Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrpersonal - Fyrplats - Fyrrör - Fyrskaftad - Fyrskepp - Fyrskeppssignalering - Fyrskeppstillägg - Fyrskiftesbruk - Fyrskruv - Fyrskäftad - Fyrspets - Fyrsprång - Fürst, 1. Carl Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRPERSONAL
Fyrpersonal, gemensam benämning å all den
personal, som tjänstgör å fyrskepp och vid
fyrar. Se Lotsverket.
Fyrplats, benämningen å en fyr med till
densamma hörande övriga inrättningar, ss.
mistsignalstation, förrådshus, hamn, bostäder
m. m. Se F y r.
Fyrrör, krigsv., se Fyrpatron.
Fyrskaftad kallas den vävnad, som väves
med 4 skaft. Jfr Bindning.
Fyrskepp, ett i allm. bemannat, med fyrljus
och vanl. även med anordningar för mistsigna-
Fyrskeppet Grundkallen, förtöjt i öregrunds hamn.
lering försett fartyg. En del smärre f. av
modern konstruktion äro obemannade samt
försedda med automatiskt arbetande fyr- och
mistsignalapparater. De kunna närmast
betraktas som stora lys- och ljudbojar. — De
sv. f. äro, liksom andra länders, rödmålade
och försedda med namn på vardera sidan.
Med hänsyn till isförhållandena äro våra f.
starkt byggda och i allm. försedda med
propellermaskineri. De modernaste sv. f. ha
elektrisk fyr el. agafyr, mistsignalapparater för ljud
i luften och i vattnet, radiofyr och
radiotelefon el. radiotelegraf. Besättningsstyrkan är å
de större f. 9 man. — Det första sv. f. utlades
1836 vid Falsterborev. Nu finnas 19
f.-statio-ner, var och en med sitt f., och därjämte 5
reserv-f. E.Hg.
Fyrskeppssignalering sker på vissa
fyrplatser och avser att genom optisk signal meddela
sjöfarten intagning av fyrskepp på gr. av
isförhållandena. Se Navigationsvarning.
E.Hg.
Fyrskeppstillägg, tilläggsavlöning, som utgår
till fyrskeppsbesättning under tjänstgöring å
fyrskepp, då detta ligger på sin station el. är
under färd till el. från stationen. E.Hg.
Fyrskiftesbruk, växtföljd, med träde
efterföljd av 1 års höstsäd och 2 års vårsäd,
före
kom förr här och var i Västergötland och
Dalarna. — Ett f., som dock är ett rent
växelbruk, uppfanns i England och kallas
Norfolk-systemet: 1 höstsäd, 2 rotfrukter, 3 vårsäd,
4 vall. Det användes något i Skåne, dock oftz
modifierat. Hj.P.
Fyrskruv, krigsv., se Fyrpatron.
Fyrskaftad, textil., se Fyrskaftad.
Fyrspets, krigsv., se Fotange 1.
Fyrsprång, den art av galopp, under vilken
hästen löper fortast möjligt med uppbjudande
av alla sina krafter. S.C-r.
Fürst. 1) Carl
Magnus F., anatom (f. 14/i2
1854), med. lic. i Lund
1885, med. d:r där 1887
(”Bidrag till
kännedomen om
sädeskroppar-nas struktur och
utveckling”, 1886), prof, i
anatomi vid Lunds univ.
1888—1919. F:s
forskningar ha framförallt
gällt antropologiska
frågor, varvid hans
undersökningar behandlat dels
det i Sverige nu levande
släktet, dels material
från gångna tider. Bland
de förra märkes särsk.
det stora arbetet ”Anthropologia suecica”
(1902; jämte G. Retzius), bland de
senare: ”Crania grænlandica” (1915; jämte
F. C. C. Hansen). F :s arbeten från sv.
forntid ha i betydlig grad ökat vår kännedom om
C. M. Fürst i Karolinska gravkoret vid
undersökningen av Magnus Ladulås” och Karl
Knutssons kranier 1916.
våra förfäders antropologiska struktur.
Förutom betydande undersökningar framförallt av
stenålderskranier och -skelett har F. beskrivit
bl. a. Birger Jarls, Magnus Ladulås’, Karl
Knutssons och ärkebiskop Andreas Sunessons
kranier och delvis utfört rekonstruktioner av de-
— 579 —
— 580 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
