Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyllnadsprövning - Fyllnadsstämmor - Fyllnadsval - Fyllning - Fyllodier - Fyllokladier, kladodier - Fyllom - Fyllomani - Fyllopoder - Fyllosan - Fyllotaxis - Fylloxera - Fylogenes - Fylogeni - Fylogenetiska regeln - Fyn - Fynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYND
till realskole- el. studentexamen. Jfr
Efter-prövning.
Fyllnadsstämmor, mus., i flerstämmig sats
sådana stämmor, som icke äga självständig
melodisk betydelse utan endast tjäna till
harmo-nifyllnad el. klangförstärkning. F. kallas även
orgelns ”hjälpstämmor”, med uppgift att
förstärka grundstämmornas övertoner. Se O
r-g e 1. F.S-l.
Fyllnadsval, val utanför den ordinarie
valtiden för att besätta en genom förtidig avgång
ledig plats. Genom vårt proportionella valsätt
äro f. onödiga, och besättandet av vakansen
sker genom en förnyad sammanräkning av
röstsedlarna från föregående val. I vissa fall,
t. ex. vid val av landstingsmän, utses
suppleanter samtidigt med de ord. representanterna.
I länder med majoritetsval skall däremot
verkligt nytt val äga rum i valkretsen. F. kan då
ha betydelse som en sorts valbarometer
mellan de ord. valen. A.ö-n.
Fyllning. 1) Den av tunnare trä tillverkade
delen av en dörr, panel el. dyl., som infattas
av ramstycket. 2) Den arbetsperiod hos en
ångmaskin, under vilken friskånga
inströmmar i cylindern. Se Ångmaskin. v.S.
Fyllo’dier, bot., se Blad, sp. 45.
Fyllokla’dier, kladodier, bladlösa
dvärggrenar med hastigt avslutad spetstillväxt, vilka
assimilera och, liksom normalt bladen, äro rikt
klorofyllförande, ss. hos sparris, där f. äro
barrlika och knippevis anordnade i vecket av
fjällika lågblad, och hos stickmyrten,
Xylo-phy’lla, Phyllocla’dus m. fl., där de ha formen
av blad och visa samma förgrening och
orientering av nerverna som dessa, ävensom hos
vissa kaktusväxter, vilka äga f. av växlande
gestalt. O.Gz.
Fyllom [-å’m], inom jämförande
växtmorfo-logi använd term, motsvarande blad i vanlig
bemärkelse. A.V-e.
Fyllomani’, det slag av missbildningar hos
växterna, som består i utveckling av blad el.
bladdelar från onormala ställen på växten,
t. ex. från mellanbladens yta hos en del
odlade begonier, från frukterna hos törnros,
hag-torn, äpple- och päronträd. Beträffande en del
andra monströsa förhållanden rörande blad se
Pleiotaxi och Polyfylli. A.V-e.
Fyllopo’der, Phyllo’ poda, en ordn. kräftdjur,
se Bladfotingar.
Fyllosa’n, farm., se Bladfärgämnen.
Fyllota’xis, inom växtmorfologien läran om
bladens inbördes ställningsförhållande på
stammen. A.V-e.
Fyllo’xera, ett släkte skinnbaggar, se Vi
n-1 u s.
Fylogene’s, se F y 1 o g e n i.
Fylogeni’ är läran om den utveckling, som
en art, ett släkte el. en högre systematisk enhet
inom växt- och djurriket under tidernas lopp
genomgått (fylogenes). Då man ej direkt
kan följa denna utveckling, blir f. en teoretiskt
spekulativ vetenskap. Se O n t o g e n i. H.W.
Fylogenetiska regeln, biogenetiska regeln (se
d. o.).
Fyn, Danmarks näst största ö, mellan St.
och Lilla Bält; 2,977 kvkm, 307,944 inv. Jämte
Langeland, Ærö, Taasinge och en del smärre
öar bildar F. Fynska ögruppen, 3,477
kvkm., 347,683 inv. (1930). Den del av F., som
ligger n.ö. om linjen Nyborg—Odense—Bogense,
är ett svagt böljande slättland, v. om Odense
—Bogense kallat Sletten. S.v. därom
utbreder sig två backlandskap: Fröbjerg Bakkerne
med Fröbjerg Bavnehöj (131 m.) mellan Odense
och Assens samt Grönnebanke Höjderne med
Grönnebanke (120 m.) innanför linjen Nyborg
—Odense—Faaborg—Svendborg. Dessa båda
områden förenas genom de Fynske Alper
med Trebjerg (128 m.) mellan Helnæs Bugt
och Odense Aa-sänkan. Sjöarna äro små;
den största, Arreskov Sö, endast 3,70 kvkm.
Berggrunden, som sällan går i dagen
(Kerte-minde, Rögle Klint, ö. n. ö. om Strib, Æbelö),
utgöres av yngre krita och äldre tertiära lager
(se geol. kartan vid Danmark). De lösa
jordlagren bestå huvudsaki. av bördig
moränlera; dock förekomma sand- och grusjordar
på flera ställen, särsk. på Fröbjerg Bakkerne
och Fynske Alperne. 1929 var 73 °/o av
arealen odlad, 8 °/o skogbevuxen. Ett starkt
framträdande drag i det fynska landskapet är de
levande hägnaderna av hagtorn, slån, vilda
rosor, syrener m. m. F. har många slott och
herrgårdar samt 8 städer, bland vilka Odense,
Nyborg, Faaborg och Svendborg äro de största.
Fynska ögruppen uppdelas på Odense och
Svendborg amt samt bildar Fyns stift med
Odense som stiftstad. W.P-n.
Fynd, jur., betecknar dels omhändertagandet
av gods, som icke är i någons besittning, dels
själva det omhändertagna godset. Nämnda
omhändertagande medför åtskilliga
rättsverkningar, varierande alltefter de funna
föremålens art. I allm. åligger det, utom
beträffande nedgraven skatt, bottenfynd el.
dyl., finnaren att vidtaga åtgärder för ägarens
återbekommande av det förlorade; han skall
bekantgöra fyndet: ”låta lysa” det i kyrkan el.
på annat jämförligt sätt kungöra det.
Underlåtenhet härav medför straff: böter till högst
dubbla värdet av det hittade (Strafflagen, kap.
22, § 19). Utgöres f. av d r i f t e f ä, d.v.s
husdjur, som kommit ur ägarens besittning,
— 569 —
— 570 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
