Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyr - Fyra - Fyrarullalåda - Fyrbelysning - Fyrbiträde - Fyrbland - Fürbringer, 1. Max - Fürbringer, 2. Paul - Fyrbåk - Fyrcellsbad - Fyresdal - Fyrexamen - Fyrfärgstryck - Fyrhögarna - Fyringenjör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRINGENJÖR
Därstädes fyrades med ved el. träkol till 1635,
då en för fyring med stenkol avsedd ”vippfyr”
anordnades. Under 1600-talet tillkommo
Kullens, Nidingens, Landsorts, Korsö (vid
Sandhamn) och örskärs f. Den sistn. anordnades
för fyring med oljelampor, vilkas ljus
förstärktes av polerade stålspeglar. 1781 konstruerade
svenskan Jonas Norborg för Marstrands f. ett
urverk, som drev fyrapparaten runt, den första
anordning av detta slag i världen. Tio år
senare framlade svensken Anders Polheimer
förslag till en stenkolsfyr med kraftig lufttillförsel
underifrån, och efter danskt mönster infördes
senare hos oss täckta stenkols-f., i vilka
Pol-heimers ”fyrugn” kom till användning. 1822
uppsattes på den franska f. Cordouan (se d.o.)
den första linsapparaten, konstruerad av A.
Fresnel. De första sv. f., som försågos med
dylika apparater, voro Vinga 1841 och
Falsterbo 1843. — Antalet f., större och mindre, på
Sveriges kust och i dess inre farvatten var 1850
o. 50. Det nuv. antalet f., däri fyrskepp och
lysbojar inbegripna, uppgår till o. 1400. Jfr
Boj, Fyrplats och Fyrskepp. E.Hg.
2) F. för trafiken i luften och på land, se
L u f t f y r, resp. Trafikfyr.
Fyra är ett i mystik och magi betydelsefullt
tal. Pytagoré rna betraktade fyrtalet
(tetrak-ty’s) och de fyra första talen, vilkas summa ge
talet 10, ss. fundament för sin talsymbolik.
Ända sedan primitiv tid torde en magisk
åskådning ha förbundits med talet 4 såsom de fyra
väderstreckens tal. 4-talet är t. ex. det
dominerande heliga talet hos de amerikanska folken.
Vaderstrecksdyrkan finnes särsk. utpräglad hos
östasiaterna (det därmed förbundna talet har
dock i Kina blivit högre). Hos judarna
berodde 4-talets helighet bl. a. därpå, att Jahves
namn skrevs med 4 bokstäver. I den
grekisklatinska kulturvärlden under antik tid var
talet 4 främst de 4 elementens tal. Symbolen för
dessa var i Mithraläran en av 4 hästar dragen
vagn (quadri’ga). Enl. Agrell härrör namnet på
runan med talvärdet 4 (isl. rei3, urspr. vagn)
från denna åskådning. Ett kultbruk antyder,
att talet 4 hört samman med guden Tor, även
kallad ”vagnsguden”. — Litt.: S. Agrell,
”Senantik mysteriereligion och nordisk runmagi”
(1931). Agr.
Fyrarullalåda, en kanonlavettkonstruktion
av trä i form av en låda, som vilade på fyra
trärullar. På äldre tiders seglande
örlogsfar-tyg hölls f. fästad till relingen vid
kanonporten med grova kablar. H.S-k.
Fyrbelysning kallas den anordning
förmedelst fyrar, fyrskepp och lysbojar, varigenom
ett farvatten kan användas av den sjöfarande
även under mörker. F. finnes numera även vid
trafikvägar i luften och på land. E.Hg.
Fyrbiträde, den lägsta ord. befattningen å
Lotsverkets fyrskepp, vid dess fyrar och vid
dess gasstation å Erholmen. För erhållande
av dylik befattning erfordras
fyrbiträdes-examen, vanl. benämnd fyrexamen. Se
Lotsverket. E.Hg.
Fyrbiand, blandsäd av korn, havre, ärter och
vicker, odlas numera icke i någon större
utsträckning. Hj.P.
Fürbringer. 1) M a x F., tysk zoolog och
ana-tom (1846—1920), elev till Gegenbaur i
Heidelberg, prof. 1878 i Amsterdam, 1888 i Jena och
1901 Gegenbaurs efterträdare i Heidelberg. F.
har sin vetenskapliga produktion framförallt
inom den jämförande anatomin. Han har utg.:
”Zur vergleichenden Anatomie der
Schultermus-keln und des Brustschulterapparates” (5 bd,
1872—1902), ”Zur Entwicklung der
Amphibien-niere” (1877), ”Untersuchungen zur Morphologie
und Systematik der Vögel” (2 bd, 1888, F :s mest
betydelsefulla arbete), ”Beitrag zur
Systematik und Genealogie der Reptilien und Vögel”
(2 bd, 1900—02), ”Morphologische
Streitfra-gen” (1902); dessutom utgav han 1909 en ny
uppl. av ”Gegenbaurs Anatomie des
Men-schen”. Å.Ch.
2) P a u 1 F., den föregåendes bror, iäkare
(f. 1849), prof, i Jena 1879 och från 1886
chef för medicinska avd. på Friedrichshains
sjukhus i Berlin. Förutom genom ett flertal
vetenskapliga arbeten inom skilda områden
av den interna medicinen har F. gjort sig
känd genom sina arbeten rörande sexuallivets
fysiologi och patologi. Å.Ch.
Fyrbåk, se B å k och Fyr.
Fyrcellsbad utgöres av 4 stycken på en
vil-stol monterade vattenfyllda porslinstråg för
extremiteterna. Genom kolplattor på insidorna
in-, resp, utledes den elektriska strömmen.
Särskild kopplingsanordning möjliggör olika
strömarters användande ävensom resp,
strömarts införande genom en el. flera extremiteter.
Se Elektroterapi. af K.
Fyresdal, hd i Telemark fylke, s. Norge,
kring Fyresvattnet; 1,253,19 kvkm.; 1,741 inv.
(1930). S.
Fyrexamen, se Fyrbiträde.
Fyrfärgstryck, se Färgtryck.
Fyrhögarna, de 4 på mellanhjärnans tak
belägna kupolartade bildningarna, ordnade i 2
främre, som utgöra omkopplingsstationer för
synbanan, och 2 bakre, som ha motsvarande
roll för hörselbanan (se Hjärna). A.-U.
Fyringenjör, benämning å vissa ingenjörer,
anställda vid Lotsstyrelsen.
— 573 —
— 574 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
