Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Futurism - Futurum - Fux - Fux, Johann Joseph - Fuxerna - f. v. b. (för vidare befordran) - F. V. O. - Füger, Friedrich Heinrich - Führich, Joseph von - Fykerythrin, Fykocyan - Fykologi - Fykomyceter - Fykoxantin, fukoxantin - Fyle - Fyledalen - Fyleån - Fylgia, Försäkrings-a.-b. - Fylgja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYLGJA
Carrå, L. Russolo och G. Severini samt för
en tid förf. G. Papini. F. blev huvudsaki. en
italiensk rörelse men kom på modet i
Ryssland efter revolutionen och har även i vårt
land haft en el. annan anhängare. — F:s
program framträder klarast i reaktionen mot all
tidigare konst. De stortaliga manifesten ge
ringa ledning för en karakterisering av
rörelsens positiva innebörd. På ett område,
förmågan att fånga en massrörelse som ett
successivt skeende, har f. åstadkommit något av
en nyskapelse, som varit befruktande icke
minst på modern film. Numera har f. uppgått
i andra radikala konstriktningar. G.V.
Futu’rum (lat., eg. neutrum av futu’rus, som
kommer att vara), språkv., tempus, som
betecknar en handling o. d. ss. inträdande el.
avslutad i framtiden. Enkelt f. el. f.
simp-lex, sammansatt f. el. f. exa’ctum, se
Tempus. E.H.
Fux (av ty. Fuchs, räv), benämning på häst
med rödaktig färgton i såväl täckhår som
tagel. Fuxfärgen förekommer i olika nyanser.
Varje färgtyp har sin speciella benämning.
Sålunda kallas den häst g u 1 d f u x, vars man
och svans ha något mörkare färgton än
hårremmen, som stöter i gulrött och är
guldglänsande. Kolfuxen är rödbrun med man
och svans skiftande i mörkrött. Ljusfuxens
hårrem är rödgul, medan man och svans ha
nästan gulvit färg. Mörkfuxen är helt och
hållet brunröd. Rödfuxen har röd färgton
i både täckhår och tagel. Svettfuxen har
mörkbrun färg, som kan övergå i grått. Man
och svans äro grågula el. vitgrå.
Sobel-f u x e n har mörkröda täckhår och nästan vitt
tagel i man och svans. H.Fqt.
Fux [foks], Johann Joseph, österrikisk
tonsättare (1660—1740), organist i Wien,
omtyckt av hovet och publiken ss.
operakompositör (”Elisa”, ”Constanza e fortezza”),
hovkompositör och hovkapellmästare 1713. F. är särsk.
känd för sina kyikliga verk (mässor, oratorier)
och triosonater, samt för sitt teoretiska verk
”Gradus ad Parnassum” (1725), som, ehuru
föråldrat, alltjämt i princip bildar grundvalen för
undervisningen i kontrapunkt. E.A
Fuxerna, s:n i Flundre hd, Älvsborgs län,
vid Göta älv; 24,52 kvkm., därav 22,90 land;
2,831 inv. (1931), därav 1,187 i Lilla Edets
municipalsamhälle och c:a 600 i Göta
industrisamhälle; 4,20 kvkm. åker (1927; 18,3 °/o av
landarealen), 8,65 kvkm. skogsmark. — Pastorat i
Dom-prosteriets n. kontrakt, Göteborgs stift. J.C.
f. v. b., förkortning för för vidare
befordran, term, som särsk. nyttjas vid
adressering av gods, då det sändes till speditör för
att av denne vidarebefordras till köparen. Vhgn
F. V. O. se Föreningen för
välgörenhetens ordnande.
Füger, Friedrich Heinrich, tysk
målare (1751—1818), konstakad:s och
tavelgalleriets direktör i Wien. Som miniatyrmålare in
tar F. en förstarangsplats; hans behandling av
bilden är kraftig, djärv och bred. Huvudparten
av hans verk finnes i Wiens museer. M.Bjn
Führich [fy’riz], Joseph von, österrikisk
målare (1800—76), lärde helt ung känna
naza-renerna i Rom, vilkas konstideal han sedan
alltjämt blev trogen. 1834 fick han kallelse
till Wien, där han blev bosatt och utövade en
livlig verksamhet. Han skapade stora
fresko-bilder för flera kyrkor, vidare hela serier av
träsnitt, ”Han är uppstånden”, blad till
Thomas a Kempis’ ”Kristi efterföljelse”, därjämte
stafflitavlor (ofta reproducerade), altarbilder
och glasmålningar. En innerlig mystik
genomstrålar F :s alla verk, som i mycket betytt en
renässans för katolsk kyrklig konst. M.Bjn.
Fykerytbri’n, Fykocya’n, se
Algfärgämnen.
Fykologi’ (till grek, fykos, alg, och logos,
lära), läran om algerna.
Fykomyce’ter, vatten- el. algsvampar, se
Phycomycetes.
Fykoxanti’n, fukoxant i’n, se A 1 g
färgämnen.
Fyle (grek, -e’), plur. f y 1 e r, eg. stam, namn
på den urgamla (enl. traditionen från lon el.
hans söner härrörande), på släktskap grundade
klassindelningen i Ättika. De 4 joniska f.
voro gele’ontes, hoplVtes, argadéi’s, aigikorél’s.
Senare (från Kleisthenes) namn på underavd. i
en demos (se d. o.), till skillnad från de förra
även kallade attiska f. W.N.
Fyledalen, övre Fyleåns dalgång, från
Eriks-dals station i n. v. till Lyckås-Benestad i s. ö. I
F. och vidare upp mot Sjöbo anstå järnförande
liaslager. Järnet förekommer dels som
oolit-malm, dels som sideritmalm. Se vidare
Järnmalm och Skåne, geologi. J.C.
Fyleån, å i s. ö. Skåne, upprinner i trakten
av Eriksdals station och mynnar vid Nybro
fiskläge, ö. om Ystad; kallas i sitt nedersta
lopp Nybroån. J.C.
Fylgia, Försäkring s-a.-b., grundat 1881.
Huvudkontor i Stockholm. Branscher:
auto-mobil-, barnolycks-, brand-, garanti-, glas-,
inbrotts-, luftfärds-, maskin-, olycksfalls-,
resgods-, sjuk-, sjö- och transport-, skadestånds-,
smycke-, trafik-, vattenledningsskade- och
vär-depostförsäkring. Premieintäkt 1930 11,9 mill.
kr. Omslutning 31/i2 1930 16,9 mill. kr., varav
aktiekapital 2,o mill. kr. Th.Dn.
Fylgja (isl., väl eg.: följeslagerska), nord,
myt., en människans skyddsande. hennes ”själ”,
— 565 —
— 566 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
