FYRINGENJÖR Därstädes fyrades med ved el. träkol till 1635, då en för fyring med stenkol avsedd ”vippfyr” anordnades. Under 1600-talet tillkommo Kullens, Nidingens, Landsorts, Korsö (vid Sandhamn) och örskärs f. Den sistn. anordnades för fyring med oljelampor, vilkas ljus förstärktes av polerade stålspeglar. 1781 konstruerade svenskan Jonas Norborg för Marstrands f. ett urverk, som drev fyrapparaten runt, den första anordning av detta slag i världen. Tio år senare framlade svensken Anders Polheimer förslag till en stenkolsfyr med kraftig lufttillförsel underifrån, och efter danskt mönster infördes senare hos oss täckta stenkols-f., i vilka Pol-heimers ”fyrugn” kom till användning. 1822 uppsattes på den franska f. Cordouan (se d.o.) den första linsapparaten, konstruerad av A. Fresnel. De första sv. f., som försågos med dylika apparater, voro Vinga 1841 och Falsterbo 1843. — Antalet f., större och mindre, på Sveriges kust och i dess inre farvatten var 1850 o. 50. Det nuv. antalet f., däri fyrskepp och lysbojar inbegripna, uppgår till o. 1400. Jfr Boj, Fyrplats och Fyrskepp. E.Hg. 2) F. för trafiken i luften och på land, se L u f t f y r, resp. Trafikfyr. Fyra är ett i mystik och magi betydelsefullt tal. Pytagoré rna betraktade fyrtalet (tetrak-ty's) och de fyra första talen, vilkas summa ge talet 10, ss. fundament för sin talsymbolik. Ända sedan primitiv tid torde en magisk åskådning ha förbundits med talet 4 såsom de fyra väderstreckens tal. 4-talet är t. ex. det dominerande heliga talet hos de amerikanska folken. Vaderstrecksdyrkan finnes särsk. utpräglad hos östasiaterna (det därmed förbundna talet har dock i Kina blivit högre). Hos judarna berodde 4-talets helighet bl. a. därpå, att Jahves namn skrevs med 4 bokstäver. I den grekisklatinska kulturvärlden under antik tid var talet 4 främst de 4 elementens tal. Symbolen för dessa var i Mithraläran en av 4 hästar dragen vagn (quadri'ga). Enl. Agrell härrör namnet på runan med talvärdet 4 (isl. rei3, urspr. vagn) från denna åskådning. Ett kultbruk antyder, att talet 4 hört samman med guden Tor, även kallad ”vagnsguden”. — Litt.: S. Agrell, ”Senantik mysteriereligion och nordisk runmagi” (1931). Agr. Fyrarullalåda, en kanonlavettkonstruktion av trä i form av en låda, som vilade på fyra trärullar. På äldre tiders seglande örlogsfar-tyg hölls f. fästad till relingen vid kanonporten med grova kablar. H.S-k. Fyrbelysning kallas den anordning förmedelst fyrar, fyrskepp och lysbojar, varigenom ett farvatten kan användas av den sjöfarande även under mörker. F. finnes numera även vid trafikvägar i luften och på land. E.Hg. Fyrbiträde, den lägsta ord. befattningen å Lotsverkets fyrskepp, vid dess fyrar och vid dess gasstation å Erholmen. För erhållande av dylik befattning erfordras fyrbiträdes-examen, vanl. benämnd fyrexamen. Se Lotsverket. E.Hg. Fyrbiand, blandsäd av korn, havre, ärter och vicker, odlas numera icke i någon större utsträckning. Hj.P. Fürbringer. 1) M a x F., tysk zoolog och ana-tom (1846—1920), elev till Gegenbaur i Heidelberg, prof. 1878 i Amsterdam, 1888 i Jena och 1901 Gegenbaurs efterträdare i Heidelberg. F. har sin vetenskapliga produktion framförallt inom den jämförande anatomin. Han har utg.: ”Zur vergleichenden Anatomie der Schultermus-keln und des Brustschulterapparates” (5 bd, 1872—1902), ”Zur Entwicklung der Amphibien-niere” (1877), ”Untersuchungen zur Morphologie und Systematik der Vögel” (2 bd, 1888, F :s mest betydelsefulla arbete), ”Beitrag zur Systematik und Genealogie der Reptilien und Vögel” (2 bd, 1900—02), ”Morphologische Streitfra-gen” (1902); dessutom utgav han 1909 en ny uppl. av ”Gegenbaurs Anatomie des Men-schen”. Å.Ch. 2) P a u 1 F., den föregåendes bror, iäkare (f. 1849), prof, i Jena 1879 och från 1886 chef för medicinska avd. på Friedrichshains sjukhus i Berlin. Förutom genom ett flertal vetenskapliga arbeten inom skilda områden av den interna medicinen har F. gjort sig känd genom sina arbeten rörande sexuallivets fysiologi och patologi. Å.Ch. Fyrbåk, se B å k och Fyr. Fyrcellsbad utgöres av 4 stycken på en vil-stol monterade vattenfyllda porslinstråg för extremiteterna. Genom kolplattor på insidorna in-, resp, utledes den elektriska strömmen. Särskild kopplingsanordning möjliggör olika strömarters användande ävensom resp, strömarts införande genom en el. flera extremiteter. Se Elektroterapi. af K. Fyresdal, hd i Telemark fylke, s. Norge, kring Fyresvattnet; 1,253,19 kvkm.; 1,741 inv. (1930). S. Fyrexamen, se Fyrbiträde. Fyrfärgstryck, se Färgtryck. Fyrhögarna, de 4 på mellanhjärnans tak belägna kupolartade bildningarna, ordnade i 2 främre, som utgöra omkopplingsstationer för synbanan, och 2 bakre, som ha motsvarande roll för hörselbanan (se Hjärna). A.-U. Fyringenjör, benämning å vissa ingenjörer, anställda vid Lotsstyrelsen. — 573 — — 574 —