tid (1274) spela f. politiskt en underordnad roll. — I våra dagar (1919) har namnet f. återupptagits som beteckning för de högre förvaltningsenheterna i Norge, motsvarande de sv. länen och förut kallade amt. F. äro 18 till antalet och stå under ledning av var sin av regeringen utnämnde fylke s m a n d, vilkens ämbetsgöromål omfatta både landshövdingens och landssekreterarens i Sverige. Samtliga ordf, i f:s härad (lantkom-muner) bilda jämte fylkesmannen f:s fylkesting, motsvarande de sv. landstingen; de sammanträda årl. för att besluta om f:s budget. Kvinnor äro sedan 1910 valbara och val-berättigade likasom män. — Litt.: E. Bull, ”F.” (i ”Scandia”, 1930). E.K. Fylkesskola, se Folkhögskolor, sp. 958. Fylking, se Fylka. Fyllda blommor, se Dubbla blommor. Fylleri, onykterhet, överlastat tillstånd, rus; jur., onyktert uppträdande å offentlig plats. I sistn. fall betraktas f. som ett brott mot allmän ordning och medför bötesansvar, även om den rusige anträffas t. ex. nattetid å folktom gata För straffbarhet fordras enl. sv. rätt dock att f. orsakats av missbruk av alkoholhaltiga drycker. Berusning framkallad av andra medel (morfin, kokain m.m.) faller icke under f.-straffet. Om det ofta upprepade el. vanemäs-siga missbruket av starka drycker se Dryckenskap. E.K. Fyllerigalenskap, deli'rium tremens, se D e-1 i r i u m. Fyllingarum, gods i Ringarums s:n, Östergötlands län; med underlydande 10 mtl, 4,290 har, varav 680 åker; taxeringsvärde 1 mill. kr. Huvudbyggnaden av trä i 2 vån. uppfördes 1730. På 1300-talet tillhörde F. ätten Sparre, senare bl. a. ätterna Bååt och Kagg. Vid 1700-talets början inköptes F. av generallöjtnanten J. Burensköld och ingick 1726 i det Buren-sköldska fideikommisset (se B o r k h u 11), vars innehavare sedan 1930 är K. S. A. Theorell. Th.P. Fylli't, även kallad le r gli mm ers ki f-f e r, är en finkornig, mörkt el. ljust grå, starkt tunnskiffrig bergart, bestående av förutom klastiska lermineral nybildad kvarts och fin-fjälliga glimmermineral, sericit, biotit och klo-rit m.m., vilka ge bergarten på skiffrighetspla-nen en sidenartad glans. Alltefter som det ena el. andra mineralet överväger, skiljer man mellan sericitfylliter, kloritfylliter, kalkfylliter o.s.v. F. tillhör de s.k. kristallina skiffrarna och har framgått ur lerskiffer el. lersten vid svag metamorfos under ensidigt tryck (t. ex. bergskedjeveckning) i jordskorpan. Den är att betrakta ss. en övergångsberg-art från lerskiffer till glimmerskiffer. G.Fn. Fyllkaja har bildats efter uttryck ss. full som en kaja (i sydsv. dial. full som en alika). Kajor äro begärliga efter i bröd doppat brännvin; jfr äldre sv. besupen som en kråka. Men här kan också en överflyttning ha ägt rum efter uttryck ss. sydsv. dum som en alika- i äldre eng. (t.ex. hos Shakespeare) finnas uttryck, som visa, att kajorna betraktats som dumma fåglar. E.H. Fyllnadsed, av domstol ålagd ed, varigenom part, till utfyllande av övrig av honom före-bragt bevisning, edligen bestyrker ett faktum, för vilket han är bevisskyldig. F. anses endast kunna användas i de särskilda fall, då sådan medgives i lagen. Vanlig är f. av barnets moder i mål om underhållningsbidrag åt barn utom äktenskap. Andra medgivna fall av f. äro vid bestämmande av värdet å brandskadat el. stulet gods samt till bekräftelse av handels-boks riktighet. E.K. Fyllnadspension, se Pension. Fyllnadsprövning, kompletterande prövning — 567 — — 568 —