Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrklang - Fyrkskalan - Fyrling (fyrtal) - Fyrling (växt) - Fyrlista - Fyrmänning - Fyrmästare - Fyr- och båkavgift - Fyrpass - Fyrpatron, Fyrrör, Fyrskruv - Fyrpelarön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRPELARÖN
nant, utökad med dominantton). Se D i s s
o-nans, Dominant och Subdominant.
F.S-l.
Fyrkskalan (se Fyr k), den graderade
kommunala röstskala, som var gällande i Sverige
före 1910. Under det att i städerna efter 1862
enhetligt genomfördes en röst på en kr.
bevillning till staten, tillämpades på landsbygden
f., som grundade sig på i skattehänseende
påförda fyrkar. För endast några öres bevillning
påfördes en fyrk, och då detta innebar en
röst, kunde de stora skattebetalarna erhålla
ett mycket stort inflytande. 1900 inskränktes
rösträtten till högst Vio av kommunens hela
fyrktal el. maximum 5,000. En än vidare
inskränkning skedde 1909 i och med införandet
av den fyrtiogradiga rösträttsskalan. A.ö-n.
Fyrling (jfr ty. vierling; till fyra), om något,
som utmärkes av fyrtal.
Fyrling, Tillce’a (Bullia’rda) aqua’tica, enda
arten av släktet
Til-læa av fam.
fetblads-växter, är en 2—5
cm. hög 1-årig, glatt
ört med motsatta,
köttiga blad och små,
vita el. ljusröda,
ensamma blommor i
blädvecken. F.
förekommer här och där
vid stränder och
vattengropar i större
delen av Sverige. A.V-e.
Fyrlista, i Sverige
benämnd ”Lista över
sv. fyrar”, är en periodvis utkommande
publikation med uppgifter ang. ett lands fyrar,
fyrskepp och lysbojar, ss. belägenhet, utseende,
fyrkaraktär och lysvidd. F. innehåller även
uppgifter om mistsignalstationerna. E.Hg.
Fyrmänning, släkting i fjärde led,
syskonbarns barnbarn.
Fyrmästare, högsta ord. befattningen
(befälhavaren) å Lotsverkets fyrskepp, vid dess
fyrar och vid gasrtationen å Erholmen. E.Hg.
Fyr- och båkavgift skall i Sverige, med vissa
Fyrling, Tülæa aquatica.
Fyrpassrad på ett fönstergalleri. Ca’ d’oro,
Venedig.
undantag och modifikationer, erläggas för
varje fartyg, vilket ankommer från el. avgår
till utrikes ort. E.Hg.
Fyrpass, i arkitekturen, särsk. gotiken (se
d.o.), vanlig, verklig el. blinderad mur- el.
fönsteröppning, begränsad av 4 mer el. mindre
fullständiga cirkelbågar. Liknande öppningar
med 3, 6 o.s.v. bågar kallas tre-, sex- o.s.v.
-pass. I.
Fyrpatron, Fyrrör, Fyrskruv, äldre
antänd-ningsmedel för krutladdningar i art.-pjäser.
T.v. fyrpatron, a bakplan, b städ, c tändhatt,
d krutsats (tändladdning). T.h. elektrisk
fyrpatron. a tändspetsar, b ebonitskiva, c
bomull stråd, d platinatråd, e krutsats
(tändladdning), f korkskiva.
De innehålla dels en tändsats, som tändes
genom slag av en slaghammare (fyrpatron,
”perkussionständning”), på elektrisk väg
(elektrisk fyrpatron, ”elektrisk tändning”) el.
genom skrapning av en rivare (fyrrör och
fyr-skruv, ”friktionständning”), dels en
krutsats, som tändes av tändsatsen och i sin tur
T.v. fyrskruv, a huvud, b konisk förstärkning,
c konisk urtagning. T.h. fyrrör, a ytterhylsa,
b satshylsa, c friktionssats, d rivare.
tänder pjäsens krutladdning. Fyrpatron ocl
fyrskruv äro, i motsats till fyrrör, ”självtätan
de”, d. v. s. hindra krutgas att utrusa genom
fänghålet (se d. o.). Fyrrör och fyrskruv
förekomma icke vid moderna pjäser. Jfr
Tändhatt, Tändskruv, Tänd me del. B.Sbg.
Fyrpelarön, se Björnöarna.
Uppslagsbok. X. _____ 577 ___
19
— 578 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
